av Fruhoppfull

Hej!

Tänkte hälsa och presentera mig lite samt dela med mig av min historia. Det blir nog långt och kanske mest svammel. Men det finns nog ett värde i att svamla också :).

Registrerade mig här för några dagar sedan i samband med att jag hakade på att delta i forskningsstudien. Jag har läst här inne då och då och tänkt att det kanske kan vara här jag hör hemma. Sedan har jag (i samma veva) tänkt "nej, vad 17. Det skulle ju innebära att jag inte skulle få dricka någon alkohol aaaaaaalls, jag är ju inte beroende direkt" och struntat i att regga mig. Haha, som om just det vore det värsta tänkbara liksom. Att ALDRIG få dricka alkohol. Är det verkligen så härligt att dricka? Ja och nej. Det är inte härligt för mig att dricka två glas vin. Det jag gillar är känslan av att ha obegränsade mängder alkohol, att få svepa i mig glas efter glas vin och känna hur vardagen är fest. Känna hur bekymmer och tristess försvinner och hur vardagen blir enkel och skoj.

Jaja, jag gjorde en AUDIT i samband med deltagandet i studien. 20 poäng. Tjoho. Inte för att komma med ursäkter, men jag har haft semester vilket tyvärr förklarar dessa poäng. Då känns det mer legitimt att dricka vin varje kväll och somna i soffan (nej, somna i soffan känns nog aldrig riktigt okej, om det inte är på grund utav just trötthet). Jag har ju släpat mig upp och varit en toppenförälder varje tidig morgon ändå liksom. Inbillar jag mig. Vi har gjort det vi föresatt oss att göra under semestern; målat hus, åkt på dagstripper och myst.

Oavsett semester eller ej. Jag har ett bekymmersamt förhållande till alkohol. Jag har länge (15 år, längre?) druckit för mycket fredag- och lördagkväll. Det har ibland blivit torsdag-söndag också. På kvällarna. Jag har haft vita perioder (graviditeter, träningsperioder, för att prova på) utan problem. Jag har ingen fysisk abstinens när jag inte dricker, men väl ett psykologiskt. Är nu på dag 3 utan alkohol och mår bra. Funderar över helgen, kräftskiva och så. Ska jag bestämma mig för att vara nykter? Ska jag dricka vin av gammal vana?

Jag arbetar som socialsekreterare och har fått en viss utbildning i MI och vet mycket om alkoholens skadliga verkan. Inte hjälper det mig. Skammen blir större tycker jag. Jag borde ju veta bättre. Men jag vet samtidigt hur förrädiskt det är, att alkoholen inte tar hänsyn till sådana saker.

Min största oro i nuläget är hur min kropp mår. Jag vågar banne mig inte gå till doktorn och be om en hälsokontroll. Tänk om levern är körd? Tänk om det kommer en orosanmälan från doktorn, till mitt jobb?? Inte för att det vore jobbigt att bli kallad till socialtjänsten (vi är faktiskt snälla och generellt resonabla människor) utan mer för att alla då skulle veta om mitt problem. Jag är mycket för att normalisera allt, från missbruk till psykisk ohälsa till "ibland känner jag att jag vill avsäga mig föräldraskapet och auktionera ut ungen" men jag vill gärna själv avgöra om/när jag berättar om mitt förhållande till alkohol i sådana fall.

Hur resonerar ni andra kring hälsa/leverprover osv? Någon som känner igen sig och vill följas åt i min svajiga väg mot ett bättre förhållande gentemot a?

Vändningen
ons, 2015-08-19 - 11:04

Levern är ett fantastiskt organ och den tål mycket. Den kan också reparera sig och se det som så här; om du nu HAR försämrade levervärlden så är det väl bättre att du tar tag i det nu och ger organet en chans att återhämta. Det ska till mycket, mycket alkohol för att orsaka skrumplever eller cirros, gärna också i kombination med tabletter paracetamol eller annat som också stressar levern. För en person med normalt alkoholmissbruk, så kan du få ändrade världen men som också går tillbaka till normalt om du vilar levern en månad typ.

