Hur gör ni för att inte glömma?

Profile picture for user student25

Jag har fattat beslutet att aldrig dricka mer. Igen. Men den här gången vill jag verkligen lyckas.

Problemet är att jag glömmer. Ja, rent av glömmer, att jag har slutat dricka. Jag inser givetvis hur korkat det låter. Hur glömmer man ens av ett av sitt livs allra viktigaste beslut? Och ändå…

Problemet är att mitt alkoholmissbruk inte är den klassiska ”sex bärs varje dag efter jobbet.” Jag dricker faktiskt ganska så sällan numera. Problemet är att när jag väl öppnar en flaska har jag inget sinne för när det är dags att sluta. Jag dricker i princip tills det inte finns mer alkohol kvar, eller tills jag blir tvungen att lämna. Minnesluckor hör med, så att säga. Ibland går det bra, då är jag vettig och går hem tidigt. Just där ligger väl en av fällorna gör mig - efter ett par såna tillfällen, där allting gått bra, bildar jag in mig att jag lyckats ta kontroll över problemet och kan dricka med måtta. Men det går givetvis bara bra tills det inte gör det längre. I slutändan går jag på en smäll igen ändå. Särskilt om jag dricker med några av mina närmaste kompisar, som alla har samma destruktiva dryckesmönster som jag. Då är det lätt att man dras med, medans man halsar det ena vinglaset efter det andra.

Problemet är just att eftersom jag dricker så sällan, glömmer jag bort varför jag inte vill dricka. Hade jag druckit varje dag hade jag troligtvis haft lättare att inte glömma. Jag har försökt att skriva ner mina anledningar för att vilka sluta, när jag har slutat förut. Jag har till och med beskrivit mina känslor i detalj när bakisångesten har härjat som värst och jag har velat packa resväskan och fly till inre Mongoliet för att gömma mig av ren skam, så att jag skulle kunna läsa det senare och komma ihåg hur hemskt det faktiskt är.

Men när månaderna går, och man träffar på en gammal kompis eller åker på bröllop eller liknande, och det bjuds på alkohol, så säger jag ja. Som på autopilot. Jag glömmer rent av att jag inte dricker längre. Och de där anteckningarna på mobilen, som skulle hjälpa mig att undgå att hamna i den där situationen, är definitivt bortglömda sedan länge. Så super man skallen av sig igen, mår piss i en vecka (eller fler!) efteråt, och bestämmer sig återigen för att sluta. Repeat. Igen och igen, år efter år.

Någon mer som har varit med om detta? Vad kan jag göra för att inte glömma? Jag vill verkligen inte dricka en enda jävla droppa av det där nervgiftet igen, men jag vet inte hur jag ska lägga en bra strategi. Jag är så trött på det här…

Profile picture for user Rosette

Hej student25,

Du har startat en ny tråd här med fokuset på att inte glömma. Det du beskriver är något många definitivt kan känna igen sig i, jättebra att du tar upp det här som ett sätt att reflektera högt tillsammans med andra.

Du har gjort en förändring som det låter med dina vanor, dricker mer sällan samtidigt känner du att alkoholen tar överhanden när du väl börjat dricka. Du kan ringa in vilka riskfaktorer som gör att du hamnar i sådana lägen. Att kunna ringa in sådant är jättebra information att ha med dig framåt i denna förändringsprocess. Du har kommit långt och känner dig själv väl.

Det svåra som du beskriver är att det som inte sker regelbundet ”glöms bort”, det är du långt ifrån ensam om, samtidigt tänker jag att du är här nu, beskriver detta och en gissning är att det är färre och färre tillfällen. Det du hitintills gjort har varit delvis hjälpsamt, du vill hitta något ytterligare.

Kanske kommer på saker när du skriver och läser här men om du skulle vilja testa något kommer ett tips, en del vänder sig till något stöd där de kan få samtal och sedan ha ett par uppföljningar. kanske med lite längre mellanrum som ett sätt att beskriva inte bara för sig själv utan någon annan utomstående. Möjligheten kan finnas via vissa exempelvis beroendemottagningar, kommunen (missbruk/beroende) och liknande.

