Klögg-klögg, klugg-klugg, klygg-klygg, kligg-kligg, klagg-klagg… så låter det tidigt på morgonen när mamma fyller en termos med kaffe. För mig är detta fortfarande ett ljud som ger positiva vibbar. Det betyder att allt är väl och att pappa ska gå till jobbet. Stormen är över. Tills vidare… Pappa brukar komma hemraglande mitt i natten och ofta vill han prata med mig. Om jag har låst dörren till mitt rum händer det att han försöker sparka sönder den. När jag är 7 år säger jag ”snälla mamma kan vi inte flytta ifrån pappa?”. Jag kan inte föreställa mig hur hon mådde då, men jag vet att hon bland annat kände lättnad: jag fick henne att ta sig i kragen och att slutligen säga till sig själv att det nu var nog!

Vi flyttade och pappa försökte hålla kontakten: när han hade supit till sig mod ringde han oss - oftast mitt i natten. Ibland dök han upp, vi bodde ju inte långt ifrån varandra. Som jag skämdes när jag klev på bussen efter skolan och han satt där och gapade. Jag var bara arg på honom och ville inte prata: “ring när du är nykter!”. Det gjorde han ju såklart inte - då skämdes han, det fattar jag ju nu.

Såhär i efterhand har jag insett att även mamma använde flaskan som tröst emellanåt. Måste ha varit tufft att gå från hemmafru till ensamstående förälder med liten lön. Efter fredagsmyset med vin och läsk till maten somnade hon tidigt. Jag förstod inte varför hon sov så länge dagen efter.

Själv började jag dricka i tidiga tonåren, hängde med de stökiga men skötte själv skolan. Jag drack lika mycket på helgerna som de andra men min mamma blev aldrig kallad till föräldramöte för att jag skolkade. Jag pluggade och festade vidare. Tänkte aldrig tanken att jag kanske borde akta mig för flaskan med tanke på mitt arv - man kan tycka att jag borde blivit avskräckt av far min men inte då. Den duktiga flickan med hyfsad karriär blev jag.

Det har ofta hänt att jag druckit för mycket - sagt och gjort saker jag inte bort, fått ångest dagen efter. Dricker så gott som varje dag för att klara av vardagsstressen som småbarnsförälder. Jag blir en snällare mamma med längre stubin. Det händer fortfarande ofta att jag får för mycket, jag önskar att det satt en ängel på andra axeln som knäppte till mig på kinden och sa att “nu räcker det, inte fler glas nu!”. Det enda jag har är en liten alkodjävul som ser till att jag, “vid festliga tillfällen” inte stoppar så länge det finns kvar i flaskorna. Jag är alltid sist av alla i säng.

Nu när jag är 40+ krisar jag ordentligt. Vet inte vad jag vill med någonting här i livet, vet inte vilken ände jag skall börja dra i. Orkar inte engagera mig. Saknar min mor och undrar varför jag sörjer när det gått 9 år. Nu när det är försent önskar jag att jag hade låtit min pappa delta mer i mitt liv, nu när jag dricker själv har ilskan försvunnit - jag förstår att det inte är enkelt att bara “ta sig i kragen”.

Eftersom jag oroar mig för att föra över hopplösheten till mina barn, jag kan ju inte presentera livet som någonting bra för dem! söker jag hjälp och får konstaterat att jag lider av depression och att jag behöver se över mitt alkoholintag. Eftersom jag dricker för mycket får jag inte medicinera mot depressionen (men det är kanske lika bra).

En fråga läkaren ställer är ju såklart “hur länge har du känt såhär?”. “Alltid” tänker jag och försöker spåra tidpunkten när jag började må dåligt och ifrågasätta meningen med mig själv, livet och allt. (Vad är meningen?!!). En tanke som börjat gro är “vad är hönan, vad är ägget?” Jag tror ju att jag dricker för att jag är deprimerad men kanske är det istället så att jag mår dåligt just för att jag dricker? En oerhört svindlande och hopplös tanke - vad mycket tid jag har slösat bort på att må dåligt i så fall, helt i onödan!!

När mamma gick bort i cancer slutade jag röka, bl.a. med hjälp av ett diskussionsforum likt detta och jag blev därför glad när jag hittade hit. Har insett att jag nu har snurrat runt här på forumet av och till under det senaste året. Kanske har beslutet att ta tag i mitt alkoholproblem behövt mogna fram, kanske bidrar det att kroppen börjar säga ifrån, jag tänker i alla fall att det nu är dags att jag presenterar mig.

