av Harry den Trötte

Första gången jag skriver här, hoppas någon orkar läsa min tråd. Finns säkert tusen likadana...

Tog mig ett återfall i torsdags, frun och barnen bortresta över helgen. Blev en halva gin tillsammans med lite vermouth. Vaknade upp tokbakis i fredags och det blev en liten återställare rödvin på förmiddagen. Slutade givetvis med att jag drack hela dagen och sedan lite på lördagen också innan jag däckade av utmattning vid kl 18.

Känner mig så trött, ledsen och besviken på mig själv. Jag borde ha tagit Antabus som jag har hemma redan på torsdagen men på nåt vis fick alkoholdjävulen mig att avstå från det...

Drack inget igår (söndag) och har inte druckit idag heller. Sitter nu på jobbet med svår ångest och fysiska bakfyllesymptom.

Jag var på så god väg med att sluta med alkoholen men på senaste har jobb och familj varit mycket ansträngande. Antar att det var den kortsiktiga avslappningen, att för en kort stund få känna sig fri från alla krav och måsten, som vann - igen.

Känner mig helt utplånad just nu, skulle behöva sova men ångesten river i mig. Med jämna mellanrum får jag lust att ta den enkla vägen - en återställare - men jag har tagit en Antabus och bestämt mig för att avstå. Hoppas på att somna ikväll istället så kanske ångesten är mindre imorgon.

Skulle behöva vara stark nu, men jag känner mig så svag...

Tilde
mån, 2012-11-05 - 12:07

Din fråga...
Mitt arbeter med nykterheten... hänger så ihop med mitt arbete med hur jag i stort hanterat livet
och besluten de senaste åren. Jag byggde upp en stress och inre oro då tunga händelser i mitt
liv blev som en livsuppgift helt utan andningspaus. Jag kunde till sist inte hantera någonting bra.

Det blev kaos i mitt "duktiga" tänk. Hon som klarar allt klarade ingenting bra och blev i mina
egna ögon ganska värdelös. Mitt i allt detta började jag använda vin som en dämpare då
toppar och dalar triggade.

Eftersom det alltid kommer ett slut, en explosion, en djupdykning, ett fall in i väggen, ja du vet...
det blir en övermäktigt att leva så och då det hände mig så vände allt så sakterliga för jag
förstod att jag måste gå till botten, tänka nytt, tänka om och jag började långsamt hitta tillbaka
till mig själv. Söker mina vägar både bakåt och framåt... att se sambanden. Se vad det hela
handlande om, det är för mig tydligt att det är en kärna i mitt handlande som gör att jag
använde vinet som ett bedövingsmedel. För mig är kärnan/ursprunget viktig att förstå och det
är det jag jobbat och jobbar med och i det följer som naturligt att inte dricka destruktivt.

Det är sen ett halvår ungefär jag började göra något åt situartionen för det var då jag "ramlade i
sjön" och märkte att nu gäller det verkligen att ta sig upp på land. I början kunde jag någon
gång "katastrofdricka" som innan men efter längre uppehåll och ett klart huvud och många nya
livsvägar och människor som ger mig sunda kickar på vägen så är det inte lockande att döva
mer. Jag förbjuder mig inte att dricka vin och jag är inte nykterist. Kanske blir jag nykterist,
kanske inte.
Jag vaknar upp "pigg" nästan alltid, inte bakfull av vin och det gör jag inte för att jag tvingar mig
att inte dricka vin, utan för att jag lärt mig somna eller att det inte är farligt att "inte kunna
somna" ibland... Känner jag oro så tillåter jag mig att känna oro. Jag går inte som tidigare, upp
och hämtar vin då jag kände den oron. Jag härdar ut mina tankar och känslor nu och DET
hjälper mig.

Vi har så olika sätt att använda alkohol och andra bedövningsmedel. Vi har så olika sätt att
handskas med våra problem och hitta våra egna vägar. Jag tycker du är stark och
målmedveten. Detta kommer leda DIG rätt.

Nu blev ju detta en lång avhandling... ojojoj :)

Harry den Trötte
mån, 2012-11-05 - 12:35

Tack för ditt inlägg, det ger mycket att läsa om hur andra i liknande situation har det och har haft det.