Vill också passa på och tipsa om att vi har ett självhjälpsorgram: Program | alkoholhjälpen.se (alkoholhjalpen.se) kanske kan det vara något att testa som ett sätt att reflektera ytterligare. Vi samarbetar också med Alkohollinjen dit en kan ringa och få råd och stöd: Alkohollinjen – 020-84 44 48 | alkoholhjälpen.se (alkoholhjalpen.se)

Nu blev det flera tips, du känner bäst såklart vad som passar dig. Hoppas du snart får flera svar här i din tråd!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Profile picture for user Just idag

Jag kan definitivt känna igen mig och det värsta är just det där med att man blir så besviken på sig själv. Att man så ofta tappar omdömet, inte kan lita på sig själv. Det har ju gått bra flera gånger! Så trillar man dit igen. Största risken att hamna där, upplever jag, är bland annat just det där att dricka med vänner som saknar spärrar eller på stora fester (där det finns gott om drycker, mycket händer och ingen ser mängden som andra häller i sig). Jag kan bara tala för mig själv, men tänker att det krävs ett ganska långt uppehåll för att man ska kunna ta makten över sig själv. En del av den makten, tror jag, ligger i att kunna säga nej. Det har jag fruktansvärt svårt för. Särskilt när den där luriga glömskan har lagt sig över tidigare misslyckanden. En möjlighet är invänta nästa tillfälle - tänka att det kommer, för det gör det. Kanske förbereda förklaringar att ge vissa vänner (om man inte vill berätta att man bestämt sig för en lång, vit period), som att man valt att ha en hälsoperiod, att man har börjat med en ny träning eller diet ... bara vara förberedd med ett svar om frågan dyker upp. Men så det är ju det där svåra med att avstå när allt känns jättebra och hjärnan övertalar en om att alla löften är trams. Jag har i alla fall valt programmet, för att inte glömma. Jag hoppas att du hittar ditt sätt!

Profile picture for user Se klart

Hej!
Ett bra sätt att inte glömma hur svinjobbigt det är att dricka är att hänga här lite regelbundet. Man kan skriva för sig själv, eller ta armkrok med andra som har ungefär samma antal dagar/veckor nykter.
Jag tycker att forum-metoden är underskattad, eller det vet jag inte, men den är iallafall väldigt bra! Här finns massor av erfarenhet och kloka människor att ta hjälp av. En dag i taget. Skriv för övrigt en ”worst of” fylle-grejer, tatuera den i främre hjärnan, håll den högt.
Fyll på livet med roliga saker. 💕

Profile picture for user student25

Det tog inte lång tid alls innan jag trillade dit igen. En gammal kompis kom på besök, och vi gick ut på krogen. Jag hann ärligt talat inte dricka så mycket eftersom vi gick ut så sent, men jag köpte shots för att säkerställa att jag skulle hinna bli berusad innan krogen skulle stänga.

Jag gjorde inte bort mig. Jag har inga större minnesluckor. Jag är inte ens bakis idag. Jag hann ju inte bli blackout-full, som tur är. Men ändå mår jag så fruktansvärt dåligt. Det är något med alkohol som bara suger livslusten ur mig. Oavsett mängd eller övrigt mående blir jag ofta mycket deprimerad dagen efter att ha druckit. Så även idag. Livet känns bara totalt meningslöst och nu vet jag knappt vart jag ska ta vägen. Fattar inte att jag var så korkad och drack igår. Jag hade ju bestämt mig: Inte en droppa till! Sen lyckades det hålla, ja, hur länge? Inte ens två månader. Och med mitt dryckesmönster är inte två månader alls länge, för mitt problem är ju inte att jag dricker ofta, utan att jag inte har någon måtta när jag väl dricker.

Jag vet inte hur jag ska lyckas nästa gång heller. Måste jag typ flytta till Saudi-Arabien eller nåt annat land där alkohol är förbjudet?

Skämt åsido, men just det att alkohol är så lätt tillgängligt och en självklar del av typ varje social sammankomst gör det fruktansvärt jobbigt att avstå. Allt från AW och kompishäng till luncher, dejter och födelsedagar. Och jag har inte helt lyckats hitta formeln för hur man har lika kul utan alkohol, måste jag medge. Men man kanske inte behöver ha SÅ extremt kul heller? Lite mindre kul (men ändå kul!) för att slippa vara deppig, liksom? Jag tycker det låter som en bra deal ändå.