Jag hoppas att ni vill följa mig i sökandet efter mitt nyktra jag, efter henne som kan leva i stunden och vara tillfreds med livet utan att förstöra sig med gift. Det här är min historia. Det här är min tråd.

lessenfrun

Nu när jag varit i la Grece på resa la jag märke till hur fantastiskt dom kan umgås typ heela dagarna och kvällarna med frappe, frappe, och lite mer frappe.. AW med frappe, ja, dom pratar lika mycket för det.
Självklart fattar jag att dom senare säkert umgås glatt runt sina Rakis efter middan men ändå.
Dottern kommenterade till och med när vi gick ut, relativt sent, att inga ungdomar drack annat än kaffe (eller Cola). Vi letade till slut efter några som åtminstone drack Mythosöl, men nix. Frappe eller Freddo, överallt.

Lite coolt. Och även om dom nu dricker senare så skiljer det sej ändå enormt. För vi måste ju "dra igång" stort på störtt när vi ses..

Stigsdotter

Usch, jag skäms lite, tidigare har jag tyckt att det har varit något fel på folk som inte dricker - "torrbollar" liksom. Men jag fattar ju att detta är ett uttryck för den här sjukdomen, eller ett symptom kanske.

Grekland ligger ju inte i det s.k. vodkabältet så de har inte den där "traditionen" som vi har här i norden, att man måste dricka för att må bra.

Maria42

Läste om din resa, så kul och skönt för dig. Jag har nyss kommit hem från London med familjen och det var en härlig stad. Min nykterhet är rätt stabil men har nu varit på 2 utlandsresor denna sommar och nåt händer då. Fick ett väldigt sug på första resan och klarade mig tack vare maken. Trodde jag var förberedd på det inför denna resa men icke, suget slog ner som en bomb när jag kom till London. Jag valde denna gång att inte berätta för ngn om min kamp. Men kamp var det alla dagar vi var där, nu håller det på att släppa nu när jag är hemma igen.
Eftersom du ska åka så vill jag bara göra dig uppmärksam på att suget kan triggas rejält.
Kram på dig!

Nynykter

Hej syster!
Allt väl hoppas jag? Du har varit så aktiv här på forumet så jag börjar noja när du inte varit här på ett tag.
Kram från Nynykter

Nynykter

Nu bara måste jag få ur mig en sak som jag funderar på men inte har skrivit om för att jag inte vill vara en glädjedödare
Det låter underbart att åka på semester ensam och verkligen få tid att tänka, läsa. Sicilien är underbart!
MEN det är också ett bra tillfälle att ta ett återfall utan att någon får veta...
Jag tänkte på samma sätt när din fästman loggade ut inför sommaren, att det var som bäddat för återfall. Då kommenterade jag inte, men sen blev det ju ett återfall för hans del. Så den här gången sätter jag mina farhågor på pränt:
Har du funderat på vilka utmaningar du kan mötas av och hur du ska hantera dem (ja förutom minibaren då...)?
Skriver detta i all välmening inte för att vara neggig.
Allt gott!
Nynykter

Stigsdotter

Det har varit väldigt mycket på jobbet senaste tiden.

Tack för varningen om resan. Faktum är att jag har tänkt tanken själv. Jag skulle ju kunna börja redan på Arlanda. Sätta mig i baren och ta en drink. På hotellet kommer jag bo i en liten bungalow ute i hotellets trädgård. Egen liten terass. Där kan jag sitta och drinka hela dagarna. Åker all inklusive så det är bara att hinka i sig! Sen såg jag mig själv där. Jag kommer ju eventuellt att utgöra ett litet samtalsämne ändå där bland alla barnfamiljer (valde detta för att det är så enkelt med charter, ids inte med mer äventyr än nödvändigt, plus att det verkade så mysigt med den lilla egna stugan ute bland palmerna). Ska jag då sitta där och vara asplakat också, ensam och patetisk och dessutom packad? Nej tack.

Nej, jag behöver den här tiden för mig själv och jag tänker inte slösa bort den på att dränka hjärnan och ha bakisdagar på solstolen. Jag har haft alkohol i mitt liv alltid och knappast någon gång mått så bra som jag tror att jag skulle kunna göra. Det är dags att testa något annat. Även om det är svårt, jag vet ju att det är det. Senast i kväll kände jag att det vore gott att ta ett glas tillsammans med de andra. Men jag gjorde inte det, den alkoholfria drink jag fått var ju minst lika god, och det var inte jag som inte kunde uttrycka mig ordentligt senare under kvällen.

Förra helgen var vi på riktig fest och då drack jag. När festen var slut och de andra åkt hem eller gått och lagt sig. Då hade jag ju varit så duktig hela kvällen att jag blev tvungen att hälla i mig ett par glas. Klockan 3 på morgonen. Skitkul hade jag för mig själv. Not. Jo, lite kul var det väl att vara uppe, jag var ju den enda som såg den lilla igelkotten som kom gående i trädgården. Så, det får väl räknas som ett återfall till då.

Jag tänker ta en dag i taget. Tänker inte lova att inte dricka mer någonsin men jag tänker inte dricka idag. Och jag tänker försöka vara så snäll mot mig själv jag bara kan.