Det låter som att även du är på rätt väg och det glädjer mig att du slutat använda vinet som bedövningsmedel - det är verkligen ett dåligt sådant.

Jag har själv använt alkoholen för bedövning - tror att jag i mångt och mycket sökt medvetslöshet, att inte känna någonting under en kort stund. Dock har det gjort att jag sagt och gjort felaktiga saker vilket i syn tur lett till att jag mått väldigt dåligt när jag nyktrat till. Den klassiska onda spiralen är igång...

Förhoppningsvis ska jag lyckas bryta den en gång för alla nu. Det känns som jag varit nära under lång tid men har inte riktigt haft kraften att bryta mig helt fri.

/H

Harry den Trötte
tis, 2012-11-06 - 09:16

Så där ja, idag firar jag tvåsiffrigt som nynykter, känns bra!

Mitt möte på beroendecentrum igår gick bra. Skönt att prata med experter på beroende och jag fick även nytt recept på Antabus, vilket är en viktig trygghet för mig just nu. Vi gick även igenom svaren på de blodprover jag gav i förra veckan, allt såg bra ut. Väldigt skönt att jag lyckats stoppa i tid.

Ska på återbesök inom kort och träffa alkoholläkaren. Sedan blir det en del uppföljningsmöten under hösten. Viktigt med kontinuitet för att säkerställa att man håller sig till planen.

Den psykolog jag skulle träffa imorgon ringde och ändrade tid till på tisdag i nästa vecka. Lite olyckligt men det känns ok ändå eftersom jag fick en hel del stöd från Beroendecentrum igår. Psykologsamtalen är en del av den långsiktiga planen så jag tror inte att en veckas förskjutning gör någon egentlig skillnad.

Idag dricker vi inte!

/H

höst trollet
tis, 2012-11-06 - 09:31

När jag läser igenom din tråd, ser jag massor av beslutsamhet och djävlaranamma.. Tror att du klarar en vecka till utan psykolog..
Dock bra, att du ser detta som ett långsiktigt projekt, det borgar för att du ska lyckas!

Kram /trollis

Harry den Trötte
tis, 2012-11-06 - 09:47

Ja, jag är rejält trött på återfallsperioderna och vill inte hamna där igen. Just nu känns det som att jag hittat en större acceptans inom mig för att jag och alkohol helt enkelt inte passar ihop.

Jag hoppas att den känslan håller i sig.

Harry den Trötte
tors, 2012-11-08 - 15:46

Så har det passerat 12 dagar sedan senaste återfallet. Jag är på arbetet och känner mig nu åtminstone fysiskt helt återställd. Även psykiskt känns det nu betydligt bättre även om jag funderar mycket kring min historia.

Tidigare har jag sett alkoholen som någonting i grunden positivt även om mitt drickande alltid kantats av diverse incidenter. Det började redan i tonåren att det blev negativa konsekvenser av mitt drickande.

När jag var strax efter 20 började jag ibland ta återställare efter en rejält blöt kväll. På den tiden var det tillsammans med kompisar, vi fortsatte helt enkelt festandet dagen efter med att köra några bärs eller några glas vin till lunchen.

När jag började närma mig 30 började jag ta återställare även i min ensamhet efter sena kvällar. Tyckte det var enklare så eftersom mina bakfyllor började bli olidliga och det var helt enkelt lättare att trappa ner till nykterheten i etapper.

Någonstans strax efter 30 började återställarna bli så omfattande att de övergick i regelrätt drickande hela dagen efter, och kanske ytterligare någon dag. Det är också här jag på allvar börjar fundera kring om jag har seriösa alkoholproblem.

Något hände efter 30, mitt drickande blev alltmer isolerat och började handla mer om verklighetsflykt än att ha kul tillsammans med andra.

Jag är nu i 35-årsåldern och har de senaste 2 åren insett att jag har betydande alkoholproblem. Jag har som jag skrivit tidigare hållit upp långa perioder men tagit 2-3 rejäla återfall/år.

Mina två senaste återfall upplever jag dock som annorlunda de tidigare. Jag kan inte säga att jag upplevde dem som angenäma ens under själva perioden, vilket jag alltid upplevt tidigare. Bakfyllorna har dock liksom tidigare varit horribla.

