av Adde

..

Fenix
tors, 2013-03-07 - 00:31

skickar i all välmening till dig en hög tulpaner, du har varit och är ett stort stöd för alla som vacklar omkring. I många år för min del, tror nu äntligen det är slut med missbruket. Jag har fått några boxningar i sidan ibland från dig, men alltid känt att de i grunden varit för att du vill det bästa.
God fortsatt resa i livet!
Fenix

Adde
fre, 2013-03-15 - 17:04

under de sista dagarna fått små otroligt fina goa gester av vänner och faktiskt av mer eller mindre okända personer, personer som jag känner till utseendet men inte mer.

Och jag har blivit så glad och tacksam för dessa gester och jag har blivit varse hur otroligt efterlängtade de varit. Jag har varit/är svältfödd på sånt så jag suger girigt i mig av det som erbjuds och blir verkligt och uppriktigt glad.

Träffade lite gubbar, ja, äldre än mig tom :-) , på gymmet och får genast en dimension på mina i mitt tycke stora problem. Och igår träffade jag en kvinna som jag inte sett på ett halvår och sa direkt : Vad har hänt ?? Är du sjuk ?? Jag berättade om skilsmässan och vad den för med sig och hon tröstade och peppade. Hon vet vad hon talar om eftersom hon själv flytt hals över huvud från sitt forna hem till ett liv som hon inte visste ett dugg om. Det ger också distans och jag kan inse, fast det fn är svårt, att jag trots allt har det hyfsat bra. Jag har möjligheter, jag har inga livshotande sjukdomar (lite småkrämpor sisådär !) men mest har jag nog "tyckasyndommigsjälv-syndrom".

Och en annan väldigt viktig sak : Jag är nykter och jag har inte skänkt en tanke på alkohol under den här jobbiga resan.

Jag har igår betalat in deltagaravgiften till vårmötet i GiG och jag har andra små saker som jag planerar in för att få positiva vibbar i vardagen. Det har blivit mer och mer viktigt för mig att bryta vardagen och se mig omkring och upptäcka att världen snurrar fast jag under en lång tid inte hängt med riktigt.

Och återigen upptäcka hur viktig en stabil nykerhet är för det vanliga livets alla skiftningar.

Tack för att ni hjälper mig att vara nykter !!

Sorgsen
fre, 2013-03-15 - 18:58

...en kram och en tanke...båda långa, varma och omhuldande (härligt ord tycker jag, urkraft för mig)

Fenix
fre, 2013-03-15 - 22:41

Adde, känns speciellt att vi följt varandra så många år. Må du få det bra i ditt fortsatta liv trots alla pucklar.
Du är förstås på grund av din långa och stabila nykterhet en hjälp för oss som snubblat hit och dit.
/Fenix

vill.sluta
lör, 2013-03-16 - 03:57

livskraft. Du,Berra, M.t och några till är ju några utav stöttepelarna här.
Ni har genom era livsberättelser gett kraft och ork till oss andra som har en vilja om att kunna förändra sitt drickande.

Ni visar att det går, och precis som du själv skriver så gäller det att finna guldkornen i vardagen.

Stort och uppriktigt TACK till dig Adde.
/A

markatta
lör, 2013-03-16 - 09:16

Jag blir alltid glad av att se dig här Adde. Som jag skrivit förut så är jag oerhört tacksam för allt du bidrar med. När man flummar iväg i massa känslostyrda tankar så ploppar du bara upp ibland med konkret fakta, kunskap och erfarenhet men också för att ge en kram när man behöver det. Ovärderligt.

Bra att du kan känna att du har möjligheter och styrkor. Jämför dig inte alltför mycket med andra bara. Det är lätt att man kan tänka att eftersom det finns andra som har det så mycket värre så har man inte rätt att själv känna som man gör kring sin situation. Kan vara en svår balans mellan ältande, "tyckasyndommigsjälv-syndrom" och att faktiskt tillåta sig att gå igenom de känslor man har.

Hoppas du får en fin dag. Kram!

Adde
lör, 2013-03-16 - 17:02

vänner för fina ord som jag lägger in i min måbralåda så jag kan ta fram dem och njuta av dem när jag så önskar.

Jag har varit i en knarkarkvart i dag :-))) Ursäkta J om du läser detta men jag kunde inte låta bli :-)) Ett par timmar med en helt fantastiskt underbar liten tjej med sin sambo, en kopp kaffe och keliga katter ! Ett par verkligt fina måbra-timmar för mig, ett hem jag trivs i. Vi pratar samma språk fast jag är mer än dubbelt så gammal och vi har gjort ungefär samma resa, beroendemässigt, var och en för sig men jag ljuger inte om jag säger att hennes resa varit 10-falt djävligare än min. Den här lille tjejen har så mycket att lära mig och jag tar tacksamt emot hennes erfarenheter !!

