Ja...då var jag tillbaka igen... Har ju försökt att sluta dricka/skära ner i flera år. EN glädjande sak var att jag med egen kraft var nykter i fem dagar. Det trodde jag ALDRIG att jag skulle klara av. Mitt drickande har bestått i ca 1-1½ liter vin per kväll och ibland mer på helger. Jobbat har jag gjort och ätit okej tycker jag. Sömnen brukar jag fixa med. I höstas fick jag erbjudande om en neuropsykiatrisk utredning. Det finns skäl till det då jag lidit av depressioner och trauman i livet. Som adopterad kunde det finnas saker jag behövde hjälp med, som kanske skadat mig i barndomen. Jag fick börja med 6 veckors nykterhet, vilket var otroligt svårt. Mitt i augusti månad då sommaren var som bäst och koloniträdgården, där vi bor under sommarhalvåret, var som vackrast. Flera roliga fester väntade och jag hade absolut INTE någon lust/motivation att börja med antabus. Men jag ville ha utredningen och bestämde mig för att flytta själv hem till stan och börja nykterheten. Det funkade väl...och i september var jag till min far i norrland och hälsade på en vecka, några dagar senare gick han bort. Under hela den här tiden var faktiskt min sambo väldigt stödjande i det att han hade förståelse för att jag inte ville vara i miljöer där det fanns alkohol. Vännerna med...jag skyllde på utredningen. Men efter pappas död drack jag några kvällar ändå, men återgick till nykterhet av och till och fick börja några veckor senare på utredningen. Efter diagnosen så fick jag välja. Jag blev erbjuden en terapiform inom KS utanför beroendecentrum, eller så fick jag delta i ett projekt där man hade 50% chans att delta. Det innebar att hälften fick MBT-terapi i 18 månader och den andra hälften fick gå och hämta antabus i 18 månader för att sedan få terapin. Efter en ganska lång väntan fick jag komma till Beroendecentrum i närheten av där jag bor. Jag har gått där nu snart 4 veckor, de vill göra en ny utredning och den blir klar nästa vecka. MEN...denna gång är jag så otroligt omotiverad. Våren är här, kolonisäsongen börjat, vännerna, sambon och alla vill vara i stugorna. Själv jobbar jag och går hem till lägenheten efter jobbet...har ingen lust att odla grönsaker längre. Det är otroligt jobbigt att komma ut dit, det känns som en enorm separation och jag blir mer och mer deprimerad för varje dag. Då jag kommer hem försöker jag göra lite hemmasaker och sedan tar jag en atarax och går i säng... De har föreslagit antidepressiva men det har jag ju ätit tidigare och då mådde jag jättedåligt och ville inget annat. Fick ju anafranildropp och låg inne efter separation och mammas död. Hur gör ni andra? Hur går ni vidare? Jag vill så gärna hoppa av detta, jag vill inte alls längre, men innerst inne vet jag att det var det här jag valde i höstas och det var det här jag ville då. Jag går och tar min antabus tre ggr i veckan. Denna beroendemottagning är fantastiska, jag får samtalstid varje gång 15 min - 2 timmar ibland. Ändå kan de inte erbjuda "samtal" som ska ingå i denna behandling. Vad är det för samtal jag inte får då? Vet någon vad de handlar om?

Jag vill väldigt gärna veta mer hur ni andra känner det, om ni känt sorg och saknad efter vad det nu är...alkohol, vänner, man/kvinna, sommarstugan eller vad som helst. Jag blir jätteledsen då jag minns våra sommarkvällar osv.... hur får man motivationen? Kommer man att känna sig bättre någonsin? JAg började på gym, gick 2-3 veckor, men har inte tränat på 3 veckor nu. Trodde jag skulle må bra av det men inte ens det verkar funka...

Hoppas på svar

Stevieboy

Cookie

läste din tråd från 30 april "Alkoholen, våren och ny behandling", där du hoppades få svar på en del frågor, sen har konversationen stannat.
Du frågade bl a om man känt sorg och saknad efter vad det nu är...alkolhol m.m.

Jag är ju ny här sen i veckan, och har läst flitigt i många trådar, som stärkt mig i mitt beslut att "enough is enough", då jag började med Antabus i onsdags. Och vet du vad, igår - fredagkväll, då ska jag i ärlighetens namn säga att jag faktiskt "saknade" att inte, som VARJE fre-lör kväll, under en massa år, inte "koppla av" med "någon" (ha-ha, det blev alltid mer än "någon") öl, eller vin till maten + efter maten..., hemma med maken, eller ut och käka på krogen med den obligatoriska alkoholen. Ja, det kändes rentav tomt på nåt sätt...

Men, vet du/ni vad? Det kändes så bra att vakna imorse, utan att känna sig lätt illamående och med taskig smak i munnen, trots att jag iofs upplever mig "dåsig" av Antabusen (om det nu är det,) eller som, jag tror det var Mammy Blue, som menade att dåsigheten kanske helt enkelt berodde på
att det kan bli en sån reaktion när man slutar dricka. Så, som svar på en av dina frågor, ja, jag kände en viss saknad, men det positiva, hur jag mådde då jag vaknade var ett pris som är guld värt!

Då jag inte kan se att du skrivit på länge, undrar jag hur det har gått för dig? eller så har jag missat ev inlägg från dig i nån annan tråd. Är fortfarande novis här, så har kanske lite svårt med navigeringen.

På tal om ny, ni "gamla rävar" på forumet,Mulletant, Mammy Blue, Adde m. fl.- har en fråga till er. De inlägg man ser på själva startsidan, där det står "visa mer", VISSA av dem ser man inte fortsättningen på, då man klickar på visa mer länken, utan hamnar på en sida med gamla inlägg.
Vad beror det på, kan ni se hela meddelandet om ni klickar på "visa mer". OBS! Detta är bara på vissa inlägg.

Vill önska er alla här i Forumet en fortsatt trevlig helg, ni är alla underbara!

Kramis från Cookie, nykter på 5 dagen (ja, visserligen med hjälp av Antabus, men ändå - är stolt över att jag tog det beslutet :)

markatta

under det första inlägget i varje tråd finns en inställning för kommentarer "Alternativ för kommentarvisning" i fetstil. Om du väljer "Datum -nyaste först" och sedan "Spara Inställningar" så kommer det vara likadant varje gång du loggar in. Däremot om du går in på forum genom "visa mer" och inte är inloggad så kommer inställningarna automatisk stå på "Datum-äldsta först" och du måste ändra själv varje gång du läser utan att vara inloggad.