av Snixsson

Hej! Jag har vardagsdruckit alldeles för länge nu... har nästan tvångsmässigt tagit 1-2 glas vin efter att min sambo somnat i rätt många år nu. Inga stora mängder då jag alltid har ett morgondagentänk. Har helt slutat att bli "full" sen ungarna kom för fem år sedan. Min sambo tror att jag dricker 2 glas vin fredag/lördag men sanningen är att då har jag grundat med en sup eller två. Min tolerans har ökat samtidigt som jag mår sämre och sämre. Bestämde mig för en månad sen att nu får det fan va nog. Jag bestämde mig för att "goo bananas" med träningen för att ha ett skäl utåt att skippa alkoholen helt. Detta höll i 1,5 vecka och det var helt underbart! Sen en fredag sa min sambo att va fan ett glas vin kan du väll ta iaf. Jag högg direkt och nu har jag ett större sug en nånsin... kan man söka hjälp utan att det ringer klockor hos sociale mm? Än så länge så har jag det under kontroll men jag behöver sluta, för jag kan inte stå emot! Och jag är så jävla trött på den tid som skiten att stå emot upptar. Gör jag inget nu så kommer det gå åt h...vad kan man få för hjälp? Vart vänder man sig? Är så galet okristen så AA känns inte som ett alternativ.

Stingo
ons, 2014-11-26 - 06:37

Välkommen på forumet. Jag har själv samma inställning, som du om AA. Vet att massor av mänskor får hjälp där, men de känns bara fel för mig. Det går egentligen djupare än bara till "tro på en högre makt", deras tänk strider mot min livsfilosofi.

De mängder du beskriver är inte stora, men beteendet skriver beroende, med stora bokstäver. Du kan nog få det betydligt svårare med åren, om du inte gör något nu, så det låter bra till mig att du är här. Det här stället har varit en källa till hjälp och stöd för många, men just nu verkar här vara litet tyst. Kanske det är Novembermörkret? Din oro för soc förstår jag inte riktigt. Visst vet jag att ni har hårdare inställning till A (jag bor i Finland), men om du söker hjälp för att bli av med ett relativt måttligt alkohilbruk, så visar det ju bara ansvarstagande.

Mest fundersam blir jag över det att du smugit med din sambo, där har du nog något att tänka på. Mitt råd skulle vara att ta ett rejält samtal med sambon och förklara vad du gjort och hur du nu mår och känner dig och att ditt mål nu är at bli av med ditt beroende. Det borde åtminstone hindra henne att locka dig tillbaka, av ren ovetskap.

Som sagt, välkommen hit. Här är litet tyst nu, men jag har sett några nya också. Skriv i varandras trådar, så kan ni stöda varandra. Läs också gärna gamla trådar från början, så hittar ni texter från bersoner i samma situation som ni.

Ebba
ons, 2014-11-26 - 09:10

"än så länge har jag det under kontroll"
Har du det verkligen under kontroll?
Jag tycker inte att det känns som så på din beskrivning och jag känner igen det tänket från mig själv och mitt tänk som jag hade när jag drack.

När man smyger, gömmer, dricker blir man så fylld av skam och skuld och min erfarenhet säger mig att man blir lätt paranoid och fylld av en inre stress.
Nu tänker jag på din rädsla och oro gällande Soc om du skulle våga be om hjälp.

Det är en obefogad rädsla om du kan se på det hela med öppna och "friska" ögon.
Man är inne i ett sådant feltänk när man dricker för mycket, ett feltänk som gör det ännu svårare att bryta mönstret och våga be om hjälp.

Själv har jag stor hjälp av AA och många med mig, Vi skrattar ofta på möten åt vad vi innan vi visste bättre trodde att AA var, många trodde att det var "nån himla sekt".
Jag tror inte på Gud.
Men jag tror på AA för det hjälper mig på riktigt.

Klokt av dig att skriva här och erkänna hur du har det.
Ett steg i rätt riktning.

Hertan
tors, 2014-11-27 - 09:47

Hallå Snixsson. Jag förstår också helt ditt tänk med AA. Det går inte komma undan att Gud nämns och även den här högre makten det pratas om. Jag tror inte på någon högre makt men jag behöver ju inte heller köpa allt bara för att jag går på mötena. Jag, som också är väldigt oreligiös har dock testat. Jag behövde AA för att träffa andra och få prata av mig och lyssna och förstå att det inte bara var jag som satt mig i en sån här sits. Under den tiden jag gick på möten kom jag hem helt lyrisk och salig. Jag fick så många aha-upplevelser och så mycket värme. Det var fantastiskt att lyssna på dessa människor med så mycket erfarenheter! De flesta har gått igenom mycket. Alla vill varandra så jäkla väl och det känns som att alla skal och ytor som annars finns överallt är borta i dessa möten. Haha, JAG låter nästan religiös när jag pratar om det. Men det är ett tips att åtminstone testa några ggr. Första gången jag gick dit tänkte jag "men vad fan är det här alltså", men öppnar man sinnena är det kanon!

Ebbas fråga om du har det "under kontroll" känns befogad. Smygdrickande är en varningsklocka. Dessutom känns det väldigt typiskt att människor med missbruk hävdar att de har kontroll, så även jag.

