Åtta år sen jag slutade dricka alkohol

Hej alla! Kände för att titta in på forum idag. Känner att "Det vidare livet" passar mej bättre nu än "Förändra sitt drickande". Jag vill inte förändra mitt drickande, är väldigt nöjd med mitt nyktra liv. På fullt allvar, jag önskar aldrig att jag kunde dricka "normalt", det är bra så här. Tänker väldigt sällan på det som var. Tiden går och jag har nog förlåtit mej själv för det jag gjort, för tiden jag slösade bort. Däremot är jag stolt över den jag är nu. Att jag alltid är nykter, att veta att jag alltid är redig och klar. Med gamla sjuka föräldrar vet man aldrig när man behöver rycka ut.
Det är svårt att tro då man kämpar med missbruk att det kommer en dag då man inte längre är sugen. Jag har varit på semesterresor, bott på all-inclusivehotell tom utan att ha en tanke på att jag missar alkoholen. Första gångerna kändes lite grann, lite vemodigt på nåt sätt. Att jag är annorlunda. Men numera könner jag mej annorlunda på ett bra sätt. Det är naturligt för mej och alla i min omgivning.
Det har inte alls tagit fyra år att nå hit, inte alls. Minns inte när jag senast kände nåt sug.
OM jag tänker mej att jag skulle dricka så känner jag direkt, fortfarande, att ett glas vore inte nog, inte två heller. Efter så här lång tid vet jag att jag aldrig skulle klara ett måttligt drickande. Har aldrig haft ett måttligt förhållande till alkohol. Jag skulle supa ner mej direkt, snabbt.
Därför är jag tacksam för mitt beslut att aldrig, no matter what, dricka alkohol igen. 0,5% är det starkaste. Persist, and time will work in your favor.
Trevlig sommar alla gamla och nya vänner! Skålar i bubbelvatten med lite hallonsaft, mitt nya rose'vin.
Santorini

Profile picture for user Li-Lo

Vad fint att höra av dig och så roligt att höra att du har det precis så som du vill med alkohol!
Du gjorde skillnad här. Tack.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Profile picture for user santorini

Som svar på av Li-Lo

Så fint sagt Li-Lo! Jag har själv gjort grovjobbet med att bli nykter men det känns som att Alkoholhjälpens forum och medmänniskorna här gjorde den viktiga skillnaden. Att komma hit och inse att det finns många fler som jag. Kloka, välfungerande i samhälle och arbetsliv men i smyg slavar under ett ökande missbruk. Och att inse att det går att bli fri. I mitt fall utan antabus, AA eller annat. "Bara" en stark önskan att bli fri och med hjälp av andra i samma situation. Mitt budskap är att det går och det går utmärkt att leva ett bra liv utan alkohol.

Profile picture for user PP

Så glad jag blir att se dig, och här inne och allt! Ja det har du förtjänat
☺ Efter fyra år kan vi verkligen tala om det vidare livet!
Jag hoppas allt är bra förutom att allt är bra med alkoholen.
Måste rusa här nu, men jag ville knappa in ett par via telefonen ändå.
Pust, så stora fingrar och så små bokstäver...
Och du, instämmer rungande med Li-LO. Du har gjort skillnad här inne,
och skillnad för mig!

Grattiskramar

/PP

Profile picture for user Stingo

Vad glatt att se din hälsning. Och att du mår bra på din väg.

Ha en riktigt skön sommar.

Profile picture for user mulletant

till Det vidare livet! Så roligt att höra av dig och att det fortsatt funkar bra för dig. Jag tänkte på dig alldeles nyligen när jag simmade, det brukade du också gilla, visst var det så? Önskar dig en härlig sommar! / mt

Profile picture for user Poppe

Lycka till i livet! Det känns förhoppningsfullt för mig det du skriver om. Har nog hittat rätt forum här.

Profile picture for user anonyMu

Hej Santorini!

Tack för att du delar med dig! Vill också passa på och tacka dig - för du har verkligen varit (är!) ett föredöme för mig. Jag har läst det mesta du har skrivit, tror jag, och det har hjälpt mig väldigt mycket. Det är liksom inga krusiduller. Kan du inte dricka - så ge f-n i det ungefär. ;-) Min väg är också att inte försöka trassla in alkoholen i livet igen och inte heller ha förhoppningen om att jag ska lyckas med det. Därför är det väldigt skönt att läsa det du skriver. Du har lagt ner alkoholen och du lever och har det gott!

