Jag har haft ett ohälsosamt förhållande till alkohol väldigt länge nu, typ under 15 års tid. Ibland har det varit lite sundare men i och med familjetragedier, pandemin, etc, så har det börjat eskalera och jag vet inte hur jag ska handskas med det. Panikångest var väl vad som triggade det hela till att börja med. Alkoholen bedövar sinnet en del.

Nu vet jag inte hur jag ska göra. Jag mår skit och känner ofta att jag inte klarar mig utan alkohol. Har en son på 15 år. Drack inte en droppe alkohol under graviditeten och håller mig i skinnet i hans sällskap om någon skulle känna att de borde anmärka på den fronten.

Skulle behöva läkarvård egentligen för att få bukt med mina problem men då blir det blodprover, levervärden och orosanmälan till Socialtjänsten. Jag dör hellre än att bli av med min son. Hur gör man i ett sådant här läge? Jag och sonen har en väldigt bra relation och han tycker om att vara hemma hos mig. Jag och hans far är skilda och har delad vårdnad.

Ja hur fasen ska det gå?
Jag tror jag med säkerhet att allt du räknar upp som problem är övergående om du slutar dricka.
Nu ligger din tråd i Det vidare livet- de flesta här är nyktra sedan lång tid. I förändra/alkoholfri-delen kommer du att hitta många som är, där du är.
Gör programmet här på Ah s en start- läs och skriv här- ta sällskap med några som är där du är. Bestäm dig åtminstone för en nykter period på 3 månader, så att kroppen och hjärnan får återhämtning. Bra att du hittat hit! 🍀

Hej, hur går det?
Du har fått jättebra råd av Se klart.
Bestäm dig för att sluta. Där börjar det och allt blir så mycket bättre efter det. Relationer, hälsa, ekonomi, självkänsla. Du klarar det, alkohol gör inget bra för dig. Din hjärna lurar dig, läs på om det!
Jag bestämde mig äntligen för snart tre år sedan. Med hjärna och hjärta. Man måste programmera om sig, läsa på... Ta hjälp om man behöver så klart.
Det är en härlig resa att sluta. Och du är inte ensam i detta. Kram

Men va fan; är inte detta SWE kära Ace??? Inte ska sonen äventyras för att du ska få hjälp med en eventuell sjukdom - herre****gud!!! Sök hjälp via vårdcentral om du så behöver o jobba vidare. Din son älskar dig, det ser väl jag det. Om tre år är han vuxen o kommer att älska dig ännu mer. Berätta för honom det du vill berätta. Krama honom ofta!