Hej alla jag är ny här!

Nu är det dags att testa hur många dagar jag klarar av att vara nykter. Jag kommer inte lova någonting utan bara testa hur länge jag klarar av det och om jag upplever några fördelar. Jag hade en karatefylla i lördags som blev som en väckarklocka för mig. Drog i mig en och en halv flaska whisky för att jag helt enkelt inte kunde sluta. För övrigt sköter jag mitt jobb och har inga direkta relationsproblem. Jag dricker för kickens skull, som en upplevelse utöver det vanliga. Får jag inte denna kick blir jag oftast understimulerad. Jag upplever att jag dricker för att det är kul. Det är sällan jag är ledsen som person. Just nu är jag mest rädd för mig själv. Tänk om jag dricker så jag hamnar i koma eller nåt..?

traxxy

Förvånansvärt gott. Trodde det skulle smaka saft men var en mer mogen smak. För en gångs skull så smakade jag på vinet istället för att stjälpa i mig det och fylla på nästa glas... Drack långsamt. Ja, man får ett annat beteende när man är nykter.

traxxy

Det blir nog intressant. Har ej köpt hem något. Slapp stå i Systemet-köer. Slapp tvånget att åka och köpa också. Hade faktiskt glömt bort det... ;)

traxxy

Fast idag är jag uttråkad så in i bomben! Usch! Är det inte arbetsdag snart? *stön*

traxxy

Är nere och har tråkigt... fast dricker inte...

traxxy

Är så nere. Undrar om det stämmer att man blir deprimerad i början när man slutat dricka. Har hört det... Någon som vet?

Hej Traxxy! Tråkigt att du mår dåligt. Det ska du inte behöva göra. Tror ( tror) på följande:

1. Du har slutat dricka och många händelser och dumheter man gjort på fyllan börjar komma ikapp. Tankarna snurrar. Kontakta en kurator för samtal!

2. Om man druckit mycket under lång tid kan man ha en massa olika vitamin och näringsbrister. Kontakta vårdcentralen och be att få ta prover och träffa en läkare! Var ärlig med din bakgrund.

Lycka till kära du och hoppas du får må bättre snart!

konstnären

Visst kan man bli lite nere när man lagt av, men deprimerad vet jag inte. Kanske är det som det var för mig,
det kommer fram en massa dåliga saker i nyktert tillstånd. Som kanske legat gömda i alkoholdimmorna. Det var
ju så lätt att gömma undan tankar och mycket annat då. Det kan vara mycket smärtsamt, men jag låtsades att jag
hade ett arkiv och plockade fram mapp efter mapp. Gick igenom, grät lite, och gick vidare. Nu är det sällan
jag ägnar arkivskåpet några tankar. Gjort är gjort och kan inte göras ogjort. Har försökt gottgöra på mitt sätt.
Nu är jag helt ångestfri, fick panikångest, och det var en liten present som jag fick på köpet av A.
Du vet väl att sysslolöshet är jävulens redskap som någon skrev så bra här inne och det har jag tagit till mig.
Ha en fin dag
Konstnären

Pellepennan

Kan bara dela min upplevelse. Säkert är definitionen av depression väldigt individuell och jag ska inte försöka att ge tips som det nog behövs
yrkesfolk till ;-)

Jag själv har aldrig haft så mycket upp och ner som under de första månaderna i nykterhet. Men jag vill minnas att det var ungefär efter fem veckor som den första lite "euforiska" fasen vände och allt kändes supertungt. Om vi är lika kommer det i så fall att vända igen om ett par veckor :-) Något annat var perioder där humöret ena minuten kunde kännas väldigt bra, för att sedan sjunka som en sten på ett par minuter. Tankar som Äh, det spelar ju ingen roll, jag kan lika gärna dricka. Upplever det idag som att det var en tid sedan det kändes så nu. Beroendet är en lurig och svår motståndare. Jag klarade dessa situationer eftersom jag nästan blev "förbannad" på mig själv, och gjorde det till min egen lilla sport att visa vem som egentligen är chefen och högsta beslutande organ (tror det var Berras formulering).

Kontentan blir i mitt fall alltså: ja, det blir bättre, ja, det tar tid, nähe, det går inte på fem veckor, men efter fem månader så blir det lugnare. Men även då kan det vara svårt att inte övertalas av alkoholens dassiga argument.

Fortsatt lycka till!

//PP

Mammy Blue

Det är väl också så att runt en månad efter att man slutat dricka har anledningen till varför man ville lägga av lite hamnat i glömska. Det är då man gärna blir lite... tja... rastlös, undrar vad som händer nu, var det inte mer än så här? Den viktigaste punkten i att sluta dricka ligger i att aldrig glömma varför man ville sluta, för mej är det verkligen A och O, har jobbat oerhört mycket med mina tankar för att få direktled i huvudet från tanken "det skulle vara gott med en kall öl" till tanken " jag vill inte vara den som mina barn får torka spyor efter, för det är vad som kommer hända - om de över huvud taget vill ha med mej och göra."