Om man har en riktigt trasig lever så brukar det märkas, så jag skulle inte oroa mig för mycket i dina kläder. Däremot skulle jag se en hälsokontroll som ett faktiskt kvitto på att du bryr dig om hur ditt inre faktiskt mår och kolla upp hur du ligger till nu. Inte bara levern tar stryk av alkohol utan du kan ha som jag har, förstorade röda blodkroppar t.ex. Det är inte akut farligt, men kanske inte supernyttigt i längden. Också en sak som kommer att rätta till sig själv om man håller upp från alkohol helt ett tag. Sjukvården och läkare har tystnadsplikt, så inte ser jag att de skulle springa iväg och vifta med dina provsvar till någon annan om det nu inte är en företagsläkare du går till.

Det som hälsokontrollen dock inte tar hänsyn till är din relation till alkoholen. 20p på AUDIT'en är inte lågt, det får man nästan kämpa sig till att få även för en "semesterdrickare".

Det är ett bra första steg i varje fall att du inser att något inte står helt rätt till i relationen till A och välkommen hit till forumet! Jag kan bara varmt rekommendera att du bestämmer dig och gör en plan, såväl för hur du ska göra med hälsokoll samt hur du ska göra med fester och sociala tillställningar. Stort lycka till!

Fruhoppfull
ons, 2015-08-19 - 12:37

Hej Vändningen!

Ja, 20 på AUDIT är högt. Jag blev själv ställd och kände att det var en nyttig insikt. Jag har alltid legat högt på AUDIT, 10-12 kanske och känt att "jaja, det där veeeet jag ju. Det är ju bara det att jag dricker lite för mycket och ofta just nu, det tar jag tag i sen..." varenda gång. Så mina poäng kommer sig alltså inte bara från semestern. Däremot har semestern varit någon slags legitim ursäkt att kunna dricka mycket varje kväll. För både mig och min make.

Jag tror och hoppas att det här kan bli vändningen för mig också. Jag vill inte att a ska vara en självklar ingrediens på helgen och under ledigheten. Jag vill kunna dricka ibland, när det är fest. Men inte varje helg, inte varje fest. Men jag vet inte när/om jag kommer dit att ens det är möjligt. Eller om det kommer att kännas som att jag vill göra det, dricka alltså, igen. Det är så dubbelt.

Iallafall. Jag tror att jag tänker ta en vit kräftskiva nu på fredag. Utifrån min AUDIT föreslogs att jag skulle ta 90 vita dagar. Det har jag gjort förut, frågan är bara om jag har motivationen att göra det här och nu. Kanske kan min plan vara att ta 90 vita dagar och sedan se om jag har modet att kolla upp mina värden? Då jag har barn är jag rädd för att min läkare kommer att göra en orosanmälan, i all välmening, så att mina barn kan få stöttning vid behov. Problemet är att jag arbetar mitt i den stöttande verksamheten :(.

Jag har också lite förstorade blodkroppar. MCV vad 98 eller ngt sådant. Enligt min läkare var det inget onormalt, men han vet ju inte heller hur jag dricker. Jag hade det värdet i december och fick mig en tankeställare då. Höll upp i dryga två månader innan jag drack igen. Vad har din läkare sagt om dina blodvärden, Vändningen? Jag vet att det kan normaliseras efter 2-4 månaders avhållsamhet, men jag har inte vågat fråga mer.

Brukar ha vita perioder 2-4 månader varje år, frågan är ju varför jag inte håller i och inte fortsätter så. Jag ser när jag skriver det att det ser så dumt ut, "har ni hört den förut" liksom :).

Vändningen
ons, 2015-08-19 - 13:57

Jag skulle vända på saken om jag vore du och ta prover nu i varje fall. Jag tror inte någon läkare i vårt land skulle anmäla något vidare om du kommer dit självmant och säger att du har haft det lite väl roligt i sommar och vill se hur allt ser ut nu, för att du kommer att ha ett hälsofokus några månader framåt. Det skulle ju snarare ses som klokt och sunt tänk, från en person med självinsikt? Jag ser det själv i varje fall som en före- och efterdel, lite som bilder man kan fota innan och efter en kroppsförvandling. Jag ville få svart på vitt hur allt såg ut och jag vill kunna blicka tillbaka ett år senare och jämföra. Se hur mina förhoppningsvis bättre värden ser ut då. Oavsett om du tar prover nu eller senare, så är det bra iaf att du är medveten om alkoholriskerna och inte blundar för de nedbrytande effekter alkoholen faktiskt har på kroppen.