Heja dig Santorini! Stor kram

Profile picture for user miss lyckad

Kommer också ihåg dig från Forumet. Det var flera år sedan och då var mina a-problem mindre. Sen blev det värre som det brukar bli, men bla dina ord och råd har haft betydelse för mitt tillfrisknande. Tack för att du finns! Kram <3

Profile picture for user santorini

Sommaren har passerat. Ännu en nykter sommar för mej, alldeles självklart. Aldig nåt sug, alla i min omgivning vet att jag inte dricker. Så självklart men ändå fortfarande som ett under. En medvetenhet bär jag alltid med mej att jag inte får bli för självsäker. Min missbrukspersonlighet lever ändå kvar genom att jag tröstätit glass och även annat och ökat i vikt. Så jag kan inte skryta men är tacksam att det inte är alkohol jag tar till. Tillvaron har varit ganska kaotisk med en exsvärdotter som är narcissist och utsett mej till syndabock för allting. Lögner, kränkmimgar, förtal sprids via öppen facebook och jag vill inte polisanmäla eller gå i svaromål eftersom det finns barnbarn som gisslan. Flera dödsfall, bla min pappa dog plötsligt i början av sommaren och svärmor har obotlig cancer. Så inte konstigt att jag släppt kontrollen lite. Nå nu har jag tagit tag i det också. Men väldigt ofta tänker jag att hade jag inte varit övertygat nykter så hade jag säkert supit ner mej totalt.
Detta låter dystert men inte värre än att sånt är livet. Jag har en fin familj och sammanhållning blir starkare av prövning. Så jag menar detta som ett positivt inlägg i alla fall. Jag vill förmedla att när man verkligen fått nog av alkoholen och vill vara nykter så är lite prövningar ingen fara. Några glassar för mycket gör ändå inte så mycket. Lättare att komma ur glassträsket?. Jag hoppas alla haft en bra sommar, jag ska försöka läsa ikapp lite.

Profile picture for user mulletant

Så roligt att se dig här! Du är en av dem jag minns av alla som passerat. Jag beklagar sorg och bekymmer du mött och gläds med dig i nykterheten och friheten! Jag nämnde dig nyligen här efter att ha sett Holknekt i ett Debattprogram där han var upprörd över information att en missbrukare kan lära sig dricka måttligt. Visst var det du som myntade uttrycket 'göra en Holknektare'? Jag var hur som helst imponerad över att han rest sig, igen, och träder fram och berättar om sin kamp.
Fy tusan med den förföljelse du är utsatt för, minns att du skrev om den tidigare. Helt skamlöst. Så starkt av dig att tänka på barnbarnen och stå stabil i din självaktning! Du har min djupa respekt! / mt

Profile picture for user santorini

Du finns alltid här när jag tittar in. Som en skyddsängel seglar du omkring med vänliga ord och uppmuntran. Tryggt och skönt. Tack för det. Att du orkar hänga kvar och engagera dej.
Jag känner att jag, med min erfarenhet av egna alkoholproblem, skulle vilja svara dom som har det svårt. Men min energi räcker just nu inte till det. Det är skönt att vara fri helt enkelt och slippa tänka på att dricka eller inte. Under många år fylldes ju ständigt tanken på att dricka; när, var, hur mycket, har jag tillräckligt. Lång tid efter att jag slutat tänkte jag också hela tiden på att jag inte skulle dricka. Det har jag länge varit fri från.
Roligt att du minns min "göra en Holknektare"! Han var verkligen min förebild för hur man inte ska tro att man kan dricka "normalt" igen då man varit fast i missbruk. Det tragiska är att jag nyligen hörde att han åkt fast för roderfylleri. Han hade tagit"en flytande lunch" på två starköl som han sa. Det betyder ju att han halkat dit igen...
Den förföljelse jag utsätts för är väldig tung, tack för din medkänsla. Sonen utsätts också förstås men han har blivit bra på att hantera. Man ska aldrig gå i svaromål men det är svårt då man har barn ihop och jag lider både med honom och de stackars barnen, 9 och 10 år. Mamman blir alltmer ostabil. Jag har i alla fall tid hos en psykolog som är specialist på sånt här. Jag måste lära mej hantera all ilska och hat jag bär på annars blir jag sjuk av det. Det är grov ärekränkning då man sprider förtal på facebok, jag har talat med polisen, och jag har mer än nog. Jag dokumenterar och sparar för kommande tider.
Ha det gott!