Så här en tid efter den senaste perioden känner jag mer än tidigare att jag förlikat mig med tanken på att inte dricka alls. Det är som att de negativa känslorna börjar ta överhanden när jag tänker på alkohol, så har det inte varit tidigare så här långt efter en fylla. Kanske håller mitt känslomässiga band med alkoholen på att luckras upp?

Jag hoppas att så är fallet men kommer att vara vaksam när ytterligare tid förflutit och de negativa minnena från senaste fyllan börjar blekna. Det är då den nyktra alkolisten lever farligt...

höst trollet
fre, 2012-11-09 - 08:39

Ser att du precis som många av kört "den kokta grodans princip"..
Våra alkohol-o-vanor, har smugit sig på..
Visserligen tror jag att varningsklockorna HAR klämtat (det gjorde de för mig..) men att man bortförklarar , bortser och skjuter upp..

Oftast hittar man någon/något "sämre att jämföra med.. Typ, men jag är ju inte "där" i alla fall.. SÅÅÅ illa kan det ju inte vara..

Själv har jag gått från känslan jag får inte dricka, till, jag behöver inte dricka.. Och det känns inte svårt att avstå..

Idag känns det helt normalt, att ta med en kopp kaffe eller te, framför TVn, en fredagskväll. Helt normalt att hälla upp mineralvatten i vinglaset till maten..
Och jag har insett, att majoriteten av människorna i vårt samhälle faktiskt gör just så!

Jag hoppas att det kommer att gå bra för dig i fortsättningen också/ trollis

Harry den Trötte
fre, 2012-11-09 - 13:33

Successivt ökande av intaget vilket gjorde det svårt att urskilja exakt när gränsen passerades.

Varningsklockorna har nog alltid funnits där, mitt drickande har som jag skrev tidigare alltid kantats av incidenter.

Länge såg jag dessa incidenter som det perifera i mitt drickande, kärnan ansåg jag var av godo. Det skulle bara vara önskvärt om jag kunde skaka av mig de negativa händelserna och konsekvenserna, inte mer. Kanske hoppades jag att det skulle ge sig med ålder och mognad. Jag bettade på fel häst där...

På senaste tiden har jag svängt i hur jag känner när jag tänker på alkohol. Incidenterna och de negativa konsekvenserna har rört sig mot mitten, erövrat centrum och knuffat ut de positiva aspekterna mot utkanterna.

Rollerna är således ombytta nu och jag tycker inte längre att det är lika jobbigt att tänka mig ett liv utan alkohol. Tvärtom börjar det kännas som en befrielse.

uska
fre, 2012-11-09 - 13:55

Hej alla vänner
Det är så här att maken och jag ska på en fest ikväll,och
nu har papegojan tagit över hela min dag och säger att lite
vin kan du unna dig så här på fredagen. Jag vill och får inte
dricka för jag vet hur det går. Nu är kl. 14 och jag är precis
slut av allt ältande fram och tillbaka. Jag vill bara ha lite pepping.
Vet ju hur bra jag mår utan. För jag har varit nere i svarta hålet
förut. Tror jag behöver bara någon som skriver ta inte första glaset
så kommer jag att låta bli. Vet egentligen inte varför jag har sånt
sug idag har ju varit nykter sedan slutet på juli men tog ett återfall
i oktober. Idag känns det som en svår resa man påbörjat.
Känns redan lite bättre när jag skrivit några rader.
Vilken makt A har över mig.
Kramar
USKA

höst trollet
fre, 2012-11-09 - 14:12

Stopp USKA!
Hur är det? Det är inget av HALT?
Känslan av "jag är utanför" annars..?
Eller måhända det vanligaste.. Ja, men så, har det ju gått så bra...?
Nej, jag tror att du redan har spelat filmen i ditt huvud och stoppat.. Ja, ja, "suget" kommer att finnas en liten stund..
Men jag VET att du klarar det eller hur?
HUr som helst, vi FINNS här OAVSETT!!
Styrkekram / trollis

uska
fre, 2012-11-09 - 14:22

Tack för ditt svar så sant som du skriver, jag
har redan spelat upp en liten film i mitt huvud.
Nu känns det bättre och det är bara att vänta ut
suget för det försvinner. Vill ju inte sabotera
det man byggt upp, bara för att vara social för
en kväll. Vem vet jag kommer kanske att ha riktigt
kul med mitt bubbelvatten. Tack snälla det betyder
mycket för mig att du och ni alla finns här.
Tänk att man kan gå in här och hämta styrka.
Fint tycker jag
Kram Kram
USKA