När jag tog första proverna nu så var det efter en period av riktigt intensivt drickande, med flera liter sprit i veckan och i praktiken per dag. Jag drack nog 2-3 boxar i veckan, en massa folköl och fick då och då in en flaska starksprit i schemat också. Jag var som du supernervös över hur värdena skulle se ut.

Nu blottade jag mig själv dock och lade korten på bordet för arbetsgivare osv, annars tar man ju normalt sett kanske inte alkoholmarkörer när man tar en vanlig hälsokontroll. Nu tog de dock prover på typ allt, inkl urinprov för att kolla narkotika osv.

Mitt MCV låg på 104 på första testet, men bara någon vit vecka senare låg det på 95, vilket är inom referensvärdet där 98 är max.
ASAT/ALAT såg helt ok ut, vilket visade på att levern givetvis har tagit stryk, men inte sådana skador att den har börjat lägga av. Den fungerar som den ska, men mår nog bra av en vit, helst en lång vit, period....

Alkoholmarkörerna är dock de luriga busarna. De kan man inte trolla bort eller ljuga bort direkt. CDT't är den som visar om man dricker regelbundet och ohälsosamt, men den kan också variera från individ till individ. b-PeTH är mer pricksäkert och där kan man rentav se någon enstaka fylla eller "måttligt drickande". CDT't halveras på typ 14 dagar om man är spiknykter och b-pethen ca 4 dygn, men är det redan förhöjt sedan innan t.ex. efter rejält semesterkrökande, så kan det ta flera, flera veckors tid innan b-pethen nollas t.ex.

Det som inget av detta säger är ju hur nedbruten man blir i psyket och allt däromkring som alkoholen riskerar att pajja med.
Som kvinnan på frivården sa till mig häromdagen; "du ser ändå väldigt fräsch ut i ansiktet fortfarande, men en sådan alkoholmängd ett tag till och det hade absolut börjat bryta ner din hud och ditt utseende så att du sett mer sliten ut".

Vändningen
ons, 2015-08-19 - 14:01

Jag tror att det är rätt vanligt att man nyttjar semestern som ett legitimt skäl till att få dricka mer och ofta, kanske rentav varje dag osv för många. En del klarar detta dock utan att få några problem efteråt, men jag tror att känner man att man är i riskzonen eller vet att man druckit lite väl mycket alkohol under sin semester - så är det nog ingen dum idé att ta minst 1-2 månader som nykter, helnykter. Gärna mer.

Det vi dock är experter på är att vilja skjuta upp det. "Jag börjar inte nu idag, för till helgen är det ju... jag tar det senare då jag... "osv.

Kör på, visa dig själv att du har kontrollen, ursäkta dig med att det har varit en semester med lite mycket av det goda och att du vill låta kroppen andas lite

Fruhoppfull
ons, 2015-08-19 - 16:23

Tack Vändningen för att du tagit dig tid att läsa och kommentera! Jag begrundar dina ord om läkarkontroll. Får klura lite kring det. Vill våga. Biofeedback känns som ett konkret och motiverande sätt att hålla sig i schack.

Jag mådde jädrans bra ända fram till nu på eftermiddagen. Jag är inte direkt sugen på vin, men jag är jäkligt irriterad och har såååå kort tålamod. Vill bara ge bort barnen och få en stund tystnad (nej det vill jag såklart inte, vet att ironi och sarkasm kan vara svårtolkat i text) runt omkring mig. Självklart känner barnen det och blir än mer påstridiga och bråkiga med varandra, då kommer ju mamma och ryter iaf, istället för att gå omkring och vara tyst och inbunden. Jag har tidigare kämpats med mycket ångest och oro, och mycket av det kretsade den sista tiden kring min roll som mamma. Nu märker jag att jag faller tillbaka i det igen, jag tänker att jag är världens sämsta mamma, skriker på barnen i onödan och känner mig än mer som världens sämsta mamma. Lurigt. Jag tänker iallafall inte dricka vin för att komma undan ångesten, så det så.

Jag kommer nog använda den här tråden för att skriva av mig ganska mycket. Jag läser andra trådar här och ser olika historier och andras kämparglöd. Blir inspirerad.

