av Tinhad

Är ganska ny här, har läst andras trådar av och till under ett par månader och skrivit lite i Nossans tråd samtidigt som jag genomförde ett försenat nyårslöfte och slutade dricka (åtminstone vardagar när det inte är "fest"); det fungerade i 10 dagar, sedan sprack det!!!
Här är mina tidigare inlägg:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/7118#commen…
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/7118#commen…
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/7118#commen…

Och fast det var 10 bra dagar och jag trodde jag var medveten om riskerna så gjorde jag det där som alla ni duktiga varnat för. Jag sänkte garden och började dricka (Semester=FEST!!!) och har nu druckit mer och mer under en veckas semester med angränsande helger (11 dagar i streck), De 10 "vita" dagarna känns avlägsna nu.

Det värsta är att det känns som att komma hem att börja dricka igen. Tillbaka till gamla vanor, tillbaka till de berusande samtalen med hustrun, tillbaka till belöningen efter en hård dag (som inte behöver vara hård, men måste ses som hård, för annars ingen belöning), tillbaka till att slippa "striden" på kvällarna, att slippa vara duktig, att få slappna av, att ha en kravlös relation till den man älskar.

Jag inser någonstans att jag har för stora krav på mig själv, en ganska hård inställning som säger att jag måste prestera, gör jag inte det duger jag inte. Men jag har hittat ett gift som är en ursäkt för att inte "göra nytta", som jag hela tiden hittar tillbaka till istället för att hitta sunda sätt att hantera mina stora krav så dricker jag och förstärker mitt beteende. Vilket givetvis resulterar i att mindre presteras och jag (dagen efter) har ännu högre krav på mig - en negativ spiral.

Jag ser, eller försöker se, misslyckandet som något jag lär mig av. Jag skriver här, något jag inte gjort tidigare, och bara att jag skriver innebär att jag tänker mer på hur jag beter mig. Sedan läser också vad andra skriver och lär mig av det. Jag får inte ge upp bara för att jag inte lyckades den här gången, så nu börjar vi igen: idag kommer det att vara jobbigt när vi ska äta middag och om min partner väljer att dricka. Min strategi är att gå och träna, fixa praktiska saker hemma, läsa och/eller jobba. Men vad ska jag göra som inte är att prestera eller vara nyttig utan att dricka? Hur ska jag slappna av, gå ner i varv, utan alkohol?

m-m
mån, 2014-02-10 - 17:48

Känner igen mycket av vad du skriver (såklart, vi verkar vara olika sidor på några få myntsorter härinne...). Jag läste dina inlägg som du länkade till och tänker lite... Tycker att du är stark som kommer tillbaka och skriver, jag gjorde som du förra hösten (2012), höll uppe 2 veckor kanske, sedan tänkte jag att det skulle funka med begränsat intag vid vissa tillfällen. Det gick ju såklart åt skogen. Inte så att jag druckit hela dagar eller kvällar, eller gjort bort mig eller liknande, men alldeles för mycket. Jag höll mig dock undan härifrån, skämdes väl för att jag inte lyckades direkt... Precis som du och din fru drack jag och min man, inte varje kväll, men de flesta, men han kunde nöja sig med ett glas, och det kunde inte jag. I oktober 2013 bestämde jag mig för att göra ett längre alkoholuppehåll och har inte druckit något sedan dess. Min man har varit mycket solidarisk med mig, och har bara druckit vid några enstaka tillfällen under de snart 4 månader jag varit nykter, och tycker själv att han mår mycket bättre av det också. Och vår relation har definitivt inte blivit sämre, utan snarare bättre och annorlunda, mer djup och äkta, utan alkoholen som ett filter för allt som sägs och görs.

Att kunna slappna av och slappa utan att dricka - ja, hur gör man då? Jag håller fortfarande på att undersöka lite olika alternativ :) I början tränade jag mycket vid de tillfällen jag visste att suget skulle vara störst, och sedan hade det blivit lite senare på kvällen och det var lättare att bara sätta sig. Dessutom trött då. Vanan att vilja sätta sig med ett glas av något i soffan, för att koppla av är stark. Nu kan jag sätta mig med en kopp te, eller kaffe, eller något alkoholfritt alternativ som nollöl, alkoholfritt bubbel som är rätt ok, tonic water med citron. Inte varje kväll, men till helgen eller när jag har lust. I början hade jag inte ro till någonting, kunde sitta i soffan och spela Candy crush för att bara få tiden och kvällarna att gå, och det blev faktiskt bättre - ganska snabbt dessutom.

Blev ett långt svar till dig... men håll ut och prata med din fru om du kan, det blir lättare!
Lycka till
/m

Shiraz
mån, 2014-02-10 - 19:04

Jag är inte jätteaktiv här av olika anledningar, vissa dagar har jag möjlighet att logga in och kolla läget..
Sen är det väl så att jag har inte riktigt samma mål och avsikter som de flesta har här, så av respekt för dem
ligger jag lite lågt. Fast det är klart, ett mångfastetterat forum blir ju mer intressant förståss, och kanske
kan appilera till fler läsare? Nåja..

