Hej!
Jag är ny här och jag har just insett att min mamma dricker. Orolig såklart, och famlar efter hjälp i hur jag ska förhålla mig till det. Skulle vara otroligt tacksam för feedback.
Min mamma har alltid varit ordentlig och skötsam, inte haft problem med alkohol eller droger, men inte heller varit nykterist, utan gärna unnat sig lite vin då och då, helger, semestrar. Hon har däremot gått igenom en hel del i form av egen sjukdom och även sorg de senaste åren, (pappa dog för några år sen). Nu är hon i färd att gå i pension, något hon sett fram emot, men som även skrämmer med tanke på omställningen, nya hälsoproblem som dykt upp (ej alkoholrelaterat) och som oroar henne.
Efter att pappa dog började hon ta något glas vin på kvällarna, (säger "hellre det än sömntabletter"), hon säger att hon slipper ligga vaken, och sover gott då. Till saken hör att hon är Gastric Bypass-opererad, och behöver inte så mycket alkohol för att bli berusad.
Ett par gånger sen dess har hon låtit berusad på telefon kvällstid, men inte jättemycket. I tisdags kväll pratade vi i telefon, då sluddrade hon rejält och lät riktigt full, vilket gör mig väldigt orolig. Hon satt själv hemma och drack vin. Ringde henne dagen efter och talade om att jag är orolig.
Hon berättade att hon dricker varje kväll, "2-3 små glas vin", och har gjort det en längre tid men säger att hon har gränser och kan hantera det. Att hon bara dricker på kvällen, aldrig tidigare på dagen. Säger att hon är vuxen och kan hantera det, och att det får henne att kunna sova, annars ligger hon vaken och grubblar. Jag frågade henne om hon skulle kunna låta bli att dricka en kväll, och fick till svar, "jag vet inte, jag har inte provat."
Hon är pigg på dagarna, tar sig för saker, så det är inte det som är problemet. Jag är orolig för att hon kommer att tänja på gränserna och öka mängden vin, och kanske börja dricka tidigare på dagen nu när hon går i pension, och "ändå är ledig".
Jag var väldigt ärlig med henne på telefon igår och talade om varför jag är orolig. Hon tyckte nog att jag överreagerade, men stod för att hon dricker. Hon har inga planer på att sluta, säger att hon är vuxen och tänker "unna sig det", hon skadar ju ingen och är väldigt skötsam i övrigt. Och det är hon ju. Jag hoppas ändå att hon fick en tankeställare av mitt samtal, men vet inte riktigt vad jag ska göra nu och hur jag ska förhålla mig.
Så vad gör jag? Är 2-3 små glas varje kväll (om det nu är sant) för mycket om man klarar att hålla sig till det? Fast hon var ju rejält onykter när jag ringde häromkvällen. Har ni några tips på hur jag kan tänka eller säga när jag pratar med henne igen? Eller vad jag inte bör säga? Vill ju och måste ju reagera känner jag, men vill inte gå på för hårt så att det bara blir taggarna ut direkt.