Det verkar vara mer tabubelagt för kvinnor att hamna i denna sitsen av någon anledning.
Att be om hjälp har tagit emot, några vänner sa upp vänskapen med mig i somras pga drickandet. Det är jäkligt svårt att försöka förklara något som man inte förstår själv. Hade man kunnat det så vore det inte så himla svårt att hålla sig nykter.
Hittade detta forum idag faktiskt. På samma gång som jag har tagit kontakt med AA.
Jag är riktigt trött på att ha ångest, att komma på att jag har struntat att gå till jobbet pga ALLDELES för mycket alkohol.
Att jag hittade detta forum va när jag googlade på om människor itne kan umgås utan att dricka längre...Det verkar som att alla måste ta "ett glas vin" eller "en öl", men för mig och många med mig så slutar det ju inte där.. På nåt sätt måste jag sluta helt. Jag har gått på antabus, men fick hemsk värk i benen så det är inget alternativ. Campral fick jag också, dom gjorde ingen skillnad alls, men funderar på att testa dom igen. Det kan ju itne skada.
Det verkar också vara så att det är pinsamt att jag är en kvinna på 42, har själv jobbat med missbrukare samt psykiatri. Man kan tycka att jag borde vetat bättre än att hamna här :(.. Det gör ont i själ och hjärta att veta att jag sårar de jag älskar, och att jag har blivit så destruktiv:(.
Men nu är det nog. Har varit redlöst packad från fredag tills igår morse. Minns inte mycket, men gårdagen va gräsligt jobbig, kunde inte ta mig upp ur sängen. SKulle jobbat i måndags men struntade/glömde/förträngde det.
Jag bråkade med sambon och bytte lås...fast att jag inte alls vill separera..Jag förstår inte hur jag fungerar, och känner inte alls igen mig som den glada, positiva människa jag var innan. Såg på Dr Phil idag, det handlade om en kille som drack hela dagarna. Han sa nåt som jag kände igen mig i - "Han kan ha bestämt sig för att sluta, men rätt som det är så sitter han där med en flaska och fråga sig vad fan han sysslar med, hur gick detta till jag som hade lovat mig själv att INTE"
Allt detta låter kanske som dravell...Men det var mina tankar just nu. Det finns så många livsöden här , det skär i hjärtat-
Ni verkar vara många starka personer här inne, och hoppas att kunna va ett stöd, samt kunna komma in och "prata" när allt känns jobbigt.
Ha en fin dag allihop, så bra den nu kan bli.