Profile picture for user PP

Hej där Santorini
Trevligt att läsa dina rader även om smutskastnings-temat låter jobbigt.
Själv traskar jag efter dig och tar trappsteg efter trappsteg uppåt.
saknaden efter att få lite kort snurr i huvudet är numera nästan obefintlig.
Tacksamheten att slippa allt det jobbiga desto större!
Kram
//PP

Profile picture for user LenaNyman

Det ger stort hopp att läsa om dina nyktra år och hur du upplever tillvaron i dag. Tråkigt med dom nuvarande svårigheterna du ställts inför, men som du säger; sån välsignelse att du kan möta dom utan alkoholen.

Stor kram!

Profile picture for user anonyMu

Men hej Santorini! Vad roligt att du har skrivit lite! Och vad roligt att du verkar må fint. Ja, förutom smutskastningen som pågår förstås... Du, samla allt. Och då menar jag ALLT. Bokför tider, situationer, omständigheter och händelser. Man vet aldrig vart sådant här kan ta vägen. Inte för att skrämmas. Inte så. Men för att vara beredd. Bokför alltså och var noga med datum och tider. En "loggbok" är ett högt värderat bevismaterial. Jag hoppas att det inte kommer behövas och att allt lägger sig. Men för att vara på säkra sidan.

Skickar en bamsekram till dig och önskar dig allt gott!

Profile picture for user santorini

Jag har det fortsatt bara bra med nykterheten. Annars också har det lugnat ner sej. Läser Muränans hälsning till mej, tack för de goda råden! Jag har nog dokumenterat det jag utsatts för och det kom tyvärr till användning. Jag stämdes till tingsrätten av min narcissist, ironiskt nog var det jag som blev stämd för trakasserier! Nå det blev ju inget av det, hon hade inga bevis (eftersom jag inte gjort nåt) medan jag har mängder. Efter det har det varit lugnt och jag hoppas det förblir så. Men jag är starkare och klarar mej nog. Kostat har det, både advokatkostnader och psykiskt. Men bara man inte blir bitter så är det utvecklande.

Jag går nu i terapi och det känns bra, utvecklande. Det borde jag kanske gjort tidigare men nu bearbetar jag också nykterheten kan man säga. Jag känner att det var ingen liten sak att klara av att bli nykter. Terapeuten bekräftar vilken styrka det var. Bara så ni vet, ni som ännu kämpar, det är inte lätt. När jag klarat av det klarar jag vad som helst känner jag. Och allt skulle ha varit mycket värre om jag varit slav under alkoholen fortfarande.

Jag tänkte att jag varit fyra år nykter men nej, det är redan fyra och ett halvt år. Den här tiden för fem år sen var jag på väg mot min botten. Nyårsafton är inte min bästa tid, kvällen blir för lång och man hinner dricka för mycket. Flera nyårsaftnar har spårat ur totalt. Jag har två gånger slagit upp ett ögonbryn och gått med blåtira ett par veckor. Vilken skam! Jag har ett lillfinger som jag brutit ur led så det är krokigt. Kunde säkert fixats men jag täcktes inte gå till läkare. Ena tummen har också krosskador men tack och lov har jag ingen värk. Jag tittar på mina skavanker ibland och tänker att jag kom ändå billigt undan. Jag slutade efter nyårsafton för fem år sen men tog ännu ett återfall på våren innan den slutliga botten. Verkligen såna bottennapp den sista tiden så jag glömmer dem inte men tänker inte på det längre "till vardags". Mitt viktigaste beslut är nog att aldrig dricka alkohol mer, på inga villkor. Under inga omständigheter. Ett tag köpte jag alkoholfritt vin, aldrig mer än 0,5%. Men jag har slutat med det också. Ingen större vits, det var alkoholen jag ville åt. Berusningen. Så nu dricker jag lika gärna vatten.

