av no name

Rike
mån, 2026-04-13 - 20:36

Hej
Finns mycket att läsa i ämnet - men bra att ni är särbos 🤗
Tyvärr finns det inte mycket du kan påverka i detta, men om ni fortsätter vara tillsammans så kan du ju lätt undvika kontakt under pågående påverkan. Om du inte mår dåligt/oroar dig och känner dig bortvald när han väljer alkohol istället för umgänge - men det var bara min upplevelse.
Antal enheter är inte så intressant men jag tror inte en vuxen man kräks efter ett par öl.. och misstänker du rattfylla så bör du anmäla det.

Hoppas du kommer fram till vad som fungerar bäst för dig🤗

Jag hade inte heller upplevt att leva med missbruk tidigare, ramlade rakt in i medberoendet under flera års tid tyvärr..

Vitvargen
tis, 2026-04-14 - 10:00

@no name, jag tror du har nyckeln just där: fokusera på dina egna behov. Det är fullt rimligt och rationellt att du uttrycker hur dessa episoder av onykterhet får dig att känna dig; dina känslor av att vara nedprioriterad, behöva bli orolig för honom och hans arbete, besvikelse över att ni inte har så mycket kvalitetstid tillsammans längre. Du kan framföra detta helt utan att låta anklagande, du redogör för dina upplevelser och han ska lyssna på dessa.

När han ställs inför detta så bör han själv föreslå åtgärder i form av stöd och behandling, detta kan du stötta honom i om du vill ge det en chans och han verkar ordentligt motiverad. Verkar han försöka släta över det, tycka att du är överkänslig och misstolkar allt så är prognosen sämre och det är ett mycket mer omfattande jobb han har framför sig. Men oavsett, det är hans jobb. Du kan inte ändra på honom men du kan stötta motivation och handling i rätt riktning.

Varmt lycka till!

Vitvargen
tis, 2026-04-14 - 17:58

@no name: jag slogs redan i ditt första inlägg av hur väl du förmedlar dina känslor och upplevelser kring detta, hur detta lägger sordin på din tillvaro och skapar villrådighet.

Hans tidigare reaktion på när du konfronterade honom med drickandet kan tolkas precis som du säger, ett sätt att "göra dig nöjd", litet offerkofta på det och hans lösning verkar ha blivit att skapa en strategi för att få mer tid åt att få dricka i fred. Detta att du inte vill att han dricker när han är hos dig gör att han spenderar mer tid hos sig och ni spenderar mindre tid tillsammans.

Du ska lita på dina känslor och upplevelser, jag ser inga tecken på att du övertolkar något efter vad du berättar utan beskriver väldigt typiska destruktiva mönster hos alkoholberoende personer. Utmaningen som ligger framför dig är att få honom att inse allvaret när du helt ärligt berättar om hur detta får dig att må och känna dig, all oro du bär på efter att ha upplevt och sett dessa tecken och mönster.

Det kommer förmodligen att bli ett känslosamt uppvaknande när han förstår att han inte kan trolla med knäna längre, att du inte köper undanflykterna och förklaringarna eller ev påståenden om att du skulle vara "känslig" och övertolkande. Förhoppningsvis kommer han själv att föreslå lösningar av den typ du skissat, han mår troligen inte så bra själv heller och detta kan vara den katalyserande händelsen för honom till att söka den hjälp han måste ha. Viljan måste komma från honom, full commitment annars blir det ingen förändring som håller.

Önskar dig all lycka!

Vitvargen
ons, 2026-04-15 - 10:07

@no name, du kan se detta som ytterligare tecken som pekar på ett skadligt alkoholberoende och förnekelse i syfte att vidmakthålla det. Gränser flyttas, den beroende sätter sig bakom ratten trots vetskap om intag av alkohol. Förr eller senare spricker det, förhoppningsvis inte med en olycka utan med att man fastnar i en nykterhetskontroll. Detta borde kunna fungera som en väckarklocka för de flesta men är man alkoholberoende så hjälper det inte.

Episoden du berättade om i söndags kväll och dina farhågor ang körning/arbete dagen därpå är alltså högst befogade. Jag antar att du undrar om du kan använda denna information och i så fall på vilket sätt. Det kan finnas skäl att inte avslöja att du vet detta, han kan uppleva att det skadar förtroendet när han förstår att du kollat upp honom och kan göra det svårare att nå honom.

Han har inte själv berättat om det därför att han skäms dels över händelsen, dels att han ännu inte gjort något åt sitt alkoholberoende för egen maskin. I första hand tycker jag du ska använda denna vetskap för att övertyga dig om att det du ser och känner är sant, inte resultat av övertolkningar och missuppfattningar. Du blir mer immun mot försök att slingra sig, ljuga och bagatellisera när du pratar allvar med honom om hans alkoholvanor och hur det påverkar dig och ert förhållande.