Jag tycker det är så härligt att se unga som kommer tillbaka till ett värdigt liv och att de hittat kärleken och kan se en framtid utan droger. Samtidigt kan jag bli sur för att det är avgörande vilken kommun man bor i om man ska överleva drogerna. I detta fallet har hon fått hjälp och stöttning och gjort ett bra jobb själv med det stödet medan jag kan se andra ungdomar, ja, rentav barn, som drogar ihjäl sig och samhället bara tittar på. Som i min kommun :-(((

En dag när jag gjort en bra grej bara för min egen skull och fyllt på mitt mående med hjälp av en annan beroende.....det kan inte bli bättre än så !!

Gör bra saker för er egen skull och känn att Ni är värda det !! Det gör så gott !!

Adde
sön, 2013-03-17 - 08:44

måste jag bara få häva ur mig !!

Det är så mycket konstigheter och okunskap hos de som ska jobba professionellt med att hjälpa oss beroende. Jag vet inte hur många jag frågat varför de inte kan ta hjälp av oss som har ett beroende och som nu kommit ur det så vi kan leva ett bra liv. Är det för att vi, fyllepatrasket, inte har fiiiina utbildningar på fiiina skolan så vi kan predika för andra hur de ska göra ?? Eller är det för att ni ser ner på oss som mindre vetande ? Tokskallar eller liknande ???

När en ung narkoman kommer in på en läkarmottagning och diagnosticeras med ADHD och det beredvilligt skrivs ut exvis Concerta eller Ritalin trots protester från anhöriga som vet vad det handlar om så är det fan i mig dödsstraff på den receptutfärdaren !! Med glädje tar den unge narkomanen, som är mer kunnig i medicin än en läkare, emot receptet, tar ut dosen och går hem. Krossar pillret, blandar ut det med, förhoppningsvis, rent vatten och skjuter in det i armvecket. Dosen är liten men tillräckligt för att ge en kort tripp och sen är drivet efter mer igång igen och svartbörshandeln med ADHD-medicin tar fart på gatan. Helt plötsligt har receptutfärdaren gett knarket en laglig väg ut i missbrukskretsar.

Varför kan inte det fiiiina utbildade folket läsa på Flashback eller besöka NA för att se hur det går till ute i det riktiga livet, utanför det fiiina kontoret eller mottagningen ???

Jag har ALDRIG under mina år träffat en socionom som varit med på ett AA-möte !! Aldrig !!!

Och jag har varit på några möten genom åren.

Däremot har jag träffat några personalchefer/ansvariga som av en eller annan anledning kommit för att lära sig mer. Och som blivit mäkta imponerade över hur väl det fungerar. Och vilken kunskap som finns. Dessutom alldeles gratis.

Vi beroende är ju korsberoende av en mängd olika substanser, recepbelagda såväl som naturpreparat, och det ligger i vårt egna intresse av att lära oss dessa kemikalier för att undvika att triggas igång på nåt som inte var avsett att skada. I förkylningstider så ligger ju flytande hostmedicin nära till hands, kolla vad den är löst i, oftast i alkohol. Receptbelagd dito innehåller morfin. Mums. Flytande "vitaminer" är alltid lösta i alkohol."Lugnande" typ Valeriana fungerar på samma sätt i hjärnan som alkohol. Mm mm mm.....en djungel är det.

Och okunskapen är monumental hos sjukvården om hur vi fungerar.

Ta hand om er !!

Ps Det här ramlade in precis nu.. http://www.can.se/PageFiles/3648/Motsammam%C3%A5l.pdf?epslanguage=sv
och jag letar förtvivlat efter nån organisation med erfarenhet, på riktigt, så att säga. Ds

Stigsdotter
mån, 2013-03-18 - 13:53

...till din må-bra-låda, att ta fram när det behövs. Jag förstår att även du kommit till en korsväg i livet just nu. Ja, så kan det vara. Jag är själv helt inne i mitt dåliga mående just nu men det är tack och lov en berg och dalbana som ger glädje också, inte bara svart alltså! Man får tillåta sig att må pyton emellanåt, om man inte gjorde det skulle man väl inte se när solen sken kantänka.

Ta hand om dig!!