Som svar på dina andra frågor skulle jag först och främsta tipsa om din närmaste vårdcentral. Där kan du berätta om ditt problem för en läkare. De har olika medicineringar som kan hjälpa, som Antabus och två andra sorter. Den ena hjälper mot suget och den andra ger dig inte samma belöningskänsla när du dricker som du annars har. Då har man oftas som mål att trappa ner och det blir lättare när du inte känner samma goa känsla av vinet som du brukar. De tar också leverprover om du är intresserad av det och många vårdcentraler har även en kurator som man kan prata med. Själv äter jag Antabus och tycker det funkar jättebra. Då tar jag tabletter två ggr i veckan och vet att jag helt enkelt inte kan dricka för då skulle jag bli rejält sjuk. Då måste man helst ha någon i sin närhet som vet om ens problem och som kan kontrollera att man tar sina tabletter när man ska. Behandlingshem finns ju också, men A: de kostar oftast mycket pengar och B: du verkar inte ha kommit så långt i ditt beroende......än. Men fortsätter du är sannolikheten att det trappas upp och du en dag kanske måste punga ut de där 60.000 för att få vård. Viktigt är nog att din sambo får veta, för annars är hon nog en av dem som kommer få dig att dricka, eftersom hon inte bättre vet. Där talar jag också av egna erfarenheter.

Skitbra att du redan fångat upp det. Det bevisar att du bryr dig och har en bra självinsikt och att det kommer bli jättebra i slutändan. Ta det bara på allvar innan det blir riktigt allvar!!

Lycka till!

aeromagnus
tors, 2014-11-27 - 19:21

Härligt. Som nämnts innan så har du nog inte koll på ditt drickande. Smyga är ett allvarligt tecken på sug och problem. Bra att du kommit till insikt.

Stigsdotter
tors, 2014-12-04 - 14:26

Hertan sammanfattar även mitt intryck av AA väldigt bra. Gud och högre krafter förekommer men oftast med tillägget "som jag uppfattar honom" vilket skall tolkas att "gud" kan vara precis vad som helst, bara det är någonting UTANFÖR MIG SJÄLV, för med bara min egen kraft gick det inte så himla bra att kontrollera drickandet det har jag ju sett och säkert du med. Det handlar om att försöka släppa det egna egot, slappna av och be om hjälp. Många säger att AA-gruppen är deras högre kraft, den som hjälper dem att hålla sig nyktra. Den högre kraften kan vara ett träd, din skyddsängel, en stubbe i skogen - vad som helst :-) Någon sa till mig att "gud" det betyder helt enkelt "glad utan dricka" (eller droger kanske).

Att inte våga prova AA för att man är väldigt oreligiös är bara (ytterligare) en dålig undanflykt :-)

Snixsson
ons, 2016-02-03 - 23:16

Har inte vart inne här på länge inser jag... jag la av med all alkohol i ett halvår... tränade och jobbade som en gris ☺... Sen sa kroppen nej, jag kollapsade... gick in i den där väggen... Hade dock en firma att sköta, så jag ignorerade alla känslor och löste sömn och alla såna trivialiteter med alkohol... nu har jag sålt firman och jobbar för att bli helnykter... håller för det mesta... sjukt vad man blir ifrågasatt för att man väljer alkoholfritt. Jag svarar ärligt nuförtiden varför jag inte dricker, FÖR ATT JAG INTE TÅL DET! folk blir besvärade men vill ändå pådyvla mig vin mm. Jag har trillat dit några gånger, och ångrat mig varje gång. Hur hanterar man detta? Jag älskar verkligen mitt nyktra liv, det innehåller så mycket mer kul... suget finns och jag är livrädd för att falla in i gamla mönster...

Sisyfos
tors, 2016-02-04 - 07:27

För mig har det handlar om hur jag hanterat "trilla dit". Vissa lägger av helt och det kanske är att föredra (eller inte om man dricker igen). Jag vill kunna ta ett glas ibland. Tycker inte att det är nödvändigt, men det är trevligt. Jag tycker att mitt förhållande till alkohol blir mer och mer tydligt efterhand de här månaderna. jag vet nu vilka situationer som inte fungerar. Jag kan inte dricka hemma och inte ta alkohol för att koppla av el lugna mig. Jag kan ta ett glas när jag går ut el dricka vin till maten i sociala sammanhang. Men det drickandet har aldrig varit mitt problem. När jag går ut kombinerar jag ofta a-fritt och a så att det inte blir för mycket.

Om man vill vara helt nykter så måste man vara helt bestämd i det tror jag och hantera ev återfall som en engångsföreteelse. Men jag tror att det är olika beroende på hur drickandet sett ut och om det är möjligt att dricka ibland. Men just det där att känna sig extremt misslyckad om man dricker är ibland förödande tror jag. Direkt upp i sadeln igen bara känns som en mer hållbar metod.

snappsen
ons, 2018-04-25 - 23:01

Måste jag gå till en klinik eller läkare då jag vill ha antabus för att stoppa drickandet och sen gå vidare med mer hjälp ?