Återigen välkommen hit, jag kan absolut relatera till din prestations spiral, har också levt i den *självlögn*
10 dagar är ju hur bra som helst, då vet du ju att du kan, om du bara vill :) Val och vilja.. Vem har lyckats
med en förändring för att man vet att man MÅSTE välja den vägen? Och hur många lyckas för att de vet att de VILL välja den vägen? Hm.. sen har vi ju det där med det kemiska beroendet och djävulen på axeln såklart ;)

Som föregående talare sa, det är inte lätt det där med avslappning när man kommer hem.. för mig är avslappning lika
med tristess.. trisdess triggar mig att dricka! Likaså jobbstress. Men träning är för mig iaf en form av avslappning,
jag får bara koncentrera mig på nuet och mig själv en stund, sen är man så skönt trött när man kommer hem och inte
vill man förstöra sin 'prestation' med alkohol?

Det är helt okej att ligga helt nykter som ett trött kolli i soffan en måndag och pilla navelludd! Disken går ingenstans ;)

Bra att du hittat hit!

Tinhad
fre, 2014-02-14 - 14:39

för era ord. Det är nyttigt att läsa och skriva här, man måste stanna upp och fundera ett extra varv. Jag har haft en kämpig vecka med mycket arbete, och trots stressen har jag inte druckit sedan jag skrev sist (4 dagar). Jag är lite stolt, men har också nästan givit upp vid några tillfällen. Känner mig mer alert och klarare i huvudet, hjärnan fungerar bättre än den brukar. Skönt.

Idag nu utmaning: fredag och alla hjärtans dag. God mat och dryck med de man älskar. Orkar jag hålla emot? Jag tänker att jag ska bestämma hur jag vill ha det (bestämma mat - till alla, och dryck till mig själv - tror det blir alkoholfri öl, det har funkat tidigare för mig). Hustrun lär dricka öl.
Och jo, jag har pratat med min fru och hon förstår och vill nog hjälpa, men... vi har ju ett invant socialt mönster som inkluderar mycket alkohol, så det finns ju outtalade och uttalade förväntningar som inkluderar alkohol. Det är en betydande förändring för henne också, även om hon inte ändrar sitt beteende. Och det stör mig, och ger mig ytterligare ett skäl till att gå in vår gamla gemenskap: inte störa vår relation med att ändra saker och ting.
Det finns också ett "vargen kommer"-beteende: Jag har ojat mig över hur mycket jag dricker, vi dricker och hon dricker i flera år. Och så slutar jag en vecka eller så, men sedan har jag börjat igen. Och det är som vi båda tror att jag kommer att komma "tillbaka", precis om jag gjort förut... Nej nu blev jag lite deppig, nu får jag gaska upp mig och hålla mig till min plan. En dag i taget.

Trevlig helg
/Tinhad

Proffset
fre, 2014-02-14 - 22:55

Det är inte så kul att kämpa när ens partner kör på precis som vanligt, helt oförstående. "Det är väl bara att du dricker lite mindre?".
De fattar inte helt enkelt. Jag tror att... "it takes one to know one" passar bra här.
Har man inga problem med alkoholen så kan man omöjligt leva sig in i en missbrukares situation. Att man haft en jobbig bakfylla är inte samma sak liksom.

Det är därför det är så skönt att lufta sina tankar här och jag kan tänka mig att det är samma anledning till varför folk söker sig till t.ex. AA.

Alkoholfri öl... njae, vettefan om jag vågar dricka det faktiskt. Är rädd att det ska trigga igång något, eller att jag ska få ungefär samma känsla som med folköl, att man liksom lurar sig själv på något vänster. Man håller ölsuget något dämpat, men det är inte "the real deal"...

Kämpa på! :)

zmirre
lör, 2014-02-15 - 23:18

Hej på er.
Ville bara säga tack för att ni finns!
Läser och läser och läser ännu mer för att komma igång med motivationen att ta antabus igen i morgon.
Har varit nykter snart en vecka. Ska försöka klara längre.
Hur går det för er?

Träning funkar bra. På måndag blir det gym igen. Ska träna skiten ur mig. Det är så skönt efteråt.

Kram och åter igen TACK!

Tinhad
tis, 2014-02-18 - 21:58

De senaste 28 dagarna har jag varit nykter 64%. För mig är det bra siffror och jag är stolt och glad över alla 18 nyktra dagar. Det känns som om den senaste månaden varit mycket längre än vad de brukar vara. Och glädjen blandas med uppgivenhet när jag inser från vilket utgångsläge jag kommer ifrån, det är verkligen bedrövligt att jag hamnat där, och att jag är glad över att lyckas med att inte dricka. Aldrig dit igen.

64% motsvarar ca 4,5 nyktra dagar per vecka. Det är alkohol fredag och lördag och halva söndag. Det motsvarar alltså att man dricker bort sin fritid (detta stämmer också bra på mig som drack alla dagar jag var på semester för en dryg vecka sedan). Varför supa bort sin fritid? Åka på semester för mycket pengar och lägga ännu mer pengar på alkohol och sedan bara minnas brottstycken av semestern. Smart.

Har börjat träna igen och hoppas kunna stärka de positiva effekterna av att inte dricka med hjälp av det.

Hänger i (det blir 9:e nyktra dagen på raken idag) och det känns bra, även om jag just nu är mycket trött. Det blir en tidig kväll,och mer sammanhängande sömn. Ser fram emot att vakna i morgon bitti, klar i huvudet och med en piggare kropp än jag brukar ha.

Godnatt vänner!