Stigsdotter
mån, 2013-03-18 - 13:57

...intressant om virus, det ska jag ta till mig. Länken ledde också vidare till boktips, så nu ska jag ta och läsa den där Nakendiscot av Karin Isberg, precis vad jag behöver just nu :-)

Adde
mån, 2013-03-18 - 16:47

Stigsdotter ! Tänkte på dig precis nu när jag fick ett nyhetsbrev från Destination Gotland :-))

Mer måbragrejer som hände helt av en händelse idag ! Jag var in i en butik för att handla och gick fram till tjejen jag brukar handla av och sa vad jag ville ha. Hon sken upp och frågade...Åååå gör du sånt ?? Och så kom det en svärm frågor och vi for in i lunchrummet och hon visade grejer för mig och jag kunde hjälpa henne. Och helt plötsligt hade ett gäng funderingar löst sig för henne och hon blev jätteglad. Och jag stegade ut och kände mig själv som en vinnare för att jag hade kunnat hjälpa till.

Jag gillar skarpt när såna positiva saker händer utan att jag ens försökt få till nåt sånt utan bara "följer med" !! Och jag känner att jag behöver den typen av påfyllning i min självkänsla.

Och ja, jag är sannerligen i ett vägskäl nu. En rad beslut har tagits som innebär skilsmässa och att jag måste fixa nytt boende i närheten. Motivationen är väl inte på topp men jag är tvingad att jobba på nya boendet under ca 8 månader efter gemensamma huset är sålt. Vid fyllda 60 är väl inspirationen inte 100-% men vad fan, jag är ju hyfsat frisk och är så lyckligt lottad så jag har valmöjligheter. Det jag inte kunde se för ett år sedan men som nu smugit sig fram som en framkomlig väg.

Och att jag kan se det är också en måbragrej :-))

Adde
ons, 2013-03-20 - 13:45

minnen rörs omkring när jag läser Sorgsens tråd om sin alkis som inte vill ha hjälp.

Från det att jag sökte hjälp själv, och var motiverad, till att jag tog beslutet att själv bekosta min behandling om jag alls skulle få nån så tog det 10 år. Vid de första försöken så blev jag så fruktansvärt illa mottagen så att nu med facit i handen är jag väldigt bitter över de som var satta att hjälpa såna som mig. Utan tvekan är de en stor orsak till att jag fortsatte att kröka i 10 års tid. Nej, jag lägger inte ansvaret på dem för att jag häller i mig sprit men de hade alla möjligheter i världen att bryta min onda spiral men hade inte den kunskapen.

Då när jag sökte var jag så less på skiten så det var otroligt. Det var ju därför jag bad, nej! TVINGADE ! fram så jag fick Antabus vilket var det enda som jag då visst fanns. De ville inte ge mig det först men jag vägrade flytta på mig och sa att de fick ringa polis för att få ut mig ur lokalen. Jag hade alltså tvingat in mig på TNE (TillNyktringsEnheten) och var vid tillfället nykter men de ville inte ha med mig att göra. Jag gick väl nån eller några månader och fick Antabus i ett plasmugg typ Flourtantens och kände mig lika sexig då som i småskolan.

Därefter stack de ett recept på Antabus i handen på mig och vinkade adjö.

Det året gick hyfsat bra med lååånga uppehåll med spriten.

Sen var det då 9 år kvar.

Dessa år knallade jag hos diverse skumma psykologer, KBT-agenter (som LillaBlå skriver), socionomer med fiiiiin examen men som inte kunde ett djävla dugg om alkoholister och vårat manipulativa sätt. För att göra en låååång historia kort så kom min absoluta botten när jag träffade enhetschefen på Beroendeenheten (min fru hade beställt tid) och kärringfan sitter och säger att "Du är inte alkis !! Ni har familjeproblem!!"

Exakt där började min letan efter riktig, professionell hjälp och jag var så lyckligt lottad då så jag hade möjlighet att lägga upp pengarna själv. För från soc fick jag ingen hjälp, det kollade jag upp direkt.

Jag hade en äkta vilja till förändring och tog det stora steget ut i det okända och idag kan jag tom känna en viss "tacksamhet" för den kodumma kärringen på Beroendeenheten. Hade inte den stollen suttit där hade jag kanske varit död nu.

Varför jag hade en önskan om förändring medan andra inte har det har jag ingen som helst susning om, inte en minsta lilla teori finns det. Den som hittar VARFÖR har sin ekonomiska lycka gjord i generationer framåt.

Jag har friheten idag att göra vad jag vill med mitt liv, jag bestämmer ensamt om det. Om jag skulle vilja slå i mig en sjuttis nu så gör jag det, det är helt mitt beslut.

Skillnaden idag är att jag inte vill slå i mig en sjuttis.

Trots motigheter i livet så vill jag inte dricka bort mitt liv.

Jag har det för bra för det !