Jag vill inte byta bort det liv jag har nu, nykter sedan januari -13 mot det jag hade strax innan jag lyckades sluta. En kort, kort glädje över att få dricka igen, direkt följt av ångesten, vad f-n håller jag på med- tankarna, lögnerna, gömmandet, smusslandet. Jag är OERHÖRT glad att jag SLIPPER dricka mer, jag VILL INTE dricka mer, det är så destruktivt.

Men det gäller att aldrig glömma varför man ville sluta, och att vara glad för att man slipper dricka mer.

Mvh MB

så trevligt att höra från dej! Vi är helt överens om glädjen över nykterheten, så skönt att slippa. Men som du säger, det gäller att minnas varför man inte dricker, ifall man skulle få för sej det nån gång. Man vet aldrig fast det känns väldigt avlägset nu.

En annan viktig sak som du skrev i en annan tråd håller jag också med om. Man måste själv ta ansvar för sin nykterhet. Jag hade tanken en gång att säga åt min man att om jag nångång får för mej att jag kan ta ett glas vin så måste du säga ifrån. Men jag hejdade mej. Det är mitt eget ansvar. Sen blir det automatiskt en spärr när man talat om för andra att man slutat för att man har problem att dricka måttligt. Det är nog bra om man vill att upplysa de närmaste om det. Då blir det svårare att komma undan med att dricka men ansvaret är alltid mitt.

Ha en trevlig nykter sommar, alla som så önskar!

traxxy

Har blivit så tjurig. En riktig surtant. Ibland undrar jag om jag ska börja dricka igen för att bli mitt normala glada jag. Känner vissa rökare som blir sura när de försöker slutat röka men har aldrig sett alkoholberoendet så kraftigt. Eller mitt beroende kanske är större än jag trodde!? Nej, jag söp inte varje dag men gärna lätt berusad var 3:dje dag plus en rejäl fylla varannan helg. Känner inte heller något uppenbart sug. Det är bara humöret som är totalt uppochner och det spelar ingen roll om jag har pms eller inte.

Hej Surtanten, hur går det för dig? Märker att de är mycket bergochdalbana för min del också. Man kanske får acceptera det så här i början... Kram från den andra Surtanten

traxxy

Wow! Tiden går! Känner inget sug och har nästan glömt hur ruset skulle kunna vara! Varma dagar dricker jag alkoholfria öl! De är perfekta för att jaga ur alkoholdjävulen ur mig. Är också på bättre humör. Börjar sakta orka ta tag i saker. Kul att föra dagbok här förresten! =)

traxxy

Nu vill jag inte ens ha alkohol när det bjuds... Det lockar inte längre.

traxxy

Det är som att jag funnit ny styrka! Det känns helt klart bättre! Alkohol har jag nästan glömt bort. Ibland blir jag nyfiken på hur alkohol känns men så tänker jag... nä... det är inte värt det. Jag är väldigt nöjd med lite alkoholfria öl och vin. Ett bra komplement. I början ersatte jag alkohol med godis och snacks. Det funkade iofs väldigt bra men vikten blir ju lidande. Idag har jag börjat en resa i viktnedgång och jag känner på mig att jag kommer att lyckas. Har aldrig känt mig så här stark förut. Har å andra sidan inte heller varit nykter så här länge sen jag började dricka. Jag ser fram emot nya mål.

1) Sluta med alkohol
2) Banta ner mig
3) Spring ett Maraton (Ja, haha... detta är bara en kul grej för att ha något att fokusera på men jag behöver en stor utmaning och jag har tränat förr. Båda Vätternrunda och Vasalopp men aldrig en Mara! Det gäller bara att hitta tillbaka till träningen!!!

Härlig inställning!!! F-n vad duktig du är och vad bra det går!! Jag blir så glad för din skull! Ska ta till dig dina tre mål. De skulle jag också vilja uppfylla! :-)

Stor kram och tack för inspiration!

traxxy

Tog ett glas whisky i fredags. Ett glas på ca... ja vad brukar det vara - en snaps ungefär. Tyckte det gjorde varken till eller från. Det triggade ingenting och jag var så sugen på att få smutta på en fin whisky för smakens skull. Min sambo brukar göra så. Det är han som köper de där riktigt dyra för runt 500 kr flaskan. Om jag får studera mitt beteende nu när jag haft ett så långt uppehåll så måste jag säga att suget har helt klart dämpats. Ja, mitt beteende allt-eller-inget har dämpas. Det verkar helt klart vara bra att ha långa uppehåll. Känslan av att nä-nu-får-det-vara-bra har dykt upp. Den är ny för mig. I detta fall vill jag dock ha forumets hjälp att bevaka så jag inte trillar dit igen och börjar tillåta mig mer och mer. Kommer vara ärlig i vilket fall här för min egen skull. Mår så mycket redan och vad kan slå det! Jag har till och med haft ett litet gräl med chefen, pga en oförrätt, utan att behöva döva mig med sprit efteråt. Jag finner mig i hur det känns. Det går att bearbeta på annat vis än sprit. Jag har också blivit starkare på att säga ifrån när jag blir felbehandlad. Jag var aldrig sådan förut. Har jag blivit äldre eller är det för att jag släpper ut vad jag tycker istället för att gå in i dimman med A. Ett riktigt mähä har jag varit ärligt talat och blivit överkörd av många.