av Äntligen91

VaknaVacker
ons, 2020-10-28 - 07:23

Så börjar resan till nykterhet för många. Med vita knogar. Sedan växer det fram, ett så mycket bättre liv. Berätta om dig själv! ?

Äntligen91
ons, 2020-10-28 - 12:28

Jo är nykter sen 14 månader tillbaka och har börjat fundera över om mitt sätt att hålla mig nykter är rätt eller om de något speciellt man borde göra för att livet ska få fortsätta såhär? Jag har ju bara satt på korken, slutat umgås med folk som dricker mkt och känner mig nöjd med de. Måste man gå i terapi eller självhjälps grupper för att nå en varaktig nykterhet eller är de många som gjort typ som ja bara bestämt sig och fått de att fungera också?

Andrahalvlek
ons, 2020-10-28 - 12:49

Jag har också praktiserat det som man brukar kalla ”spontan nykterhet”. Snart 9 månader nykter.

Det viktigaste tror jag är att man har slängt av sig offerkoftan och inte tycker synd om sig själv som inte får dricka. Du måste komma till ett läge där du inte vill dricka om det ska vara varaktigt i längden. Då du inte längtar efter att dricka, utan du är tvärtom lättad över att slippa dricka. Då frestas du sannolikt inte att ”prova att dricka lite”. Och om du frestas är ”aldrig första glaset” en viktig levnadsregel för oss som är nyktra, oavsett vilken ”metod” vi har använt.

Här under ”Det vidare livet” är vi några stycken som har varit nyktra ett tag. På forumet finns en del riktiga gamlingar också som tittar in och skriver en hälsning ibland.

Du är hjärtligt välkommen hit! Läs, skriv och kommentera. Tid att reflektera behöver alla ?

Kram ?

TappadIgen
ons, 2020-10-28 - 13:45

Jag har själv spenderat en hel del tankekraft på detta. Dock är jag imponerad över dina 14 månader! Till att börja med, om du har tid och ork, förklara gärna lite närmare hur det har varit för dig. Jag har några följdfrågor.

Du säger att du har varit nykter 14 månader och är nöjd med det. Har du under den här tiden känt att det har varit svårt att motstå vid vissa tillfällen, trots att du har lyckats? Eller upplever du att det har varit väldigt enkelt hela tiden?

Jag har kommit i kontakt med, på andra ställen, människor som har slutat av sig själva och sen hållt upp i många år och fortfarande håller upp, så nog går det bra för vissa. Men som vi vet så går det inte lika bra för andra. Vari ligger skillnaden egentligen? Såklart måste det vara en kombination av saker, men jag tycker att det är intressant att fundera på hur mycket som beror på de strategier man tar till o.s.v. Som andrahalvlek säger, så måste ju också anledningen till att man slutar spela in också. Slutar man för att man själv känner att det är det bästa för en eller slutar man av andra anledningar?

Jag har själv känt ett tag att det har gått lite väl lätt för mig, som det känns, när jag jämför med andra och hur jag vet att jag var innan jag slutade dricka. Dock var jag till en början väldigt orolig för min hälsa, så det har såklart hjälpt till. Jag hade börjat inse att jag behövde sluta dricka och kanske var det den knuffen jag behövde för att verkligen förankra det i mitt sinne. Jag vet inte hur det hade varit idag om jag inte hade haft den knuffen. Det är väl kanske omöjligt att veta.

Nu känner jag väl att en måttlig konsumtion inte hade varit skadlig för min hälsa, precis som den inte är skadlig för de flesta människor. Men samtidigt vet jag att jag inte klarar av en. Om jag får för mig att jag skulle klara av att hålla en måttlig konsumtion och sedan börjar dricka igen så är det bara en tidsfråga innan det spårar ur igen. Det är väl främst den insikten som gör att jag håller mig borta och det känns så lätt och bra just idag.

Men då kommer väl samma fråga som du har. Idag känner jag det som självklart att jag inte kommer att dricka någonsin igen. Men hur vet jag att jag inte trillar dit, säg om en vecka, en månad eller ett år? Det är väl därför jag är här och diskuterar det och läser om andras fram och mot-gångar. För att verkligen säkerställa att jag inte trillar dit.

Äntligen91
ons, 2020-10-28 - 19:51

Efter min sista fylla, höll jag på att förlora det som betyder mest för mig vilket är min familj men även vänner till oss båda som blev involverade och undrade vad ja höll på med. Den ångesten och känslan av ensamhet har nog gjort att det inte har varit svårt hittills att avstå från alkohol, har alltid inför vanliga tillfällen då det normalt sett skulle vara lockande att dricka, påmint mig om dessa vidriga känslor de skulle medföra och än så länge har de ju fungerat.

Jag tror att min livssituation är till stor hjälp för mig, skulle nog vara svårare utan roligt jobb, barn och sambo. Jag tror man måste ha något att leva för, för att vilja leva.

miss lyckad
ons, 2020-10-28 - 21:18

Jag har undrat och även frågat många om hållbar nykterhet..Ifall man har oro och ångest, kan det vara svårare..Vissa har AA som stöd och inspiration till nyktert liv..Jag har mina egna erfarenheter, men även andras..Jag har även Forumet..❤️..Det är viktigt att förstå vad alkoholen gör med våra hjärnor..Beroendet är livslångt..Förstår man det, så är mycket vunnet..Nykterheten främjar oss, men såklart vår omgivning och framförallt våra barn om vi har det..Dom slipper växa upp med skuld och skam..Bra jobbat med nykterheten. ???

TappadIgen
ons, 2020-10-28 - 23:21

Äntligen91: Jag tror absolut att livssituationen är en viktig pusselbit! Det ger motivation, men är ju ingen garanti heller. Många som trillar dit gör ju det när de tycks ha allt.

Miss lyckad: Just det där med ångest är såklart väldigt försvårande. Tidigare var det ju alkoholen som löste ångestproblematiken för mig och säkert många andra. Nu har jag ju 12 veckor som nykter snart. Just perioden 5e, 6e och 7e veckan hade jag från och till den värsta ångesten jag har haft i mitt liv. Vaknade ibland på natten med full panikångest. Men jag klarade mig igenom det utan alkohol. Jag vet mycket väl att en flaska vin hade tagit kål på ångesten på några minuter.

Men så perfekt som alkohol lindrar ångesten för stunden, kan jag räkna med att den slår tillbaka dubbelt så hårt när den väl går ur. Den vetskapen gjorde att jag kunde hålla ut, hur jävligt det än kändes.

Äntligen91
tors, 2020-10-29 - 18:04

Är de någon som vet ungefär hur många% av alla med alkohol problem som vill sluta dricka, klarar de i längden?

miss lyckad
tors, 2020-10-29 - 21:02

Det är ju väldigt många som försöker sluta dricka..När jag jobbade inom psykiatrin, så var det en kille som varit på behandlingshem 12 ggr!! Men han använde även droger..Jag vet att det är vanligt att när det gått väldigt djupt med alkohol-missbruk, så brukar det vara svårt att ta sig ur..Så vi som tvärnitade eller backade bort från stupet, har det lite lättare, än dom som ramlat ner, om man säger så..?

Jullan65
fre, 2020-10-30 - 06:39

Hej o grattis till nykterheten. Det som jag vet brukar anges i % gäller narkotikamissbruk, man talar om att 33%slutar , 33%fortsätter och 33% dör en för tidig död. Kanske kan det luta åt samma med alkohol. Siffrorna är ju dessutom lite luriga, tex om man fortsätter dör man ju för tidigt ändå, kanske även om man slutar. Man kan ju dra på sig sjukdomar o skador.