Jag är ny här. Tacksam för alla som delar med sig av sina historier. Det peppar. Idag är det 6 dagar sedan jag bestämde mig för att ge mig själv en chans. Jag måste erkänna för mig själv att jag dricker för mycket, kanske inte SÅ mycket varje gång men varje dag och det har pågått i säkert 10 år.

Jag tycker att jag klarar av vardagslivet i allafall, men visst är det så att jag var skärptare i huvudet förr. Jag borde ägna mer tid åt mina barn och jag borde vara helt säker på att det är lämpligt att köra bil när barnen ska träna tidigt på helg morgnarna.

Beslutet är iallafall fattat, 90 dagar utan någon alkohol och sedan får jag se. Helst vill jag ju kunna ta ett glas vin till maten sen men det beslutet får fattas sedan.

Under tiden ska jag monitorers vikt, blodtryck och vilopuls för att se om jag kan mäta någon effekt av 90 dagars total nykterhet.

Hoppas att jag fixar de här 90 dagarna först, 84 dagar kvar...

Rallan

Ok faller tillbaka i gamla vanor. Den lilla djävulen på vänster axel försöker övertyga mig om att allt är ok. Alla dricker väl vin på fredagen, varför göra någon stor grej av det.,. Ängeln på höger sida viskar så tyst så tyst...

Har också tänkt att alla dricker vin på helgen och att det är fullständigt normalt. Och vem vill inte vara normal. Men man kan eg fundera över hur länge det har varit normalt. Tror att helgkondumtionen har ökat mycket de sista 20 åren och att det därför är normalt. Likaså gå ut o ta ett glas vin. Varför inte fika som man gjorde förr i tiden? Jag blir ju seg av vin även dagen efter. I allafall om det blir 1/2 flaska. Det är eg bara den där lilla lilla stunden när alkoholen kickar in som är njutbar där med vinet. Och ärligt talat, den kan jag faktiskt vara utan. Ska satsa på något annat normaltillstånd på helgerna. Än så länge ersätter jag med a-fritt. Funkar utmärkt och jag är så nöjd av att vara klar i huvudet lite senare på kvällen o dagen efter. Tänk vad mycket energi och initiativförmåga jag har druckit upp för att det är normalt. Just nu är min högerängel väldigt högljudd märker jag. Hoppas djävulen på vänster sida blir överröstad.

answe77

Egentligen? Ytterligare en gemensam sak Rallan. Visst fasiken ska man kunna ta en öl eller ett glas vin på helgen. Det gör ju alla normala människor. Eller?? Min strävan och förhoppning om att vara "normal" höll nästan på att knäcka mig. Lyckades att hålla mig nykter under en lång tid. ca 8 månader. Min morot var tyvärr inte att i framtiden fortsätta med det utan den var att jag säkert kunde lära mig en läxa och att kunna dricka normalt igen. Så istället för att köra på med mitt nyktra liv så började jag att nyttja alkohol igen och var snart i samma situation som tidigare. Hade inget stopp då väl första klunken var tagen. Vet jag inte exakt hur din situation ser ut men min framtid måste i alla fall vara utan alkohol. Det kan kännas lite skrämmande och onormalt. Men hellre gör jag mig själv och mina kära trygga o lyckliga genom att vara onormal än att vara i normen normal och utsätta dem och mig själv för olycka, otrygghet och ledsamheter. Du behöver också hitta din väg med ditt förhållande till A. Kanske kommer du misslyckas och att få vissa bakslag precis som jag men förhoppningsvis så lyckas vi tillslut. Jag hejar på dig av hela mig. Vet vad du går igenom och hur ångesten och tankarna skenar.

