Jag är en helt vanlig 23 årig tjej med ett vanligt Liv.. Har en underbar sambo,2 hundar och 1 häst.. Har alkoholberoende/problem i min familj både från mammas och pappas sida.. Men har aldrig någonsin gått för långt med de själv. Men nu i år, hade jag det så jävla jobbigt på mitt jobb, köpte en låda vin en helg och kände att woooow, jag kan slappna av.. Och sen dess, ca 6 månader efter så blir de minst 1 3L låda varje vecka... Vet inte varför, känner bara att jag kan få vara jag, utan stress, utan prestationsångest... Sade upp mig från jobbet för 1 månad sen, men det fortsätter, med vinet alltså. Lider tidigare av panikångest... Vill sluta, och kan sluta om jag vill, men vad ska man göra då? Är rädd att alla tankar, funderingar och ångest kommer tillbaka....

Meredith11

Så där kan du inte hålla på! Det blir alldeles för stora mängder vin för att din kropp o själ ska palla. Gå till vårdcentralen idag o be att få en samtalskontakt o hjälp med att sluta dricka vin! En samtalskontakt kan avlasta din ångest och du kan lära dig hantera den.
Även om ångesten skingras av vinet just då, så kommer alkoholen att totalt att ge dig mer ångest istället för mindre.
Genom att ta tag i din situation nu istället för senare så blir det lättare istället för svårare att sluta överkonsumera vin.

Släng den pågående boxen å köp inget mer!

Styrkekram

Stingo

Välkommen hit.

Det du skriver skriker självmedicinering till mig. Om du vill, kan du titta på vad psykologen Stefan Sandström berättar om PTSD och beroenden här: http://urplay.se/Produkter?q=Beroendedagen%202014 och fundera om du alls känner igen dig i något av vad han säger (om du gör det, så behöver det inte betyda att du har PTSD, men kanske någon liknande problematik). Jag håller helt med Meredith om att du behöver hjälp, men möjligen mera för att behandla orsakerna till att du dricker, än själva drickandet.

Så har du antagligen genetisk högrisk för alkoholproblem, vilket gör det ännu farligare för dig att fortsätta som nu.

Lycka till! Välkommen än en gång, fortsätt gärna att skriva och läsa här också.

Stigsdotter

Alltså, det där är en farlig tanke! Du skriver att du vill sluta, och kan sluta om jag vill, men vad ska man göra då? Ja, det du ska göra då är att lära dig att leva livet med alla de toppar och dalar som finns, lära dig hantera de känslor och rädslor som dyker upp. DET ska du göra.

För ett som är säkert är att där alkoholen till en början ger en lindring mot jobbiga känslor, ångest, rädslor och hemska tankar där kommer den också så småningom att bidra just till allt detta jobbiga. Jag dricker för att jag har ångest och får ångest för att jag dricker. Om jag inte dricker får jag ångest för det. Ta dig ur detta ekorrhjul medan du kan!

Själv sökte jag hjälp för att jag "alltid" mått dåligt och saknade initiativförmåga att göra någonting åt saken. Oftast var jag ett offer, det var ju ofta yttre omständigheter som gjorde att jag mådde dåligt. Att hälla vin på allt det dåliga hade tidigare hjälpt tyckte jag. Eller hade det det? Jag mådde ju fortfarande dåligt?! Och nu mådde jag dessutom dåligt för att jag var orolig för att jag drack för mycket. Just DEN oron är svår att döva med alkohol ;-) Så småningom insåg jag att kanske, kanske, kanske var det så att alkoholen kunde bidra till att jag mådde dåligt?

Nu har jag inte druckit alkohol på över ett år och livet är visserligen ingen dans på rosor men idag har jag styrkan att göra egna val och jag mår fasen så mycket bättre!

Tildus91

Hej!
Jag får tacka så mycket för alla tips och era tankar. Har vuxit upp med mycket alkohol i hemmet och har fortfarande än idag en far som dricker istället för att ta tag i sig själv och sina känslor. Hatar känslan jag har fått angående vinet, känner att den börjar ta över lite väl mycket och detta ska jag ta mig ur. Har tidigare i livet varit väldigt depprimerad, gått på antidepresiva och hos psykolog men lyckades bli bättre, nu lider jag bara av min panikångest, vet inte riktigt vad för hjälp man kan få mot de? Ska först och främs kolla om jag som jag tror kan vara ifrån vinet ett tag, om jag kan då ska de få vara så. Om inte, då borde jag nog söka hjälp, vill absolut inte ha samma liv som i de jag har växt upp med. Tack igen.

Tildus91

Andra kvällen utan vin och jag mår finfint :) känner mig väldigt lättad att de var lättare än jag trodde det skulle bli :)

Mange

Jag får ganska ofta ngn typ av ångestattacker gällande mitt arbete och det gnager i mig hela tiden. Alkoholen dämpar detta på ett skönt sätt och jag har under våren druckit mkt under helger även söndag. Jag kände nu under sommarsemestern att det var avslappnande med alkohol varje dag och känner mig orolig. Har två små barn och fru så jag borde bara vara glad! Jag antar att detta beteende är ngn form av problem - eller?