Sorgsen
ons, 2013-03-20 - 14:38

...bör inte vara för sjuk när man söker vård.
Jag är också så trött på att behöva ifrågasätta. Tänk så mycket energi som går åt helt i onödan. Visst, det är underbart att vi alla är olika och därmed behoven.
Jag har så många minnen från tiden mitt ena barn fick cancer. Sjukvården var toppen men när vi kastades mellan olika avdelningar så blir det ju övertydligt var humanismen fattas. Översitteri härskade också på endel platser, då kommer man ju aldrig igenom till kärnan.

Översitteri är direkt förgörande, för alla och i alla situationer, ingen går vidare som vinnare. Alla, inte minst den som utövar, förminskas, även problemet i sig.
Ilska kan vara det enda drivande.

Min alkis vill ha hjälp, tar emot hjälpen, är förmodligen en av deras bästa och duktigaste patienter och medmänniska som de andra gärna knyter an till.
Vad de inte vet är hur han efter kan se ner och prata nedvärderande om dem, hela bunten!
Jag vet det, jag har hört det.
När jag ställde "krav" blev jag idiotförklarad och är nu föremål för hålla hans reservmotor igång ett tag till.
Sen kommer jag tjäna som ett ex som varit jobbig när han går in i nästa relation...ser mönstret, varit där ;)
Jag tog aldrig de där orden om hans många ex, lyssnade bara. Han menar jag vill framkalla en " mystik" runt mig. Skitprat! Jag vill inte ha mitt liv fört vidare i fel mans mun bara, alkisen ville gärna skräda med orden.

Sorry, nu blev de mitt på din sida Adde...

Bra du har/hade energin, viljan och förmågan se förbi alla hinder och nu hamnat på "rätt" sida.
Du har all min respekt!

Kram

Adde
ons, 2013-03-20 - 16:04

behöver inte alls be om ursäkt för att du gör mig äran att skriva här !! Det är helt ok och jag tar emot det jag kan ta emot och resten, om det blir några rester, lämnar jag därhän. Och du har ett behov att få ur dig dina tankar som skaver så ös på bara :-))

Du är så välkommen !

Adde
sön, 2013-03-24 - 08:37

träffa folk som jobbat med sig själv och fått ett bra mycket bättre liv än före och under den aktiva tiden är en sån underbart upplyftande känsla att jag mår bra långa tider efter det.

Att få känna den positiva aura som en sån person omger sig med, och villigt delar med sig av,är värt så ofantligt mycket. Att få se skillnaden mellan att bara kunna se och klara dagen i dag till att ha fått en självkänsla och en tillit till sig själv är så jag blir stum av beundran. Ett äkta pärlande skratt, ett leende som smälter alla och en öppenhet och ärlighet som gör att jag känner mig så trygg i sällskapet.

Jag är så glad att jag hamnade på samma möte igår :-))

En annan sak som jag nog aldrig tänkt på tidigare är att vi alkisar, när vi träffas, alltid tar på varandra ! Kroppskontakt så som ett löst tag i armen, håller varandra i händerna, en kärleksfull smekning och självklart kramarna. Vi låter folk komma inpå oss och vi njuter av att släppa folk inpå oss ! Jag som alltid hade minst en armslängds avstånd till andra tar mycket gärna emot en kram och närhet och stormtrivs med det idag.

Jag har inte så mycket att ljuga om eller gömma idag, jag klarar att vara mig själv. Ärligt.

Senare på kvällen fick jag ett dystert besked om en man som fanns på AA när jag kom dit första gången. Han hade alltid en fruktansvärt dyster syn på sitt liv och såg enbart negativa saker runt sig. Jag höll mig borta från honom. Han tog ett återfall som varade rätt länge och efter det blev hans världssyn om möjligt ännu svartare. Han ska begravas i veckan som kommer i sviterna av alkoholrelaterad cancer. På sätt och vis känns det skönt att han äntligen fått sinnesro.

Upp och ner på samma dag...det är väl så livet är ?

Men om jag väljer att vara nykter så är det mest uppått :-) (Det va'la hurtigt va ?!)

mulletant
sön, 2013-03-24 - 09:31

uppåt i inledningen, en sväng ner i dysterheten och sen upp igen... Det var ju bra att det var den vägen:) / mt

Sorgsen
sön, 2013-03-24 - 22:26

...har många sidor och det man kan påverka gör man klokt i att försöka ta tag i efter förmåga och förstånd.
Blir det fel, gör om och gör rätt eller i alla fall så gott det går.

Sinnesron har många skikt, det gillar jag.

Återfall, hörde om någon från anhörigveckan som föll tillbaka ganska direkt efter hen kom hem. Tar tag när man fått en bild av familjesituationen.
Små barn som nu blir utplacerade och sånt...djävulsk sjukdom!

Var rädd om dig, allas vår Adde! :)

Kraaam