Den som känner mej kan aldrig tro hur nere på botten jag var. Ingen vet det, ja utom ni då. Min man har naturligtvis sett en del men han vet inte hur mycket jag drack till vardags då han var bortrest på jobb. Det är rent otroligt att jag klarat att dölja det. Jag tänker att nån måste misstänkt nåt på mitt jobb. Jag måste ha luktat bakfylla. Jag var ju också hemma ibland men inte ofta. Jag kunde åkt för rattfylla på dagen efterkörning. Jag har haft tur i alla fall. Och nu är jag så lättad när jag tänker på hur enkelt livet blivit. Aldrig ångest på morrontimmarna, aldrig skam och oron över minnesluckorna. Har jag ringt nån? Vad hände? Jag har vaknat i soffan mitt i natten med kläderna på. Skaka på boxen och bedöma hur mycket jag egentligen drack. Ösregn på morron men jag vågar inte ta bilen till jobbet. Usch, jag blir kallsvettig bara att tänka på det! Förutom allt det praktiska, att alltid se till att det finns tillräckligt med vin så det inte blir för lite. Skammen på min lilla ort där det bara finns ett systembolag och jag bezhövde mera vin på måndan. Puh, det är över!

Jag vill att ni som fortfarande är fast ska förstå att ni är inte ensamma eller unika. Just igenkänningsfaktorn hjälpte mej väldigt mycket. Jag är inte galen, det är så här missbruk ser ut i de flesta fall. Man behöver inte sitta på en parkbänk utan kanske de flesta fall är bland oss som är välfungerande i samhället. Men det går att komma ur och livet blir alls inte trist utan alkohol. Väg för- och nackdelar och fundera på vad som verkar mest trist. Visst, ibland skulle jag vilja vara "normal" och kunna ta ett glas vin. Men nu är det så här och det är inte värre än att vara laktosintolerant eller nötallergiker. Man lever ett utmärkt liv utan alkohol.

Profile picture for user Tjalle

Hej Santorini. Jag förstår till 100% vilken resa du gjort. Jag känner igen precis allting och lite till. Jag blir så inspirerad av dina rader. Känner mig stärkt i själen och ännu mer fast besluten att få ordning på min tillvaro. Skapa lite trygghet, harmoni etc.

För tre och en halv månad sedan slutade jag snusa. Det trodde jag aldrig att jag skulle klara av. Senaste åren snusade jag snarast besatt (likt min fixering vid alkohol). Jag slog mig själv ständigt på fickorna för att kolla att jag hade snusdosan där och jag hann inte lägga ut den ena snusen förrän nästa skulle in. Till slut var nyttjandet inte förenat med någon som helst njutning utan endast ett tvångsmässigt, maniskt beteende. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sluta och det är egentligen först nu efter mer än 3 månader som jag inte tänker på det hela tiden.

Jag ska försöka dra lite lärdom om hur jag lyckades ta mig ur nikotinberoendet och använda det tankesättet även när det gäller A. Jag tror att jag är mogen nu. Tack än en gång, Santorini, för att du berättar ur ditt hjärta och stärker och inspirerar oss andra.
Nu ska jag ut och gå i det vackra vädret.
Tjalle

Profile picture for user santorini

Som svar på av Tjalle

Du känner igen allt och lite till säger du. Jag kunde nog berätta en hel del "lite till" också, haha, men vi vet nog alla hur det är. Det som jag skulle vilja tillägga efter att ha läst lite på forum nu är att det enda sättet för mej att förlåta mej själv var att bli nykter. Genom att bli nykter kan såren läkas, både kroppsligt men särskilt själsligt. De förlorade åren är inte förlorade om jag lärt mej av det. Om jag blivit starkare och klokare. Kanske behövde jag såna läxor.

Profile picture for user Frihet

...så tack för dina rader om det. Att det gick att klara nykter. Stärker mig! Ja det är dags att jag oxå lär mig av mina läxor.
Du inspirerar! Med din resa, med den trygghet och lugn som kommer ur dina rader.

Profile picture for user mulletant

du vill se programmet http://www.svtplay.se/video/11266610/min-sanning/min-sanning-per-holkne…
Fint att läsa hur ditt liv ser ut idag! Detsamma har hänt här, vi har alkoholfria eller -låga drycker men oftast blir det vatten. Med eller utan bubblor. Minns att du åt LCHF, det gör jag också sen ett par år. Det är knepigt att välja bort kaffebröd o dylikt. Det händer att folk tar illa upp då de vill bjuda. Hur hanterar du det?
Ha det fortsatt gott / mt

Profile picture for user santorini

Nu har jag sett programmet, intressant! Jag vet inte om jag riktigt gillar Holknekt men han verkar ärlig och öppen. Det viktiga han lärde mej är att det inte går att dricka alkohol igen om man druckit sej till ett beroende. Och det underströk han väldigt tydligt igen i slutet av programmet. Förutom att han själv är ett bra exempel på det. Alkoholister lyssnar så gärna på andra slags rapporter; dom som förespråkar att man kan lära sej dricka måttligt. Varför krångla till livet med sånt? Och risken är så stor. Det är ett litet fåtal som kan lära om. Bättre att inse fakta och lära sej leva utan alkohol.

