Hej, Jag vill dela med mig av min historia.

Jag är en man 46 år gammal med fru och två underbara "vuxna" barn. Jag har i säkert 15 år varit helg alkis. Så länge har jag förstått att det är på det viset. Jag är otroligt upptagen i mina tankar av alkohol. Det blir dock bara på helger och ledighet som jag super till det.
Som familjefar är jag kärleksfull, omtänksam, barnslig och äventyrlig.

Jag har under peroider varit fri och vit i ca 3 månader varje gång. Ibland mindre. Efter en period av nykterhet så tror jag ju att jag är botad och kan sätta igång igen. Det har jag aldrig nånsin klarat. Det är idag ett starkt och konstant sug efter alkohol. Aldrig några problem under veckorna då jobb och träning ska skötas.
Dessa vanor och rutiner med en massa mys och alkohol under ledighet har gjort mitt liv jobbigt. Jag vill verkligen förändra och ta bort det ur mitt liv.

Min personlighet är av den rastlösa, lite stressade karaktären. Måste alltid prestera för att må bra. Jag är en intensiv själ som sällan blir nöjd. Framför allt inte med mina egna prestationer. Under veckorna tränar jag min kropp fysiskt så ofta jag kan. Får jag inte träna varje dag blir jag olustig och nedstämd. Träningen är mitt verktyg för att må bra, men det blir ibland överdrivet. Precis som med spriten. Måttlighet och mesighet har aldrig varit min grej.
Jag bär på otroligt mycket känslor och gråter gärna en skvätt utan problem ibland. Jag blir ganksa lätt rörd och påverkad av saker o ting. Jag känner mig som en levande person med lite för mycket energi.

Glädjande nog har jag slutat dricka då jag är hemma. Jag reser väldigt mycket och är borta över helger ofta. I hemmet har jag slutat för allas bästa, det går helt enkelt inte längre. Jag skadar mina nära och kära psykiskt genom att vara berusad på helgkvällar. Det är ju bra att jag fattat det. Men då jag kommer hemifrån bälgar jag i mig desto mer i min ensamhet så fort helgen kommer.

Jag sitter uppe så länge jag bara orkar och fantiserar och häver i mig. Dan efter mår jag så skitdåligt mentalt och fysiskt. Då ska jag aldrig mer dricka. Jag har lovat mig själv och mina kära så många gånger att jag ska sluta. Jag sviker alltid! Fan vad trött jag blir på mig själv. Jag har rätt mycket självförakt inneboende. Jag ställer höga krav på mig själv och orkar inte riktigt leva upp till dessa krav. Då är det lättare att fly in i flaskans värld en stund.

Jag har insett att jag borde meditera och lära mig kroppslig balans, avslappning. Men jag är bara så jävla rastlös så jag kommer inte till det läget. Då sticker jag hellre ut på ett tufft löp pass och tröttar ut mig såpass, sen mår jag bra. Det är min medicin. Konstig kombination egentligen, alkohol och träning. Under veckan riktigt hälsosam mat och träning, sedan brutal förstörelse på helgen!

Kan någon känna igen sig i detta?

I vilket fall som helst så är det idag på nytt dags att lova mig själv att sluta med detta destruktiva liv med alkoholen som central figur.

För mig är det dag 1 idag söndag den 13 januari. Med stark vilja och övertygelse kommer jag klara det. Jag bara måste fixa det nu, orkar inte mer.

Det känns genast bättre.

LillPer

Flygvärdinnan

...en sådan härlig känsla att slå upp ögonen och veta att idag behöver jag inte bekymra mig om bakfylla, ångest, skadereglering, borttappat bankkort och annat otäckt som hör en fylla till! Är så här i "början" på min sköra nykterhet ofta oerhört tacksam(har ju genomgått många sådana här perioder..)över varje morgon jag får vakna så här. Dagen ligger framför mig utan fysiska eller mentala hinder, den känslan är oslagbar!