Gör detta när han är spik nykter, det blir troligen tufft för honom att konfronteras med att hans lögner är genomskådade och att bollen helt och hållet ligger hos honom vad gäller att söka professionell hjälp.

Vitvargen
ons, 2026-04-15 - 21:30

@no name, det jag kunnat bidra med är mest en bekräftelse på att det du sett och befarat stämmer överens med kända mönster kring hur alkoholberoende fungerar, att det troligen inte är fråga om att du övertolkar tecknen.

Råden om att lägga korten på bordet och konfrontera honom med hur detta påverkar dig, du får ta detta som en av flera tänkbara ingångar. Kanske är han mycket väl medveten om hur du mår och påverkas av detta men inte har handlingskraften att söka hjälp, eller inte tror att det är möjligt för honom att sluta dricka alkohol om han nu menade något med det förslaget.

Kanske finns det andra här som har idéer om strategier för att närma sig de väldigt onda tårna det handlar om på ett så konstruktivt sätt som möjligt.

Rike
fre, 2026-04-17 - 20:37

Ja - det tycker jag - låt honom vara och om han kontaktar dig onykter så avsluta direkt. Annars lyssna in och låt honom prata och lyssna bara - så lätt av vi tar över (jag iaf).

Rike
mån, 2026-04-20 - 07:29

Det låter lite tråkigt - en brist på omtanke om hur du upplever det från hans sida.

Ärligt så hade jag blivit rätt arg och konfrontativ. Men det är INTE bra 😵‍💫🥴
Inget att rekommendera.

Var det praktiska något som utgick från att ni ska ha en fortsatt relation ihop?

Vitvargen
mån, 2026-04-20 - 09:30

Tänker att en del män kan uttrycka omtanke via praktiska gemensamma projekt så detta med trädgårdidéerna kan ha varit ett sätt för honom att hitta ett tillfälle för det. Vad du föreslog i ditt svar kan ha gjort att han fick dåligt samvete för att inte ha hört av sig och han gick in i en låsning, inte riktigt vet hur han ska hantera det och blev en mussla. Möjligt att det hänt jobbiga saker för honom under veckan men omöjligt spekulera vad det skulle kunna vara.

Generellt skulle jag rekommendera vanlig hederlig kommunikation face2face istället för sms eller ens telefonsamtal för att styra upp mera komplexa situationer med mycket känslor, rädslor, osäkerheter inblandat. Kanske kan du föreslå att ni tar en fika på stan helt utan någon särskild anledning mer än att det är så fint väder och att det vore mysigt att träffas.

Då får ni tillfälle att reda ut saker och ting, man får så otroligt mycket större möjligheter när man kommunicerar via röst, blick, mimik, gester och man hinner moderera sina budskap i realtid när man ser hur de tas emot, mejslar till det så det blir rätt direkt. Allt blir så mycket enklare än att försöka koda av betydelser i textsträngar förmedlat via telefonen.

november25
mån, 2026-04-20 - 11:08

@no name Jag hör vad du säger om kommunikation och ansvar för känslomässigt arbete.
Vill bara flika in att jag tror att han kan vara skräckslagen inför eventuella samtal om hans alkoholbruk. Det kan vara det hans tystnad handlar om.
Jag har varit med om att min sambo nästan bokstavligen rusat ut ur lägenheten och glömt nyckeln i dörren, när jag har tagit jobbiga samtal med honom. Och då har jag alltså använt öppen och positiv kommunikation, och varit väldigt mjuk i ton och sätt.
Jag har haft svårt att ta till mig hur det kan vara så jobbigt att prata om en sak. Men jag antar att det handlar om förnekelse och att problemet trycks ned under ytan, tills någon säger något och då är allt på väg upp igen. Skuld och skam som hela tiden ligger där, men när samtalet kommer så kommer också alla dessa känslor upp.

Kanske är det ett klokt beslut om du känner att du fått nog av hela relationen och inte vill göra mer jobb. Men om du vill fortsätta så kan det nog vara bra att ses fysiskt igen som vitvargen skriver, och få honom att känna sig lite mer trygg innan ni tar det verkliga samtalet. Det skapar bättre förutsättningar. Du kan ju säga hur du känt ändå, om hans tystnad, utan att ta upp alkoholen.
Eller så tar ni samtalet på samma gång, om han verkar okej.

Jag har nu haft ett halvår av både samtal och att bita sig i tungan för att inte säga något. Det tär på en, men man kan komma framåt.
Man behöver inte släta över. Ibland kan man bara välja att inte säga något alls om vissa saker.