Rallan

Jag trodde att det här skulle bli ganska enkelt, men det är det inte alls. Jag tänkte att alla andra här troligen är värre ute än jag men så är det ju inte.
Just nu upplever jag en av mina värsta triggers, stress som jag inte riktigt kan göra något åt. Både jobbstress där jag ligger sjukt mycket efter för en deadline om 2, stress för en sjuk mamma som inte längre har något värdigt liv men som troligen inte kommer dö inom den närmaste tiden och stress för att inte hinna med läxläsning matlagning städning och annat som gör livet ok för mina 3 gulliganer.
Att dricka när jag har som minst tid för det är min grej. Det är då jag behöver fly. Funderar på om jag ska ta mig till vårdcentralen och få hjälp och sätta lite tvång på mig själv men ser inte riktigt hur jag ska få in läkarbesök också i den här röran. Blev 2 glas vin igår, eller var det 3?
Röriga tankar, jag skriver för att reda ut det här för mig själv. Idag är dag 15 av utvärderingsprrioden och jag ser att jag har ett problem.

Nyckelpigan

Välkommen hit! Vad bra att du kämpar på, reflekterar och hittar nya vägar. Jag tror att det ärviktigt att man funderar på vad som är ens triggers och du befinner dig mitt i en. När man är mitt i livet kan allt kännas omöjligt att ändra på men om man tar ett steg tillbaka får man ett annat perspektiv. Kan du ändra något på all stress? Kan någon hjälpa dig med barnen, att ni delar på att köra till aktiviteter mm? Jag har svårt att be om hjälp men har fått lära mig att det inte är ett tecken på svaghet utan tvärtom. Ibland behövs det inte så mycket för att stressen ska minska. Sedan detta med att hinna pressa in ytterligare en sak, att söka hjälp på vårdcentralen... Tänk på lång sikt, vad du tjänar i tid och lidande. Du har väldigt mycket runt dig just nu och du behöver stöd för att orka igenom allt, vissa saker kan du ju inte ändra på (att din mamma är sjuk t ex) men då gäller det att hitta de saker sim man kan ändra (även om man inte tror det först eftersom hjärnan är så inkörd på det gamla). Att få hjälp med a nu kan ge en trygghet och på sikt ett helt annat liv. Jag håller tummarna! Kram

Rallan

Känner mig lite som noshörningen i den animerade Robin Hood filmen som hojtar "klockan är 2 och allt är bra"
Alltså jag är på dag 16 av min utvärdering och allt är ok. Behöver inte dricka något idag och det känns ok. När jag går hem från jobbet kommer alltid tanken att det skulle vara skönt med en film och lite vin när barnen lagt sig men det tanken är inte så påstridig. Faktiskt bättre att lägga sig i tid och vara pigg när nästa dag startar.
Helgerna är lite svårare än veckorna. Maken har någon gång föreslagit att jag ska ransonera vin för mig själv på samma sätt somjag ransonerar läsk för barnen. Inte skulle jag tillåta gulliganerna att dricka hur mycket Cola som helst. Min lever och min hjärna bör ju vara lika viktia som barnens tänder... ( och jag kan ju inte borsta levern och få allt att bli bra igen...)
Jag har funderat över det här med att söka hjälp också men har inte riktigt kommit fram till vilken typ av hjälp jag behöver eller vill ha. Det skulle vara intressant att se hur levern har klarat sig, men det skulle inte hjälpa mig att sluta dricka på något sätt egentligen. Låter de här 90 dagarna gå och ser var jag hamnar när de är slut.

Fruhoppfull

Jag läser och följer!

Har samma beteende, vin och TV på kvällen. Men jag njuter fortf av att gå och lägga mig klar i knoppen på kvällarna och faktiskt minnas det jag läser. Jag älskar att läsa innan jag somnar och det har varit svårt att förena med vinpimplandet. Så för mig är det en motivation och en målbild varje dag: lägga mig i sängen och läsa min bok.

Är nyfiken, har du märkt några positiva förändringar på vikt och blodtryck såhär några fler dagar in på utvärderingsperioden?

