Hej vet inte riktigt om jag skriver på rätt forum men jag behöver verkligen hjälp. Jag gör en väldigt lång historia kort nu men jag är uppväxt med en pappa som är alkis.Alltså har han druckit i minst 24 år nu. Det har varit väldigt jobbigt under alla dessa år men han har aldrig velat sluta dricka! Och jag har aldrig velat sluta träffa honom, men det senaste 2 åren har vi trots det knappt träffats. Han har inte varit så bra på att höra av sig och varje gång jag ringt har han varit berusad. Detta har gjort att vi glidit ifrån varandra och jag har fått tid att bearbeta allt som hänt under alla dessa år. Jag har även en lillebror (som är myndig) som just nu börjar förstå allt vi gått igenom och mår fruktansvärt dåligt.
För tre veckor sedan försökte min pappa ta livet av sig, han hamna på psyket låg inne i en vecka och blev utskriven med lugnande mediciner och antabus. Han ringde och erkände för första gången att han är alkolist,han grät kände skam ångest och han lovade att sluta dricka, han vet att om han inte slutar nu kommer ihan inte orka leva.samtidigt som jag själv får panik och blir fruktansvärt ledsen för att min pappa inte längre vill leva, har jag min stackars lillebror som blir helt förkrossad. Jag och min pappa pratar nu i tel en gång varje kväll för att jag ska veta att han inte dricker, jag hälsar på honom så ofta jag hinner jag gör allt för att finnas där för honom nu.
MEN
Igår drack min pappa igen... En hel whisky flaska ...
Jag är så orolig ,,tänk så avslutar han sitt liv, och jag är så orolig över min lillebror han är så skör just nu,,
Så då kommer vi till min fråga
Vad ska jag göra ?
Kommer jag någonsin att sluta vara orolig?
Kan jag ringa min pappas läkare och säga att han dricker igen?
Om jag vill får jag vara med på min pappas möten med läkaren ?
Vad ska jag säga till min pappa för att han ska vilja vara här med oss.?
Och allra viktigast hur hjälper jag min bror?
Jag hoppas verkligen att någon här kan svara på någon fråga iallafall för jag håller på att bli galen !