Det beror på. Lever du i en relation bör du berätta för den personen direkt. Annars kan du berätta det efterhand för andra.

Börja med att ”skylla” på bilkörning och ”vit månad” tills du känner dig stabilare i din nykterhet.

Efter några månader kan du säga ”nej tack, har du något alkoholfritt alternativ?” Du har ingen redovisningsskyldighet. Vill du berätta mer så gör du det.

Jag är nykter sen sex månader och ytterst få vänner vet om det eftersom man inte träffas så mycket på fester i coronatider.

När vi träffas så säger jag att jag har bestämt mig för att sluta dricka alkohol eftersom det gav mig besvär med ångest och sömnstörningar. Och det är sant. Hur illa det har varit behöver ingen veta.

Kram ?

Magnum

De flesta av mina vänner och bekanta såg att jag hade problem med alkohol långt innan jag förstod det själv och stöttade mig hela tiden. Hade en kompis som ville att jag skulle bli som vanligt igen ,han har problem själv.
När jag till sist blev nykter på riktigt efter några återfall så blev jag stoppad på torget av en a-lagare som frågade om han fick ställa en personlig fråga men att jag behövde inte svara om jag Inte ville, sen frågade han, du dricker inte längre nu va? Nej inte just nu var allt jag fick fram. Det var väldigt många som förstått långt innan jag gjorde det själv. Jag hade varit nykter i några veckor och var så rädd för att börja igen.
Ibland om folk frågar så säger jag att jag är nykter alkoholist och då har det hänt att folk sagt att de har en förälder eller syskon som är alkoholist. Ibland så säger jag bara att jag har slutat och nu varit nykter några år. Ibland har jag sagt att jag är med i AA.
Nu har jag varit nykter i 20 år, en dag i taget.
Lycka till!

Berätta för dig själv det är viktigast. vad andra tycker är helt irrelevant. Som andra skrivit. Klarar mig bra utan alkohol. Bättre hälsa, bättre liv och bättre för plånboken