Rallan

Blodtrycket har inte ändrat sig nämnvärt, men har heller aldrig varit direkt fel om jag inte mätt dagen efter jag druckit för mycket för då är det för högt.
Vikten har minskat med 1,5kg så visst har det effekt, grejen är ju den att man gärna stoppar i sig lite chips eller nötter till vinet och det passar liksom inte med örtte...
Kul att du fick visa leg när du köpte snus, såg det i din tråd :).
På det hela taget tycker jag att det här går bra

Rallan

Då slår vi följe och lägger en vit dag till till de vita dagarna:) heja oss

Rallan

Jag räknar dagar sedan jag tog ett beslut att sluta dricka och då är jag på dag 16 tror jag. Ska man bara räkna helt vita dagar är jag på dag 4. Blev 2-3 glas vin i lördags.
Jag har ännu inte besluta mig för att aldrig dricka men bestämt att jag inte får dricka mer än 2 glas och att jag inte får dricka dagen innan en jobb dag. Jag har inte tänkt dricka något alls mer under den här provperioden av 90 dagar.
Jag har ett visst sug på kvällarn, speciellt när jag är trött och stressad men inte värre än att det går att stå emot.

Rallan

Idag funderar jag över en liten belöning till hela familjen och har bokat en liten överraskning som faktiskt helt finansieras av pengar jag normalt skulle spendera på vin. Belöningen ligger några månader fram i tiden och planen är att inte dricka något innan dess. Min uppräkning av de 90 dagarna kommer att sammanfalla med belöningen. Roligt att ha något att se fram emot.
Jag märker att tankarna kring A kommer mindre ofta nu. Jag börjar komma in i vanor jag hade förut och tränar, myser med familjen, spelar piano och lagar middagar från grunden. Det finns en massa tid och ork som jag inte kastar bort längre. Det kan bli bra, jag tror att jag tagit itu med mitt problem i tid.

Rallan

Idag har jag hälsat på mamma. 60 mils bilresa för att träffa henne och hon vet inte vem jag är. Försöker intala mig att det är ok, hon är glad och tycker inte illa om mitt sällskap men jag saknar henne så.
Vad har det då med min 90 dagars period för att komma till klarhet med vad jag ska göra åt mitt alkoholberoende? Ingenting alls faktist...
Blev en kväll med en familj som tar emot mig trots att jag alltid försökt skjuta dem åt sidan. Jag är otroligt lyckligt lottad som har denna familj. Några glas vin blev det och ett otroligt sug efter mer när jag kommit hem till föräldrarnas hus... Imorgon väntar 60 mil bilresa inget mer vin kväll.

Rallan

Idag har jag haft ont i huvudet hela dagen och jag var vaken av alkoholångest en stor del av natten. Inte alls värt att dricka 3 glas vin när det blir så efteråt.
Festen igår var inte planerad. Jag trodde att jag bara skulle sitta hemma i föräldrarnas hus och hade tänkt mig att det skulle bli en enkel vit helg. Sedan visade sig att brorsan tänkte fira sin födelsedag när vi också var hemma. Jag ville köra för att inte behöva tänka att inte ta ett glas vin men maken ville köra och så plötsligt satt jag där i trevligt sällskap och märkte att jag fyllde mitt glas för tredje gången. Skärpning Rallan!

Rallan

Veckan rullar på, jag märker att mitt slopade vin drickande gör att min lillkille spenderar mindre tid med datorn. Jag har alltid tyckt att mitt drickande inte påverkar familjen, men jag hade givetvis fel. Man blir inte någon tillgänglig förälder om man hellre sitter i soffan med ett glas vin än lyssnar på en 10 åring som vill berätta något, vill visa något eller vill spela instrument för en.
Lillkillens saxofonläraren kommer bli överraskad...
Kort sagt rullar allt på. Stressen har släppt, på något sätt tror jag att den också var alkoholrelaterad. Jag känner mig inte lika stressad, men jag har ungefär likamycket att göra och jag kan fortfarande inte påverka att mamma är sjuk.
Det är klokt att inte dricka något dagen före en arbetsdag och klokt att aldrig dricka mer än 2 glas. Vet inte om jag kan klara 2 glas om jag dricker överhuvudtaget. Jag har inte riktigt lyckats med det då jag druckit under den här provperioden.
Jag har slutat att räkna dagar men provperioden pågår till 14/11 så vi får se om jag kommer till insikt om vilken relation jag och À klarar av att ha...