Hälsningar till Frihet också. Bra namn. Jag har läst din tråd om dina bekymmer. Inget blir lättare med alkohol, endast kortvarigt. Håll ut!

Profile picture for user santorini

Nyårsafton igen. Ännu en nykter sådan. Just denna kväll är svårare att hantera nykter. Den blir för "lång", för lång tid att hinna dricka innan tolvslaget och sedan nattmat osv. Så vi firar ensamma i år igen, min man och jag. Känns kravlöst och bra. Flera nyårskvällar har slutat i katastrof för mej så, jag känner inte för att fira den kvällen. Jag menar, jag är inte rädd för att jag ska börja dricka igen utan jag blir som nykter så irriterad på folk som blir berusade. Kan ju inte gå hem kl 23 heller.

Under julhelgen har jag faktiskt känt ett stråk av sug, lite längtan efter att slappna av i ruset. Men min medvetenhet om konsekvenserna skyddar mej. Tack och lov finns ingen risk att jag faller nu, bara ett konstaterande att suget finns nånstans ännu. Efter 4,5 års nykterhet. Mitt fasta beslut att aldrig mer dricka alkohol hjälper mej. Det är inte förhandlingsbart. Parallellt med suget kommer också minnen av hemska tillfällen av skam. Av kvällar med minnesluckor, händelser. Och så tacksamheten över att jag kommit ur det.

Mulletant, du frågade om hur man hanterar lchf då man är gäst. Jadu det är ungefär som med alkoholen. Man får vara vänlig men bestämd. Jag säger att jag inte tål gluten för faktum är att det är mycket lugnare i magen att inte äta mjöl. Så bullar och kakor går bort. Sen att nån blir sårad, tja det är min hälsa det handlar om. Jag har till och från varit mindre strikt men i grunden tror jag på den livsstilen. Jag försöker nu få bort allt socker igen. Under året har jag varit utsatt för förtal och kränkningar av en psykiskt störd person som jag inte helt kan utesluta ur mitt liv. Mor till mina barnbarn tyvärr. Jag är glad och stolt över att jag hanterar det nykter men jag har tagit glass och choklad istälet. Bättre men nu ska jag nog hantera livet utan att döva med nånting. Går i terapi sedan september. Dyrt men kostar inte mer per gång än två BiB om man räknar så! Glad att jag har den möjligheten. Hjälper mej också att komma över skammen över de år som jag drack för mycket. Tänker inte ofta på det längre, bara ibland som en påminnelse. Det allra viktigaste är att inte bli bitter. Allt som hänt är av godo om man lärt sej nånting av det. Personlig utveckling. "Your past was never a mistake if you learned from it".

Gott nyktert år önskar jag er

Profile picture for user santorini

Ibland poppar det upp lite tankar kring alkohol. Eller snarare kring frånvaron av alkohol. Inte ofta men större helger kanske väcker minnen från en annan tid. Jag konstaterar hur mycket som har ändrats sedan första tiden, första nyktra året. Då var det sug efter vin som dök upp ibland. Tankar och oro kring vad folk skulle säga eller tänka. Vad ska man hitta på för bortförklaringar. Kan man dricka alkoholfritt vin utan att väcka suget? Massor av tankar kring alkohol. Det var ständigt närvarande på nåt sätt, tanken att jag inte dricker alkohol. Då var var verkligen en nykter alkoholist.

I juni blir det fem år sen jag slutade dricka alkohol. Så annorlunda allt har blivit. Sedan länge är jag numera bara nykter helt enkelt. Det är alldeles självklart och det finns inte på kartan att jag skulle dricka. Tanken som slog mej nu då jag handlade inför påsken är att jag inte ids köpa nåt alkoholfritt vin. Vad ska jag med det till egentligen? Det var ju effekten jag ville ha, värmen, känslan av att domna bort lite, ja eller mycket var det ju på slutet. Det alkoholfria röda smakar mest saft. Vitt vin eller cider finns det riktigt goda men nej, det känns onödigt. Det är ingen effekt med det.