Villervalle

uppmuntra andra att ta det första glaset, men faktum är att de enda gångerna jag har kunnat dricka normalt är när jag inte druckit alls tillsammans med dom andra under en fest utan tagit en öl eller en drink när alla har gått och jag suttit själv kvar och reflekterat över kvällen.

Ha det Gött

UnderIsen

Jag tror att man ibland behöver prova för att se att det inte funkar eller bara få bekräftelse för att man gjort rätt val.

Dompa

Inte kommer min svanflicka sitta ensam i en bungalow och supa till. Det är jag stensäker på. Supa kan hon göra hemma i vardagen. Denna resa handlar om att finna den sanna Stigsdotter och fundera över livet. Men jag förstår NNs tankegång. Jag var nog mer eller mindre införstådd med att jag skulle ta ett återfall när jag deklarerade att jag skulle logga ut för sommaren. Nu vet jag ju att det inte funkar. Vem vet? Kanske får vi se svanflickan här varje dag med uppdateringar från sicilien. Precis som fru Ledsen har även jag noterat grekernas sätt att umgås...ngt är i riktigt skevt i vodkabältet. Glad är jag iaf att du kommer iväg...oj, vad jag tror att du behöver det och jag (i min enfald?) är säker på att det kommer att gå hur bra som helst. Puss på dig! /Från din Zorba från stranden som börjar bli brun som en indier.

Stigsdotter

Efter en bokad resa. Det ska bli så himla skönt! Alltså, jag ser till och med fram emot att få lalla omkring ENSAM på Arlanda! Bara jag! Inga barn, ingen karl, bara jag! Göra vad jag vill. Kan inte fatta att jag inte tagit mig i kragen och gjort detta tidigare!!! Hoppas jag inte har för höga förväntningar på min lilla bungalov - ser ju mysigt ut på bilden men kanske är den till och med delad, att jag har en granne på baksidan (ursäkta om jag låter vulgär nu, men tänk om där i så fall hamnar ett supande/kn_llande par???!!). Ja, ja, då får jag gå ned till stranden och sätta mig i en solstol (alternativt be dem flyga och fara ;-)

Jag kämpar varje dag med att försöka få sinnesro. En kollega kom just in och ville be mig om något, hon är så rar, hon lyfter armarna mot taket, ler med hela kroppen och säger: HEEEEJ! Vi är inne lite på samma linje tror jag: om man anstränger sig att vara positiv så blir det bra! Hon berättade om familjens thailändska au-pair som kom upp varje morgon med en sådan glad hälsning - min kollega har anammat en del från den buddhistiska livsfilosofin tror jag bestämt!

Jag tycker fortfarande lite synd om mig själv för att jag inte får dricka. Målet är att inte vilja dricka. Dit kommer jag så småningom, så det så!

Kram på er!

Myyran

Hej!
Jag är ny här från och med idag. Jag läser ofta dina kloka inlägg och du är en stor inspiration för mig.
Jag vet inte vilket håll jag ska gå just nu eller hur jag ska börja min förändring, med jag har lärt mig mycket här.

Vill skicka en varm kram och en "ha en underbar semester"-hälsning.
Låter helt underbart!

Myyran

Nynykter

Ta med öronproppar eller bra musik i mobilen så kan du stänga ute eventuella grannljud. Tror mer på ljudet av små barnafötter typ klockan sex på morgonen :-)
Din syster

lessenfrun

Jag är inte ett dugg oroad för dej Sd..du är där för din egen skull.
Men- lite oroad ändå.

Jag tänker på the Ragazzis..
Jag var stor som ett hus i åttonde månaden när jag var på Sicilien och har aldrig någonsin blivit så hårt raggad på.. Det var inte ens kul.
Så, ta hand om dej ;)

Stigsdotter

Sitter här och får nästan en tår i ögat så fint sagt Myyran, att jag skulle vara en stor inspiration för någon, det var nog bland det finaste någon sagt till mig. Lite läskigt också, nu får jag skärpa mig framöver liksom :-)

Du har redan börjat din förändring, du har tagit klivet in hit. Att börja ifrågasätta sitt eget drickande och att aktivt söka information och hjälp - DET är din början. Välkommen till oss!!

Syrran NN, jo det där med små barnafötter får man väl stå ut med. Skulle kanske valt något vilsamt pensionat istället, jag vet ju att jag saknar mina egna små när jag träffar på andras! Fast, det skadar inte att sakna varandra ibland heller. Ibland får man låte bekvämligheten och plånboken styra!

Ragazzis - vad betyder de? Är de värre än allas vår don Dompa, tro? En kollega avrådde mig från att åka in till Palermo som hon inte tyckte var så väldans mysigt jämfört med t.ex. Taormina. Förresten syster Ledsen, har du något annat tips, finns det något man bara måste se på Sicilien? Eller äta?

