av Guldlock

Guldlock
lör, 2026-03-21 - 07:12

Morgon,
Vaken sedan 5 börjar kännas som ett hack i LP-skivan men så är det. Ligger och tänker på vad jag borde/inte borde sagt till ”buperiet” BUP och hur det kan ha tolkats. Jag är kort och gott min värsta fiende 😅. Ska försöka koppla åter till att kärleken börjar i hemmet, försöka släppa och vara mer i nuet. I fågelkvittret, doften av våriga blöta löv, solen när den tittar fram och doften av nybryggt kaffe när den sätts på. Jag har en plan 🙌 redo att möta dagen? Nej!, men jag ska göra mitt bästa.
Önskar mig och alla en fin lördag 🌺

Dragonfly
lör, 2026-03-21 - 08:12

@Guldlock ja, det är så typiskt att det inte går att sova när hjärnan drar igång. Känner igen hur möten med BUP och skola ökar stressnivån i livet. Du ska inte vara rädd för att be om hjälp, heter det. Men det är verkligen inte lätt att få den hjälp som behövs. Vi blir så sårbara och utlämnade när vi är i situationer när det inte fungerar med barnen. Jag önskar att det blir någon typ av bättring för er och att du får en skön lördag. ❤️

Guldlock
sön, 2026-03-22 - 05:59

@Dragonfly tack för ord som värmer.
Lördagen blev faktiskt helt ok. Har strosat runt både på tomten och i skog och mark. Hur har du spenderat din helg?, oavsett hoppas jag den varit och fortsätter ett vara bra 😊 🌺

Guldlock
sön, 2026-03-22 - 06:37

Morgon dag 53. Behövde gå in i kalendern här för att räkna dagarna då dom av allt som pågår flyter ihop.
Är ute vid sommarstället. Den växlande ☀️ har gjort många timmar utomhus med promenader, lite trädgårdsfix. Sett över vad som blivit uppätet av vinterhungriga djur, kvällar med filmmys. I går var första dagen jag inte grät förutom på morgonen. Det var skönt för det kostar så mycket energi och gråten har effekt att fylla mig helt. Liksom alla andra känslor. Att äntligen få en paus. Har gråtit x fler varje dag sedan november då barnet (nja ungdomen) lämnade vårt hem. Samtidigt känns det som om det är fel på mig om jag inte gråter längre. Som att jag sviker. Får jag vara lycklig trots omständigheterna eller är jag en en usel förälder?
I går kom första tankarna på 🍷 upp.
Låg och drömde om att barnet skulle komma hem igen, hur vi skulle ha det, fladdrande bilder och då helt plötsligt en bild av oss i köket. Jag lagandes mat med ett glas 🍷 på bänken. Bilden har gjort mig lite orolig. Kan det vara så att sorgen lagt sig över min bearbetning av beroendet? Jag har klarat 53 dagar (om jag räknar in i dag så låt säga 52). Även om slutmålet och förhoppningen är ett helnyktert liv behöver jag ett siktbart delmål. Jag sätter 104 dagar.
Tror tyvärr inte det kommer bli så mycket solsken i dag 😅. Tomten finns ändå så ska försöka fixa. Märker att det gör mig gott. Fast en morgonkaffe i ☀️ är magiskt. Det kommer dagar för det också. Fin söndag på er! ☀️ ☕️ 🌳 🌺

Guldlock
sön, 2026-03-22 - 13:13

Tagit en långpromenad, tittat på vågorna, låtit blåsten leka i håret. Sitter i solen på en bänk vid sommarstugan. En kopp kaffe. Känns bra att skriva någon gång när det faktiskt är helt ok också ☺️🌺