Rallan

En vit helg kommer det att bli. Jag är jätteförlyld vilket är lite tråkigt då jag ska jobba imorgon och inte kan kurera mig. Jag har aldrig trott att kombon vin alvedon är bra så den här helgen hade blivit vit ävenomdeninträffat för några veckor sedan. Lite lustigt egentligen att jag är så rädd för kombon vin alvedon när jag ju uppenbarligen inte lyckats bli tillräckligt rädd för de skador som enbart för mycket vin kan ställa till med.
På mätresultatplanet kan jag nu konstatera att blodtrycket sjunker av enminskad vinkonsumtion och så även vilopulsen. Någon vikt förändring ser jag däremot inte då jag ersätter vinet med andra saker som också innehåller kalorier...

Rallan

Fortfarande sjuk, så tråkigt. Tillbringar dagen i soffan och orkar inte något alls en massa avsnitt elementary på Netflix.
Idag svarade min chef för första gången på ett sjukanmälningsmail. Funderade på om jag varit sjuk för ofta på sista tiden. Det är tredje eller fjärde gången det här året jag är sjuk. Visst skulle jag helt logiskt kunna tvinga iväg mig idag. Några alvedon så skulle jag säkert hålla mig uppe. Bör man göra så? Tveksam men jag tror folk gör så. Jag orkar inte så längre, skulle låta barnen gå till skolanmed feber men själv får jag dåligt samvete över att vara sjuk. Får för mig att alla ska tro att jag druckit för mycket i helgen och därför inte jobbar idag.
Förra veckan fick jag en inbjudan till ett möte om alkohol och droger på jobbet. Jag tror att alla fick det men jag kände mig ändå utpekad. Jag vill inte vara alkisen på jobbet, känner mig osäker på om mitt problem är känt och tycker att det är underligt att jag tänker såhär när jag ju nu faktiskt tagit itu med min alkoholrelation...

Rallan

Lite tråkigt och dammigt känns det just nu. Inte för att jag missar mina vinstunder framför tvn egentligen utan bara så där i största allmänhet.
Jag hade tänkt att allt skulle bli mycket bättre, att jag skulle vara piggare orka mer och gladare men jag vaknar på morgonen och allt känns fortfarande helt fel eller rättare sagt jag vaknar en bra stund innan det är morgon och allt känns fel. Kanske är det bara förkylningen som får det att kännas så segt...
Om förkylningen släpper snart ska jag börja springa lite igen, då blir det kanske bättre. Hoppas det...

Fruhoppfull

I dag är det 1 månad utan alkohol.

Jag mår prima, men är nog tröttare än vanligt. Somnar i soffan redan nio-halv tio på kvällarna. Jag funderar på om det beror på att jag presterar mer på dagarna eller om jag var lika trött förut men höll mig vaken för att kunna dricka vin. Hm. Känner igen den lite trista "blaha"-känslan. Ska sluta äta godis på kvällarna, det har varit min strategi för att sätta den guldkanten på vardagen som vinet förut användes till.

Jag spontanköpte ett par sviiiiiindyra stövlar nu på morgonen innan jobbet (!). Fick mycket dåligt samvete när jag hade gjort det, men sen slog det mig att jag lätt hade lagt ut nästan samma summa på vin under den gångna månaden, utan att ens reflektera över det. Så det är min belöning :).