Hej sitter och skäms i skogen . Jag blev utslängd. Tackar min fru för en tydlig signal. Problemet är att måtligt drickande. Finns inget stopp eller förmåga att avbryta. Känns som ända lösningen är att sluta helt. Har inget problem med det, men hur ska jag tänka för att lyckas permanent. Jag är rädd att hamna där igen. Att jag svikit den jag älskar borde ju räcka, men nu sitter jag här.

answe77

Bra att du sökt dig hit. Kan vara ett första steg mot ett "nytt" bättre liv. Läs gärna mina trådar och inlägg. Tror vi har en hel del gemensamt. Finns även många andra med likvärdiga problem. Du är inte ensam Jakob.

Hej! Inget roligt men kanske bra att bli utslängd. Ta lärdom. Om jag vore i dina kläder så skulle jag.
1. Om det finns sprit hemma, hälla ut det eller ge bort.
2. Ta kontakt med VC om tid så du får hjälp. Kanske medicin
3. Kanske borde du uppsöka AA det är ett enormt stöd kan jag lova.

Visa din fru att du menar allvar. Kämpa på

Jakob

Läste lite på dina trådar. Å visst finns det igenkännande. Ska läsa mer ikväll.

Välkommen hit! Du är inte ensam och du är heller inte ensam om att vara rädd för att misslyckas. Om du läser olika trådar från start kan du se att vägen inte har varit spikrak från början för många. Tycker Aeromagnus ger bra råd även om jag bara har följt steg 1. För mig fungerar det inte att ha alkohol tillgöngligt. Kanske hade det gått snabbare om jag sökt hjälp och medicin blir ju många hjälpta av. Kanske vore det nyttigt för mig att gå på AA-möten. Just nu känns det här forumet tillräckligt för mig. Det enda råd jag kan ge om det inte går spikrakt framåt för dig är att stanna kvar här och lära av dina misstag.

Man måste ju välja det som känns bra. För mig räckte inte nr1 för jag åkte och köpte ny sprit.

Jakob

1. Spriten har frun hällt ut, så det var redan fixat.
2. Ringde 1177, dom hänvisade till Missbruks enheten. Där svara en dam som sa att dom inte fans kvar. Fick nr an henne till beroende centrum. Där blev jag hänvisad till min Familje läkare. Dom i sin tur hänvisa till kommun. Dom har en beroende mottagning. Vilka jag ska träffa på onsdag.
3. Ja kanske. ( tar emot än så länge).
4. Frun ja hon ska få se. Men rädd att misslyckas det är jag. Fick i allafall komma hem ikväll. Men,

på din resa! Rädd för misslyckande är en del av den här djäkla sjukdomen, men kan övervinnas!

Att du sökt dig hit är ett bra första steg. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp här. Jag rekommenderar antabus och det kan vilken läkare som helst skriva ut. Då slipper du bli frustrerad över att bli hänvisad hit och dit i vårdsvängen.

DryMartini

Ett bra sätt att snabbare komma rätt i att låta bli alkoholen är att motionera regelbundet i samband med att man slutar. För mig har det varit lättare att låta bli spriten genom att gå på gym och i skogen. Man brukar bli lite stressad och spänd när man slutar och då hjälper träning, plus att det liksom blir dubbel positiv effekt. Jag tycker även att motivationen ökar med träningen. Nu är jag kanske inte helt rätt person att ge råd, då jag drack ganska rejält i helgen. Jag försöker se det som bara ett hack i en annars positiv kurva och har slutat igen.
Jakob, lycka till!

Jakob

Hej. Jag har just gått och lagt mig efter en ute kväll med jobbet. Jag var enda person som inte drack. Men känns så konstigt att folk runt omkring blir som besvikna att man inte dricker. ( Jobbit ändå. ) Men börjar känna mig nöjd, jag lyckades. Inser ju helt klart att jag annars skulle ha lagt mig sist i kväll istället för fört.
I går var jag på möte med beroende centrum ( vet inte vad jag ska kalla det, vill ju vara anonym). Kändes bra, ska på ny träff på onsdag. Och då få veta lite om KBT ( konnektiv beteende terapi), vad det nu innebär. Hoppas att det kan vara till hjälp. Samt att jag inser att jag ska börja med antabus om jag driker igen. Vore skönt att slippa, samtidigt som. Ja ni vet nog.
Jag gillar er som skriver på denna sida och är grymt ärliga. Det får mig att reflektera över mitt eget beteende. Starkt av er, och stärkande för mig.
Tillbaka till ikväll. Hur ska man görs? skulle bara vilja skrika ut: jag dricker inte för jag kan inte handskas med A. Samtidigt som jag inser att det blir jävligt dumt om jag sen misslyckas och dricker om en/ två eller sex månader.
/ nykter

AnnaPanna

Heja dig Jakob! Modig du är som vågar försöka klara dig utan a. Jag känner igen rädslan. Rädd för att inte klara det och rädd för att svika. Jag minns också hur jag ville skrika ut det och på ett sätt gjorde jag det. Eller skrek gjorde jag inte, men när jag väl bestämde mig i december (för miljonte gången i mitt ändå ganska korta 28:åriga liv) så blev det min nyckel. Jag berätta för alla som stod mig nära och förklarade som det va. Att jag inte klarar av att dricka och att jag därför ska hålla mig nykter. Vissa tog det bättre än andra, men just att jag sagt det till omgivningen gav mig känslan av ett skyddsnät. Jag sade till min omgivning att om jag börjar argumentera för att dricka måste de va på sin vakt. Efter ett tag märkte jag det, man är jävligt bra på att förhandla med sig själv och andra om varför man ska få dricka. Men att jag då berättat för dem blev min räddning. De hjälper mig att fokusera när hjärnan kommer på andra tankar. Så kanske det är något du ska prova, om din magkänsla säger att du vill få det ur ditt system? Det hjälpte som sagt mig iaf! Vi är många som förstår din känsla. Hejar på dig!

Macadi

på det sättet, men visst är det än rädsla...Man vet hur lätt det är att falla, man vet vilka risker det kan innebära och vilka konsekvenser det kan få, och sist men inte minst tar det så jädra mycket på självkänslan. Samtidigt är väl rädslan ett tecken på att man inser hur stort och viktigt beslutet är...att man tar det på allvar?
Bestämmer jag mig för att gå ner några kilon i vikt så tycker jag iofs att det är tråkigt om jag misslyckas med det, men jag går ju inte precis runt och är RÄDD för att misslyckas.
Att sluta dricka eller inte sluta dricka - det kan ju faktiskt vara ett beslut på liv och död...och vi har valt livet, eller hur? Nu hjälps vi åt på vägen! :-)

DryMartini

Jakob, att förklara varför man inte dricker i sociala sammanhang kan göras på flera sätt. Allt från "jag har inte lust" eller "jag åter mediciner som gör att jag inte ska dricka" till "jag är alkoholist så därför dricker jag inte". För sin egen skull tycker iaf jag att det är bättre att säga ungefär som det är. Det brukar respekteras och till och med uppmuntras av de flesta, dessutom sätter man lite extra press på sig själv att låta bli. Även om man på frågan varför man inte dricker, behöver svara "för jag är alkoholist", så kan man svara exempelvis "Jag har druckit för mycket en tid och och därför vill jag låta bli alkohol ett tag". Det sistnämnda talar om varför man inte dricker, plus att det inte låser fast en i påtvingad avhållsamhet för all framtid gentemot vännerna, ifall man skulle dricka vid längre fram.