Harry den Trötte
fre, 2012-11-09 - 14:42

Ta nu och tänk igenom hela händelseförloppet. Stanna inte vid hur det kommer att kännas när du tar första klunken, eller första glaset. För det stannar inte där, det vet både du och jag. Och även om det skulle stanna där just idag, så kommer det inte att göra det nästa gång eller gången efter.

Kasta nu inte bort allt det du lyckats bygga upp under flera månader. Tänk långsiktigt.

Ha en nykter helg!

/H

markatta
fre, 2012-11-09 - 15:08

Tänker på din fru i det du skriver. Det är så vanligt hos medberoende att känna skam inför drickandet och sitt eget beteende att skammen liksom kan sitta i även när alkoholisten slutar att dricka och fasaden rämnar, även om man egentligen borde känna sig stolt. Det tog jättelång tid för mig att kunna säga med stolthet att min pappa är nykter alkoholist. I början så skämdes jag också, om vi var på middag någon gång och han tackade nej till ett glas vin.

Tipsa henne om al-anon eller om det finns något anhörigstöd på det beroendecentrum som du har kontakt med. Då kan du släppa det och fokusera på din nykterhet. Så får hon ta ansvar för sina känslor kring det hela. Förhoppningsvis kan hon i slutändan säga; "min man är nykter!" och känna glädje och stolthet över det.

Starkt av dig att kämpa på även om du möter motstånd!

Kram

uska
fre, 2012-11-09 - 15:22

Tack Harry dina ord stärker mig. Jag har bestämt mig för att
avstå, för min egen skull. Ska inte kasta bort det jag byggt upp.
I morgon kommer jag att må bra. Vet ju som du skriver att jag kan
inte stoppa vid ett par glas vin och vill ju inte uppleva den hemska
ångest jag får efteråt.
Snälla du ha en bra Helg
Kram
USKA

Tilde
lör, 2012-11-10 - 09:33

Vi får väl ta fram varandras trådar nu när det blivit sådan röra på forumet.
Önskar dig en skön dag!

Putte72
sön, 2012-11-11 - 23:04

Hej Trötte Harry,

Tack för din hjälp de senast dagarna.

Du ligger några nyktra dagar före mej. Hoppas jag har styrkan att följa.

Allt väl? Helger kan vara jävliga eller ljuvliga, mitt fallrep ligger ibland på veckostarterna.

Blyga stöttande kramar oss män emellan/Putte

Harry den Trötte
mån, 2012-11-12 - 09:41

Det glädjer mig att du klarade dig igenom helgen, redan nu har du kommit en bra bit på vägen.

Själv är jag på min 16:e nyktra dag sedan senaste återfallet. Helgen var mycket bra, jag spenderade den med min fru och mina två små pojkar. Familjen gör det betydligt lättare att leva nyktert - de är verkligen värda att kämpa för.

De senaste två åren har jag dock tagit ett antal återfall under perioder då jag varit ensam. Det var därför jag kände att det var viktigt att påpeka riskerna för dig eftersom du befann dig i en liknande situation i helgen.

Mitt nykterhetsarbete framöver kommer att fokusera på att undvika återfall i fortsättningen. Jag ser fram emot att vi stöttar och hjälper varandra i vårt arbete!

Vi håller kontakten!

/H

Harry den Trötte
fre, 2012-11-16 - 15:12

Nu var det fredag eftermiddag igen och det är snart dags att ta helg. Det har varit en hektisk men framgångsrik vecka på jobbet så det känns bra att få lite ledigt!

Har även hunnit med mitt första besök hos psykologen samt varit på återbesök hos beroendecentrum den här veckan så jag håller mig till planen.

