av Filuris

Jag är ny här och det känns jätte bra!
Alkoholmissbruk har gått i traditioner i min släkt. Min mormor och morfar hade problem med alkoholen och mina föräldrar har haft något problem med drickandet. Och nu är det vi..barnen som inte klarar av drickandet men gör det i alla fall. Jag klarar inte av att bara ta en drink! När jag har druckit upp den så bara måste jag ta en till..och sen en till igen tills jag blir alldeles för full så jag inte har någon kontroll över mig själv. Ångesten är fruktansvärd ibland fruktansvärd i flera månader efter det. Sen blir det fest och då tänker att jag har kontroll nu! Men nej..
Så nu har jag bestämt mig på allvar att nu räcker det med drickandet! Jag måste få slut på det! I fredags var det sista gången för mig!
Tack för att du läste. Mvh Filuris

Nystartnu
mån, 2015-09-21 - 21:33

Hej.
Känner så väl igen mig i det du skriver. Också ny här. Alkoholmissbruk i släkten. Och just det med att ta ett glas för att genast känna sug efter ett till och ett till.. Sen minnesluckor och vidrig ångest som äter upp mig.
Sen upprepar sig historien om och om igen. Super mig redlös många ggr. Hemskt och jag vill få ett stopp på detta jag med.

aeromagnus
mån, 2015-09-21 - 21:45

Filur har du några tankar hur du ska vara nykter? Bra att du hittat hit kommer hjälp dig massor. Ta enda i taget, se till att du inte har hemma.

Ett bättre liv
mån, 2015-09-21 - 23:35

Stort steg av er att komma hit! Jag har varit här i tre månader nu och tycker det är ett stort stöd att ta del av andras berättelser som visar att man inte är en konstig figur med sina problem, utan att vem som helst kan drabbas. Jag har också alkoholism i släkten men trillade dit iaf. Alkoholen tog till slut min pappas liv då han tog sitt eget liv 2002. Alkoholen urholkar och nöter ner människor, det för inget gott med sig överhuvudtaget. Jag har i efterhand förstått att även om jag inte varit påverkad varje dag så har det ändå påverkat min person i stort. För mig har vändningen och insikten kommit succesivt och när jag ser tillbaka så förstår jag nu vilken enorm makt som har hållit mig fången. När jag vågade släppa guarden så vågade jag också stå för att jag druckit för mycket och då kom styrkan i att våga sluta. Våga vara ärliga, när jag nämner på jobbet att jag inte dricker så märker jag att det är väldigt många som har tankar på att minska sitt intag men att vanans makt är stor. Jag lovar att folk omkring er kommer tycka att ni är otroligt modiga. Kämpa!

Här nu
tis, 2015-09-22 - 06:53

Bra beslut! Jag är också i början av mitt nya liv, 10 dagar idag. Känner igen mig i det du skriver, man vill bara ha mer, mer! Hur många gånger har man inte försökt kunna dricka "som alla andra". Kämpa på, läs och skriv gärna här det hjälper faktiskt.

Här nu
tis, 2015-09-22 - 07:41

Jag vill dela med mig av tips som jag själv fått här på forumet. Promenader, motion i alla former egentligen. Går på minst ett pass i veckan och promenerar mer. Dricker Cola och äter godis på kvällarna, när suget är som värst. Hellre socker än alkohol, ett senare problem :) man känner ju ett visst tomrum så det är bra att ersätta det med annat.

Filuris
ons, 2015-09-23 - 16:17

Är tacksam över att ni vill hjälpa mig! Det värmer i hjärtat ska ni veta :)

Harald 2
sön, 2015-11-01 - 23:00

Jag har samma historia som de flesta. Föräldrar som var alkoholister. De flesta vänner man har kvar dricker också för mycket. Det har blivit som en del av en själv och det är ju skrämmande. Det bildas något slags övertryck under en hektisk arbetsdag och då är det som en medicin. Man lindar in tillvaron i bomull för en tid. Det knäppaste är att det känns som det blivit en del av min personlighet. Att jag är så tillknäppt, stel och tråkig i vanliga fall men rolig och spirituell när jag dricker. Att jag blir ”mig själv”. Det måste finnas något bättre sätt att vara sig själv på.

etanoldrift
mån, 2015-11-02 - 00:19

Hej Harald2.. Inte för att vara taskig, för det är inte min mening, när du varit modig nog att ta dig hit till forumet.
Men är du verkligen säker på att du är så mycket roligare och spirituellare när du dricker?
Vem är du när du inte dricker? Och varför måste du "spela rolig och spirituell"?
Jag är vad man kallar medberoende (och erkänner villigt att jag också har haft svårt att ställa flaskan ifrån mig, när den väl var öppnad)
Min fd man, tyckte själv att han var "festens medelpunkt" och trodde att alla ville höra hans dåliga skämt, gamla ungdomshistorier (som alla hört hundra gånger förut) eller att han var den som skulle "underhålla" på en fest..
Sanningen var den, att en liten kort stund var det kul (för dem som inte varit med om det förut), men ganska snabbt så blev han ganska plakat och "saggig" istället.. Dessutom hart när omöjlig att få hejd på! (då kunde han bli väldigt arrogant och bitsk istället..) Vi som kände honom väl, tyckte faktiskt att han var mycket trevligare nykter (dessutom talbar..)
Så kanske är det en skev självbild du har av hur DU tror att folk förväntar sig att du ska uppträda.. ?
Som sagt mina funderingar och ta inte illa upp..

Bönsyrsan
mån, 2015-11-02 - 08:47

Jag känner igen mig i det du skriver om att vara tillknäppt nykter. Jag tror att det sitter i skallen, man förknippar alkohol med den där avslappnade bomullstillvaron, så därför blir man avslappnad och oblyg efter första klunken. Sen dricker man mer och är förmodligen inte så avslappnad och trevlig efter ett tag, snarare seg och ofokuserad. Jag tror det är en vanesak, vänjer man sig vid att vara nykter så är ju inte den fulla personligheten ett alternativ, utan man får hålla tillgodo med sig själv! Förhoppningsvis ger nykterheten så många fördelar att det inte längre känns som en uppoffring/sorg. Men frågan är hur lång tid det tar...