LillPer, vilka hinder du fightas mot i form av representation i ditt arbete! Jag förstår mycket väl att det är OERHÖRT svårt att tacka nej/ välja alkoholfritt i dessa situationer där det förväntas( tror vi iallafall) en "redig" barrunda med grabbarna...för de lyckliga som inte har våra alkoholistgener är väl detta ingen stor sak men för oss så skapar det en oerhörd ångest och frustration och i vissa fall-ren katastrof...vet inte hur många gånger jag gjort bort mig ordentligt på fyllan. Sagt och gjort saker jag aldrig ens hade kommit på tanken att göra i nyktert tillstånd.Det är ofta så det slutar när jag går på en liknande barrunda...Så fint att läsa att du nu har 3 veckor tillsammans med din familj där du känner dig trygg, kan läka din kropp och själ ett tag. Ta väl tillvara på tiden, kanske kan du ta med dig en del av den känslan in i nästa period du ska ut och arbeta, minnas hur befriande det var att slippa alkoholen och dess vidriga biverkningar.
Kan verkligen relatera till detta med att känna att man har verktygen till en fortsatt nykterhet, rent logiskt VET jag ju mina svagheter, triggers, hur mina tankegångar går. BORDE kunna hantera detta nu, har innan haft en längre tid av nykterhet på ca 7 veckor där jag njöt av att varje dag som vit. Men där jag "tappade" mina verktyg, det gör jag gång på gång..i början av den längre vita perioden kunde jag liksom du känna en oerhörd sorg över att aldrig mer få dricka.Herregud, det var som om man mist en kär pojkvän:)jag trånade, längtade efter det där vinglaset som är såå gott:) Varenda kärlekssång jag hörde på radion verkade handla om mitt älskade rödvin istället för en mänsklig kärlek..oj oj, så patetisk jag kunde känna mig då!

Avstyrde ett pubbesök igår kväll. Hade i fyllan jag hade förra lördagen kontaktat en väninna och "säkrat" upp ett pubbesök även igår. Tänk så listig man kan vara...;) Skyllde på att jag inte var riktigt i form...tja, vad ska man säga...just nu bryr jag mig inte så mycket om VAD jag säger för att komma ifrån alkoholen, bara jag inte utsätter mig själv för den. Det blev en ensam hemmakväll istället med kaffekoppen och nya boken..mycket gott..
Lördagskvällen kommer förmodligen bjuda på ett biobesök, lagom nivå på underhållning för tillfället.:)

Tar Dag 7 i min famn, har alla er i mina tankar som skriver här; vi är oerhört STARKA som tar upp striden mot alkoholen!! Jag finner stöd, acceptans och gemenskap i detta forum, hoppas att fler känner som jag. En riktigt god fortsatt helg till er alla!
LIllPer, jag tar fortsatt rygg på dig!

Flygvärdinnan

Tjalle

Tack för uppmuntrande kommentarer. Någon gång när jag känner mig mer stabil och stark ska jag skapa en egen tråd där jag berättar lite mer om mig själv men det får vänta tills vidare. En månad känns som en seger men som ni alla vet fortsätter arbetet med stabil nykterhet. Jag har väl haft vita perioder i mer än en månad vid ca 6-7 tillfällen i mitt vuxna liv. Då ska man betänka att jag är ett par och femtio så alkoholen har spelat en oerhörd betydelse i mitt liv.

För er som inte uppnått en månad än kan jag helt ärligt säga att det är lite lättare för varje dag som går. Jag har haft ett sjukligt sug när helgen närmat sig men, speciellt denna helg, har det gått lättare. Jag är lugnare, mer balanserad och framför allt orkar jag ta itu med saker jag helst inte ville tänka på när jag dricker. Att personerna i min närmaste omgivning också mår mycket bättre och därmed kan ge mig mer är en stor bonus.

Att betvinga suget med fysiska aktiviteter funkar oftast bra för mig men jag inser att vid vissa tillfällen är det inte möjligt, tex att man är alldeles för trött eller att inte tiden finns. Jag har inte hittills haft något bra alternativ men ska försöka använda mig av "surftekniken". Dvs man sätter sig ned och "surfar" på suget. Uppenbarligen är det så att när det värsta suget sätter in varar det under mycket kortare tid än man tror, kanske så kort tid som 10-15 minuter. Att då sätta sig ner i lugn och ro och tänka sig suget som en våg som sakta drar mot stranden och så småningom bryts mot stranden och förhoppningsvis bryts tillsammans med suget.

Det låter rätt OK. Problemet för mig har varit att jag haft och har så fruktansvärt dåligt tålamod att jag aldrig har väntat in att suget ska släppa. Jag har stängt av och korkat upp istället.

Nåväl, jag kan i alla fall tala om att när man varit nykter i en månad ökar snarast motivationen och man tänker sig för, både en och två gånger, innan man häller upp ett glas.

Trevlig fortsättning på helgen till alla er som kämpar (inklusive mig själv) där ute.

Flygvärdinnan

...Tjalle för ett värdefullt tips! Ska prova "surftekniken" och se om det är något för mig!
Trevlig helg!

är väldigt effektiv, jag brukar göra så fast inte lika medvetet, gå in i känslan, suget. Det går faktiskt fort om. Jag var sugen igår men inte värre än att det försvann rätt snabbt. Och som jag brukar säga, man ångrar aldrig dagen efter att man inte drack. Idag har jag varit till simhallen redan och simmat 1300 meter, sen väntar en tur till stadens butiker samt matuppköp. Härligt!