Nu ser jag fram emot en lugn helg med familjen och på söndag kan jag fira 3 nyktra veckor. Ikväll ska jag blanda mig en Virgin Mary, laga middag och umgås med min fru. Imorgon blir det gymmet alternativt löpspåret på förmiddagen!

Önskar er alla en nykter och trevlig helg!

/H

Proffset
lör, 2012-11-17 - 00:26

Där har jag också varit, men det var nog... 2007 tror jag. Ringde dit när jag var bakis och hade ångest. Bokade ett möte dagen efter och gick dit, fortfarande fylld av ångest och med den relativt nya insikten om att mina problem var mycket större än jag tidigare trott, även om jag i många år före detta tillfälle har flippat ur och blivit nojjig över mitt destruktiva drickande.

Hur som helst, när jag sitter där och pratar med "tanten", så märker jag hur jag småljuger och förskönar min historia. Jag har ju alltid supit så jävla "kontollerat", planerat och "intelligent" att jag när man pratar med mig (när jag inte har mina värsta perioder) lätt får intrycket av att det nog var första gången killen haft otur med en fylla.

Jag gick dit i förhoppningen om att jag skulle få nån slags tablett som minskade suget, men jag kom därifrån med ett telefonnummer till en 60-årig gubbe som var en av eldsjälarna i AA-föreningen på min ort. Det visar sig att jag vet vem det är, för han bodde i samma flerfamiljshus som mitt ex. Han kände igen mig också visar det sig när jag väl träffar honom. Mycket mer än så pratar inte vi med varandra.

Det blev bara ett AA-möte för mig, för vid fikapausen "råkade" jag höra en av alla äldre herrar som var med på mötet säga något i stilen: "Man ska inte tro att man blir alkis på en dag, det tar ju mååånga år, höhöhö!", följt av en sneglande blick åt mitt håll.
Det i kombinationen med det "religiösa" snacket om gud gjorde att jag aldrig återvände dit.

Föreningen kändes mer som en social inrättning för ensamma äldre män än som något annat.
Gudssnacket har jag ju i efterhand förstått vad det handlar om och jag förstår precis syftet. Tänker ofta på mig själv som den guden och pratar inombords med mig själv och säger mitt namn till mig själv med förmaningar vilket faktiskt funkar bättre än man kan tro på. Kan också säga till mitt onda jag med mitt goda jag. Det är som två olika personer, som små en jävul på den ena axeln och en ängel på den andra, precis som i en del gamla tecknade Disney-filmer, haha. Nä, men så är det.

"Fan vad gott det skulle vara gott med en öl just nu, har haft en jobbig dag och skulle verkligen behöva varva ned", sa jävulen.
Ängeln svarar: "Lyssna inte på honom, du vet hur det slutar. Sitter uppe för länge och vaknar bakfull och ångestfylld!".

Nåja, för att återgå till AA-mötet så gav det mig iaf nånting och det var igenkännande och insikten om att jag inte är ensam. Man har ju mött många kompisar på krogen som brukar bli fulla och odrägliga, men som inte är alkisar. De kan faktiskt låta bli både en och två veckor utan att känna sig som psykfall.

Minns särskilt en farbror som delade med sig lite av sin historia och det var när han hade slut på sprit, det var söndag vid lunch. Vad göra? Jo, man tar sig till Ica och köper två 6-pack med 3,5:or.
Det går ju inte att dricka sig full på? Jodå, om man klämmer i sig allihop på två timmar så vaknar man fanimej inte nykter.

Been that - done that... flera gånger.

Har även haft perioder då jag inte druckit annat än just 3,5'or. Har då begränsat intaget till ett par - tre stycken och inte känt något speciellt eller vaknat bakfull, men man skjuter problemet framför sig bara. Idiotiskt, men det fattade jag inte då. Jag kan inte dricka folköl, det triggar igång suget direkt, kanske inte samma kväll, men det håller alkoholjävulen vid liv tills nästa svaga tillfälle då man inte kan stå emot den äkta varan.

Bla bla bla. Inte meningen att kludda i din tråd, men det var ju åtminstone lite relevans i det, haha!

Tack för fin läsning! :)