Soff
ons, 2015-08-19 - 17:28

i ditt sätt att dricka, det där med att det ska finnas mycket, att njutningen ligger nästan lika mycket i det. Bra att du hittat hit, forumet hjälper verkligen :-)

Fruhoppfull
tors, 2015-08-20 - 11:25

...att en stor del av njutningen ligger där, i den nästan outsinliga mängden liksom. Jag är nog en "allt-eller-inget människa" i mångt och mycket :). Läste i din tråd att du är väldigt aktiv, önskar att jag kunde omvandla lite av min slapphet till löplust igen. Jag gillar ju att löpträna, varför är jag nu överviktig och i dålig form? Livet och vinet kom emellan och jag lät det.

Vändningen
tors, 2015-08-20 - 11:37

Vet inte hur många kvällar jag velat träna, men där viljan att dricka har varit större... och flytande kalorier i form av vin är exceptionellt bra om man vill lägga på sig bukfetma mm snabbt. Kallas inte ölmage för intet... det sköna är att precis som med mycket annat i livet så går det också att åtgärda relativt "enkelt", även om det kan ta lite tid. Blir man kvitt alkoholen först och främst så har man skapat riktigt goda förutsättningar för att komma i balans vad gäller sin hälsa överlag.

Fruhoppfull
fre, 2015-08-21 - 09:49

Du utstrålar själv en sådan energi, jag har läst en del av dina inlägg och håller på och tar mig igenom din tråd. Imponerande resa!

Fruhoppfull
fre, 2015-08-21 - 12:58

Åh vad jag har behov av att ventilera!
Min make tyckte att jag hade tagit ett bra beslut som bestämt mig för 90 vita dagar. Han var lite förvånad över att jag valt en sådan "lång" period, men han och jag är båda medvetna om att vi absolut INTE kan fortsätta dricka som vi gjort under semestern. Han dricker mycket och gärna han också men jag tror att jag slår honom i mängd ändå. Oavsett så är jag 30 cm kortare och kvinna så jag tål sannolikt mindre mängd än vad han gör från starten. Han vill iaf hänga på och bli sund han också. Bort med ölmage och fram med den sunda kroppen liksom!

Jaja, jag ville egentligen bara beklaga mig över hur svårt det är för mig att få rumpan ur vagnen och boka läkartid för provtagning. Jag vill helst inte vända mig till min senaste läkare. Han är jättebra och trevlig på alla vis, men jag vill bara inte prata med honom om det här. Jag vill prata med någon jag aldrig träffat (då behöver jag inte göra någon som redan har en uppfattning om mig besviken, åh så larvig jag är!!!). Jag ringde till en annan VC som ligger nära min arbetsplats men de "kunde inte ta emot fler samtal just nu, försök gärna senare" det gick alltså inte ens att knappa in sitt personnummer och vänta på att bli uppringd. Suck!

Vändningen
lör, 2015-08-22 - 00:59

Det är mycket bra om du eller ni fixar 90 dagar, bäst av allt hade ju varit om ni hade gjort det ihop och kunnat peppa och stödja varandra så klart. Oavsett så är 90 dagar en mycket bra målsättning. En kortare period skulle jag säga att rätt många klarar av trots alkoholproblem, till och med de som dricker rejält. Att ta ett uppehåll på några veckor går liksom an, men sedan kommer en fas där man börjar slappna av, tänka att det kanske är OK att dricka lite igen och man sänker lätt på ribban. Efter att ha läst och följt folk här på forumet så verkar det som om det finns en sådan magisk gräns där mellan 30-60 dagar, där man ska liksom ompröva och testa sitt eget beslut om att vara nykter.

Så 90 dagar är topp!
Å visst kan du ta en annan vårdcentral, det ska möjligen vara om de knorrar på att du inte är skriven där. Det finns också beroende på var du bor förstås, ställen som fokuserar på drogproblematik och har ackrediterade labb för provtagning mm (beroendecentra etc). Tycker det är bra att du verkar vara på g, fortsätt så!

Drycker
lör, 2015-08-22 - 09:14

Tack för att ni skriver, vändningen &fru hoppfull!
Vill lyfta ett varningens finger för att söka hjälp på Beroende centrum om du är nojig för en ev. Soc anmälan.
Däremot är vc helt riskfri att söka hjälp hos.
Fruhoppfull, bara ett tips utifrån egna erfarenheter.
Lycka till! Håller tummarna för att dina provsvar kommer vara bra!

Fruhoppfull
sön, 2015-08-23 - 09:31

Gääääsp!

Oj vad jag sover gott! Underbart! Jag vet ju hur a påverkar sömnen så det är ju inga nyheter precis, men likväl fantastiskt att vakna och må bra. Trött fortf men ändå: ingen huvudvärk, inget illamående. Klar i knoppen!

