Hejsan!

Ni som svarar på detta inlägget får gärna vara nyktra alkoholister som varit i liknande situation.

Jag kommer inom kort befinna mig i en situation, där en stor risk för återfall uppstår från andras påtryckningar. Jag vet, att jag kan säga nej, men jag vet också att det kommer att bli en slags diskussion om saken, hånande eller vad man nu ska kalla, eftersom jag vet att dessa personer inte kommer att uppskatta mitt livsval. Jag har som tidigare sagt en målsättning på att vara vit i 7 år, eftersom jag festade i 7 år, men som sagt har jag ännu inte bestämt mig helt, men däremot överväger jag det mer och mer, eftersom jag har insett hur mkt bättre jag mår nykter. Jag har ju hållit mig i schack idag i 7 månader, och jag vill verkligen inte sumpa detta, så hur gör jag. Hur säger jag nej på ett proffsigt sätt? Hur kan jag bemöta deras kritik med egen konstruktiv kritik mot deras missbruk? Jag vet ju sedan tidigare, att man kan säga nej och nej, men till slut så ryter man irriterat NEJ tillbaka.

Finns det litteratur om sådant här som någon kan rekommendera?

har aldrig varit, eller hamnat, i en sån tjat-situation som du beskriver. Men idag tackar jag nej med bestämdhet och ger mig aldrig in i nån diskussion om varför jag tackar nej för det har ingen annan med att göra. Min erfarenhet är att om jag håller huvudet högt och ser den som frågar i ögonen så slipper jag följdfrågor. I varje fall oftast. Om personen i fråga är dragen så spelar det inte så stor roll vilka signaler jag ger och då är ju också ev förklaring meningslös.
När fyllan blir för stor i sällskapet drar jag mig därifrån och och det brukar inte vara nån som saknar mig då, de har jämnt göra med att kröka.

Att ge sig in i diskussion eller försöka förklara när spriten har tagit över är meningslöst.

Ett nej till alkohol ska inte behöva förklaras och motiveras och det behöver jag heller inte. Och på fester åker jag hem när folk börjar bli dragna för jag orkar inte med det men det gör mej heller ingenting. Men det beror säkert på ålder och umgänge också hur mycket man bryr sej.

Jajamänsan

Nej, jag tycker inte heller att ett nej ska behöva att motiveras, men tyvärr så är det som det är ibland, men jag kommer ändå att stå på mig ordentligt.