Har varit inne på forumet sen två månader som gäst, och fått många ahaupplevelser. Har väl altsen tonåren druckit för mycket, och de sista 10-15 åren av mitt arbetsliv drack jag nog varje dag även om det på vardagarna bara var en whiskey eller ngt glas vin för att koppla av. På helgerna blev det den normala Nordiska helgfyllan. Pensionerade mig för fyra år sedan, och då försvann ju bromsen som arbetet utgjort. Jag vet inte hur många mornar jag bestämt att nu får det bli en vit vecka, men icke. Den 5 februari bestämde jag mig av ngn anledning och lyckades i 3 månader. Men 3 månader var vad det blev, kanske hade jag omedvetet satt en gräns där.I vilket fall som helst tog jag ett återfall, som ju bara skulle vara 1dag , men nu har varat 10 dagar. Hoppas jag kan hålla mig från A idag och sen ta en dag i taget.

Hej Simbo! Tråkigt att höra, men bra att du är tillbaka igen! Skriv gärna och berätta vad som hände. Det kanske hjälper? Stor kram till dig

simbo

Tack för stödet muränan. Som jag läst i många trådar, smäller det bara till , när man tycker att det går som bäst. Plötsligt är man på bolaget, och ska naturligtvis bara dricka lite försiktigt i två dagar. Tog åtminstone bara en vecka innan jag kom till sans den här gången. I söndags hade jag bestämt mig för att tända av lite försiktigt med ngr glas vin frampå eftermiddagen. När hustrun kom in efter en timma på tomten, var kommentaren hur fan kan du vara plakat redan. Då hade jag hunnit övergå från vinet till ngr ordentliga wirrar. Mår dock nu andra vita dagen inte alltför jävligt.

Tack för att du delar med dig! Det betyder mycket för oss andra. Det är just det där "smäller bara till" som jag är så j-kla rädd för. Jag är ju liksom funtad på det sättet - på/av, svart/vitt, för/emot. Inga mellanlägen. Jag fick rådet från Kastellen att aldrig spontandricka. När suget kommer, vänta 20 minuter. När det gått 20 minuter, tänk igen. Vänta 20 minuter. Fall inte för NU. Tror att det är där det ligger. Man är ju aldrig längre än en armslängd ifrån flaskan, oavsett hur länge man varit nykter. Däremot kanske man kan lära sig att hantera det bättre ju längre tiden går.

Kram

simbo

Igen och på riktigt ja. Har inbillat mig att jag kan klara det själv. Har efter min vita 3 månader bara klarat enstaka veckor. Har varit inne och läst och begrundat och imponerad av dig Vickan , och andra som stöttar och klarar er. Har en kompis som är missbrukarterapeft , som gång på gång erbjudit sig att hjälpa mig, har nu insett att jag måste ta hjälp på allvar. Tredje dagen idag hade tänkt vänta fyra veckor innan jag vågade yttra mig här igen

Även om din kompus är missbruksterapeut så bör han inte hjälpa dig mer än att förmedla en bra kontakt så du får någon att prata med. En utomstående utan kopplingar till dig kan hjälpa dig, vara objektiv och ställa obehagliga frågor. Mitt råd är att hålla isär kompisskap från behandling.

Vickan69

Du ska inte vara impad. Du ska känna att det kommer att vara jag. Om du vill!? Tänk inte så att du ska vara nykter i x antal dagar innan du skriver hör. Det är ju den första tiden du behöver läsa och skriva hela tiden!!! Så var det för mig.
Berätta, hur har du det?

Kramar

Kom igen

Efter nära ett år då det både varit upp och ffa ner, har jag nu gått med i alkoholhjälpens webbprogram , inne på tredje veckan.
Även läst Allen Carr's bok ,som ngn här på forumet rek. Tog verkligen åt mig devisen "efter att du fattat vad du vet är det korrekta beslutet, ifrågasätt aldrig det beslutet".jag vet ju efter ett antal försök att jag inte kan dricka "normalt".
Hade glömt mitt gamla id heter nu ber03. Kul att se gamla vänner som är kvar på sidan och klarat sig mer än 1 år.