Visst är det typiskt att det alltid finns alkoholdrycker som man "måste" testa. Uppenbarligen kommer Marsalavin från Sicilien. Men det struntar väl jag i. Limoncello behöver jag inte heller hinka i mig. Glädjande nog upptäckte jag att Granita, ett ord jag känner igen men inte vet vad det är, tydligen är något som dricks där också. Och det är alkoholfritt!

Vinter i min t…

"Visst är det typiskt att det alltid finns alkoholdrycker som man 'måste' testa. Uppenbarligen kommer Marsalavin från Sicilien. Men det struntar väl jag i. Limoncello behöver jag inte heller hinka i mig.."

Imponerad. Skulle aldrig våga åka ensam en vecka någonstans i dagsläget. Risken är stor att jag inte skulle hitta till taxistolpen eller transferbussen (i värsta fall inte till rätt gate på Arlanda!!)
Den senaste gången jag flög beställde jag in två sexor vodka och två småflaskor vin vid första (!!) rundan. De manliga flygvärdinnorna tyckte detta var helfestligt och bjöd mig på två extraflaskor vin till under flighten, vid den tidpunkten tyckte jag närmast att det var universums rungande 'JA!!' på den konstanta frågan 'Borde jag inte dricka lite till kanske??'

Limoncello är bara hemskt men visst kan man bli full av det också om inget annat finns kvar (har självklart provat). Räkna med att vakna med helt ihopklistrade läppar och svettningar som osar billigt diskmedel med kemisk citrondoft!!

Önskar dig en härlig semester med mycket Granita, Stigsdotter!

lessenfrun

Ta dej till Castelmola. Värt varenda trappsteg för att se Taormina långt nedanför..
Och på vägen dit Isola Bella.. fantastiskt fint!

Mat, ja du, som sagt var jag gravid en av gångerna jag var där. Då var vi ditbjudna på bröllop.
Vi pratar maffiagigantiskt bröllop. 350 gäster och 14 rätter. Tror jag höll ut till 9..
Nämen såklart är allt gott! Och dom har massor utan alkohol att dricka.

Du kommer gillart! :)

Stigsdotter

Det var ett bra tips, har läst lite om Castelmola nu och bestämt mig för att knata upp dit, eller ta bussen upp och gå ned kanske. Eftersom det är bara jag så kan jag ju göra precis som jag vill :-)

Börjar kännas som om det kan bli svårt att undvika alkohol när det pratas om det goda mandelvinet som tillverkas i byn. Men som du säger, det finns nog massor gott utan alkohol! Ojojoj vad jag ser fram mot min resa. Har kollat vad jag ska ha för resväska, beställt sjukvårdsförsäkringskort.

idag 24 augusti, kl 23:25 är det ett år sen du skrev ditt första inlägg! Det känns som om jag känt dig länge, mycket längre. Önskar dig en riktigt härlig semester. Systerkram / mtA

Stigsdotter

Tänk vad tiden går fort. I augusti 2011 började jag min egen tråd. Innan dess hade jag visst smugit omkring här drygt ett år. Ser att mitt allra första inlägg var i november 2010, då undrade jag hur det hade gått för Pappan70. Undrar fortfarande...

Så, två år har jag befunnit mig på detta forum i mer eller mindre aktivt. Det är fantastiskt värdefullt att man kan hitta nya vänner såhär fast vi inte träffas annat än i skrift. Du Mulletant har funnits här länge och det är tryggt att ha dig här!

Stigsdotter

Det känns som om jag får tillbaka lite hjärnceller!!! Nu har det hänt för många gånger för att jag ska förkasta det som någonting annat än ett tillfrisknande: det känns som om mina tankar löper lite smidigare, min hjärna samarbetar!

Till exempel: Tidigare kunde jag glömma bort vart jag lagt en grej, springa runt och leta på alla möjliga och omöjliga ställen, bli mer och mer frustrerad och i värsta fall bara sätta mig ned och gnissla tänder eller gråta (och gärna stjälpa i mig ett par glas vin också!!!). Jag håller inte riktigt på så längre.

När jag kliver ut genom dörren så kommer tanken "ja just det bilnyckeln!". Den kommer då istället för när jag på eftermiddagen står vid bilen som maken ställt på infartsparkeringen.

Och så drömmer jag så mycket på nätterna. Kanske jag gjorde (säkert gjorde jag) det tidigare också, men nu är det som långa spännande filmer precis innan jag vaknar - vill bara glida tillbaka och fortsätta med vad det nu var jag gjorde istället för att vakna(igår morse var jag ute och åkte motorcykel med min lilla tjej i en sidovagn!).

Det är väl inte helt orimligt att hjärnan reparerar sig lite nu när den slipper bada i vin var och varannan dag?!