Så mycket annat är självklart numera men ändå nåt jag ibland gläder mej åt. Att alltid vara nykter och klar i huvudet. Alltid körbar. Att inte behöva köa och köpa hem vin till helgen. Oron över om jag köpt tillräckligt. Ofta tog det slut för tidigt. Stressen över det. Maken får skaffa sitt själv och vi har sällan gäster. Alla i min omgivning vet att jag inte dricker alkohol. No big deal.

Helt fri från droger är jag ändå inte. Jag för en liknande kamp mot socker. Jag gömmer godis ibland och kan smygäta då min man somnat. Det är samma beteende och jag vet att det inte är bra. Jag mår inte bra av det men konsekvenser är ändå betydligt mindre än med alkohol. Summan av laster tycks vara konstant. Om jag håller mej till lågkolhydratkost, LCHF, mår jag bra men så faller jag av vagnen igen. Nå jag kämpar vidare med det.
Ha det så gott alla!

Profile picture for user Bedrövadsambo

"Bara nykter helt enkelt." Grattis till dina fyra-snart fem nyktra år! Sockret gör inte på långa vägar lika stor skada, även om jag förstår att det bekymrar dig. Men allt har sin tid. Tack för att du delar med dig!

Profile picture for user santorini

Att skriva här och framför allt läsa och faktiskt inse att man inte är ensam. Det var ovärderligt för mej. Här är det enda stället jag varit helt ärlig. Mina forumvänner är de enda som verkligen vet hur illa det var. Men nånstans måste man kunna och våga vara ärlig. Med åren som gått har jag börjat se nån mening med det som varit. Alla erfarenheter som man lär sej av bidrar till ens utveckling. Det vikitigaste av allt är att inte bli bitter. Med den erfarenhet jag har från mina år som alkoholberoende och min kamp att bli fri så kan man inte lura mej. En alkoholist genomskådar en likasinnad. Det är spännande att läsa på forumet när andra ser varningstecknen då nån bäddar för ett återfall. Känner igen tankegångarna och vet också hur himla svårt det kan vara att stoppa. Men bra att nån vågar peka på det. Jag blev faktiskt räddad av en sån kommentar en gång. Lite stött först för jag trodde jag hade koll på vad jag gjorde men snabbt insåg jag att personen hade rätt. Kanske rentav räddade min nykterhet. Men jag lyssnade och tog till mej. Därför är jag också brutalt ärlig mot andra då jag ser varningstecknen. När nån försöker lura sej själv. Visst kan jag ibland tycka att det är lite synd att inte kunna ta ett glas vin. Men då spelar jag filmen till slut och jag vet att för mej existerar inte två glas vin. Det spårar ur och blir långt ifrån romantiskt. Så nej tack. Efter ett tag bryr man sej inte om vad folk tror och alla i ens närhet lär sej.

Min erfarenhet av alkohol har utvecklat mej och lärt mej en massa. Fått mej att tänka, förändras. Visst hade jag hellre varit utan den erfarenheten men nu är det så här. I två år har jag också trakasserats av en narcissist i min närhet. Det har varit en bokstavligt talat dyrköpt erfarenhet med advokatkostnader och terapitimmar men jag har lärt mej mycket av det också. Och framför allt är jag tacksam att jag har en stabil nykterhet bakom mej för annars hade det varit lätt att supa ner sej. Det gäller att inte bli bitter!

Profile picture for user mulletant

Och än roligare att allt ät fortsatt väl med dig! Livet lär den som har förmåga - vilja och kraft- att ta till sig av de svårigheter en möter.
Jag har lärt mig så mycket genom mitt läsande och skrivande här. Har på senare tid läst och lyssnat på nätet om sockerberoende och även om jag inte tror mig ha ett beroende har jag hittat stöd att förändra mina matvanor. Hittade av en händelse Fb-gruppen Sockerbomben i min hjärna och därifrån har jag fått liknande insikter som från det här forumet.
Vi lever nyktert och bra numera och det känns helt naturligt att umgås utan alkohol med de som hängt kvar. De vänner som valde bort oss träffar vi båda ännu i andra sammanhang. Ibland kan jag känna en tagg: Var vår 'vänskap' eller vårt sällskap inte mer värt än så? Vi kan prata om det maken och jag men ingen av oss är bitter. Tack och lov för det.
Nu går vi vidare mot våren! Vi vet att det är möjligt att ta makten över sitt liv. Återerövra det. Vilken härlig frihet!
Allt det bästa till dig! / mt