Drack i söndags så ikväll har jag varit vit i en vecka. Inga problem alls. Inget sug. Bara lugn och en känsla av befrielse och stolthet. Jag är glad över att jag tagit itu med det NU och inte låtit dagarna, veckorna, månaderna gå och fortsätta slentriandrickandet under tiden. Det gav mig ingenting och var en ful ovana.
Vill egentligen inte räkna dagar, men kommer nog göra det ändå. Gillar att ha projekt.
Jag ska nog föra någon slags logg över det positiva jag märker. Så kan jag läsa och komma ihåg. Kanske det inspirerar någon annan också?

Fruhoppfull
sön, 2015-08-23 - 09:37

Kommer jag inte att söka upp :).

Jag arbetar mot dessa i mitt yrke. Fantastiska människor och de har en otrolig kompetens. Svårigheten ligger i att det blir svårarbetat om jag kommer dit i en annan roll, för dem och för mig. Det borde inte vara så men så blir det.
Skulle jag känna att jag behöver det så skulle jag såklart bortse från detta, men i nuläget är det inte aktuellt. Jag jobbar i en av Sveriges största städer, men hela hjälpapparaten är ihopkopplad och hänger ihop, trots olika huvudmän.
Jag ska fortsätta söka VC i morgon. Är inte främmande för att skriva mig på en ny vårdcentral heller.

Det här blir bra hörni! Ha en fantastisk söndag!

Fruhoppfull
tis, 2015-08-25 - 08:39

Jag har dragit på mig ca 10-12 kg övervikt det senaste halvåret-året.

Dag 9. Jag märker hur jag trots detta är bekväm med mig själv. Jag bär mina kilon med rak rygg och stolt hållning. Det mesta känns positivt och jag ser ljust på tillvaron.
Jag svettas mindre också, svettningarna måste varit mitt mest framträdande abstinenssymtom.
Visst svettas jag fortf, jag är nog en svettig typ överlag, men mindre!

Igår berättade jag för kollegor och chef att jag inte kommer att dricka på ett tag. Jag sa som det var; att jag druckit vin varje dag i sommar och att jag ville bli mer hälsosam. De känner mig, jag är väldigt öppen som person. Någon skojade och sa: "du?! Men hur ska det gå?", men med glimten i ögat.

Mår fantastiskt bra just nu.

Alla där ute, kämpa på! Det finns allt att vinna, INGET att förlora på att sluta/dra ner på alkoholen!

Fruhoppfull
fre, 2015-08-28 - 08:37

Min allra käraste kollega uttryckte som besvikelse och ilska över mitt agerande under ett samtal häromdagen.

Skönt att jag INTE gick förbi systemet och köpte en flarra vin för att dränka mina sorger! Jag valde att möta skammen, ha ångesten och sorgen i magen och utvärderade mitt eget agerande. Jag kan se vad hon menade. Jag har förståelse över hennes besvikelse och jag tar ansvar. Men jag håller inte med i det hon sa till 100 %.

Vanligtvis hade jag mer eller mindre utplånat mig själv mha skam och skuld. Jag står knappt ut med att människor jag värdesätter och håller kära är besvikna på mig. Men idag håller jag huvudet högt och vilar tryggt i att jag är jag och att livet inte är, och aldrig kommer att bli, svart-vit.

Vändningen
fre, 2015-08-28 - 09:04

Jag känner igen känslan och känslan av att vilja försvinna in i a-världen istället för att faktiskt stå rakryggad och ta det som en man tänkte jag säga... ta det som en kvinna! ;)
Det ÄR ett fantastiskt verktyg att få feedback och även om man inte håller med om det, så ska man kanske ändå vara tacksam över personer i ens omgivning som törs säga vad de tycker och inte håller inne på det. Det ger ju också dig en möjlighet att om du vill och om det är något relevant, också utveckla dig själv. Det gör ont ibland och det är inte kul, inte minst för oss människor som alltid vill vara "bror eller fru duktig". Där gör det ännu ondare om något inte är bra nog och jag undrar om sådana personligheter inte har lättare att ta till flaskan (och svårare att ta till sig misslyckanden eller påpekanden).

Du gjorde helt rätt iaf, jag blir stolt av att bara läsa ditt inlägg!