Jag och min sambo har varit tsm i 12år och i alla dessa år har han haft problem med alkohol. Vi har fått tre barn tsm och jag har försökt att lämna honom flera gånger men varit dum att tro på hoppet att han ska förändras och har då tagit tillbaka honom igen. Nu senast i somras lämnade jag honom och han flyttade, jag var beredd att gå vidare med mitt liv med barnen, men ca för 2 månader sedan frågade han om vi skulle prova igen, han lovade då att han skulle förändras men nej han drack flera gånger förra veckan och idag fick jag nog han drack i smyg här hemma med barnen, jag kastade ut honom med huvudet före och tog min nyckel.Nu behöver jag kraft och hjälp att gå vidare och stå emot en gång för alla

Stödet måste man tyvärr hitta inne i sig själv även om man är helt stödlös invärtes.Och när det skramlar tomt så tycker jag att forumet har hjälpt mig jättemycket.Tvivla inte på att ditt beslut är korrekt. Vi är många som kan skriva under på det.

Alexandria

Tack för ditt svar Ullabulla.Jag kommer inte att kunna lita på honom igen, jag kommer inte att kunna lämna barnen ensam med honom.
Han försökte idag att ge mig skuldkänslor, han sa att om vi inte blir tsm igen kommer allt bli mycket värreför honom sa han. Jag antar att det är ett klassiskt sätt för dem så dem kan få tillbaks en igen. Men jag är väldigt bestämd denna gången och sa till honom att jag inte vill fortsätta med att vara tsm med honom och omhan vill träffa barnen får han göra det när jag är hemma. Han berättade att han hade ordnat hjälp och att dem skulle boka möte med honom men det spelar mig ingen roll längre. Blir han frisk så är det bra för både barnen och honom själv. Jag är dock orolig för honom vet att han sitter i sin lägenhet just nu och super och tycker synd om sig själv. Och på råga över allt så är han arbetslös och spelberoende också.

din ex-killes problenm? Problem som du inte kan eller bör eller skall lösa. Detta är något han måste fixa själv. Att tvinga folk in i behandling är ofta inte så lyckosamt eftersom förändringar kommer inifrån hjärtat och sinnet. Du har gjort det värsta, separerat. Låt tiden lösa resten. Mår du dåligt så sök samtalsstöd. Att bara ha någon som lyssnar utan att döma ger otroligt mycket.