Viljan var så stark så definitiv, att nu får det vara slut!
Men ändå så föll jag...
Nykter igen nu då men känner mig så kass. En riktigt dålig människa som inte kan motstå alkohol!
Ska försöka kämpa igen men det känns just nu lite tröstlöst.

Du är inte kass! Och det är inte tröstlöst även om det könns så. För varje misslyckat försök så har du en ny insikt om dina triggers. I vilka sammanhang du misslyckas etc. Använd dina lärdomar in i nästa försök. Det går att bryta! Aeromagnus tycker att du ska söka hjälp och jag tror att det kan vara bra beroende på hur beroendet ser ut. Jag var för feg. Så jag har då kört nyktra perioder varvade med drickande när jag misslyckats. Har försökt kontrollera konsumtionen hemma. Det gick inte alls, jo ett tag såklart, men sen var jag där igen och värre. Men ändå rätt kontrollerat på nåt sätt. Min familj märkte väldigt lite, men jag visste ju. Så jag förlikade mig med tanken att aldrig dricka hemma och det funkade. Har under de senaste 5,5 mån haft 120 helt nyktra dagar, kanske 37 med ett par glas och sen då 6 där jag druckit för mycket. Nu är det 2 mån sen det hönde och de sista 2 mån har jag bara druckit ett-två glas när jag varit ute vid enstaka tillfällen. Jag är så lycklig för att det har gått att få stopp på drickandet, men för mig krävde det att jag ströp möjligheten att dricka hemma. Vid tidigare försök så var ambitionen att dra ner. Vet inte om du kan ta bort möjligheten att dricka? Det räddade verkligen mig. Jag var inprogrammerad att gå förbi systemet. Det fanns alltid en anledning. Inte varje dag, men alltför många särskilt på slutet. Så kör igång nu, det går att bryta. Samla nyktra dagar och lär dig av ev bakslag. Tror att skillnaden för mig denna gång var att jag inte lät bakslagen bli en ingång i nytt missbruk, utan de fick vara en engångsföreteelse. Lycka till! Du kan klara detta!

Moa

Grejen med mig är nog att jag egentligen inte vill sluta dricka. Jag förstår att jag har ett missbruk och att det är fel och därför försöker jag att sluta. Och det går bra i långa perioder. Men så... Jag vill ju egentligen hela tiden återskapa känslan av att vara "lycklig" och för mig är det enklaste sätter att få i mig någon form av alkohol. Så jag ser ju också att det är mitt mående som är en stor del av problemet. Men ja, jag är för feg för att söka hjälp. Liten kommun samt att jag kan inte misslyckas. Med att inte kunna misslyckas så menar jag att det enda som i mina ögon visr att jag är en bra människa är genom det jag presterar. Gör jag fel, ja då är det ett tecken på att jag är en dålig människa.
Det är bara så svårt att få en bra självbild.
Orkar inte skriva mer just nu.

Välkommen till forumet Moa! Du berättar att du försöker och att det är svårt, på kort sikt ger alkoholen något men den tar mer än den ger dig på längre sikt. Du känner dig som en dålig människa när det inte går som du planerat, låter verkligen som det krockar med den du vill vara när alkoholen kommer in i ditt liv på det viset.
Trots att den på kort sikt ger något har du varit utan den i långa perioder, vad är det som har hjälpt dig då, lyckas med det? Modigt och klokt av dig att skriva här på forumet, så vi kan ge dig stöd. Skriv och läs gärna mer. Hoppas något här blir hjälpsamt för dig!
Vänliga hälsningar Rosette/Alkoholhjälpen