Profile picture for user PP

Så fint att läsa dina rader, och att livet är gott.
snart där med mina egna 4 år ;-)
//PP

Profile picture for user santorini

Tack PP och Muränan för era hälsningar! Ni är också fantastiska! Tack mulletant för att du styrde in mej på sockeravvänjande igen. Jag gick med i Fbgruppen och skickade efter nya versionen av Sockerbomben. Så skönt att vara på gång med det igen. Jag fick så bra hjälp med min nykterhet tack vare att jag samtidigt började äta enligt LCHF. Jag tror så starkt på det men ändå spårar det ur. Men tillbaka på banan. Tänk att det är en kamp hela tiden med än det ena än det andra. Nå alkoholen är i alla fall ingen kamp längre, det är naturligt att vara nykterist. Lika naturligt som att jag inte röker :). Men sockret är lurigare, det finns dolt överallt.

Profile picture for user santorini

Det går lite i perioder, ibland får jag lust att titta in här. Kanske nu i samband med årsdagen. Fem år om några dagar och det är ett datum som sitter i minnet. Tyvärr har jag ännu inte lyckats med sockret men jag kämpar vidare med det.

Profile picture for user Glapsvinn

Skönt att läsa att det går bra för dig när man själv ligger med bakisångest och nyligen bestämt att sluta med alkoholen. Då finns det hopp för mig med. Förut har jag inbillat mig att jag kunde lära mig att kontrollera det men insett att det enda alternativet är att bli helt nykter resten av livet.

Profile picture for user santorini

tog jag ett beslut att nu måste det vara nog. Ett beslut jag visseligen tagit många gånger förut men den här gången kändes det verkligen att jag nått botten. Jag minns alltför väl känslan efter en bedrövlig helg med blackout och känslan av att vara oerhört misslyckad. Det var ett vägskäl, sluta eller gå under. Och jag har lyckats hålla alkoholen borta. Jag har just läst om några som haft återfall, hur de kan kännas som att man styrs av autopilot. Ja så är det, det är en listig drog. Man bygger upp motståndskraft med tiden men jag har inga generella råd för hur man står emot. Bara att jag verkligen hade nått botten hjälpte mej. Minnet av den hemska känslan av det som hände. Jag klarade mej lyckligtvis ur det utan större skada men minnet kvarstår.
Under mina år med alkoholen har jag slagit upp ögonbryntvå gånger och tvingats uppsöka akuten. Krossat leden i ena tummen och brutit lillfingret. Slagit sönder glasögonen. Tappat glasögonen och fått leta i timmar efter dom, inte lätt då man är närmast blind som en fladdermus utan. Allt detta vid olika tillfällen dessutom. Den som känner mej skulle aldrig föreställa sej detta hämda mej. Jag är en respekterad yrkeskvinna och farmor. NU stämmer jag helt med den bild jag vill att man ska ha av mej.
Fortsättningen, ja, den är given. Fortsatt nykterhet, finns inget alternativ. Jag tog den 10 juni 2012 beslutet att fr.o m imorron (naturligtvis imorron, jag hade lite vin att dricka upp först!) så är det slut för gott. Samma sommar som Per Holknekt åkte dit för att han börjat dricka igen och bedrog LenaPh. Han och jag, hmm, jag undrar hur det riktigt går för honom. Men jag ska hålla mej på den nyktra vägen. Korta glimtar har jag nog av att det vore trevligt med lite vin. Det kommer vid speciella tillfällen; sommar, semester, resor. Lite saknad och lite harmfullt att jag vet att jag inte kan dricka som normala människor. Inte dela en flaska vin med mannen till middan. Men det är saker som det går väldigt lätt att leva med och den frihet jag fått nu är värd så mycket mer.
Idag tar jag beslutet att ta itu med mitt sockerberoende på allvar. Där har jag också tagit beslut många gånger förut och det är samma sak, lika svårt men har inte samma konsekvenser ändå som alkoholberoendet. Men jag vet att jag kan vad jag vill bara jag verkligen bestämmer mej. Ska äta upp sista glassen nu;)

Profile picture for user PP

och nykterheten består. Självklar men kan inte ta den för given. Ja du minns kanske gjorde ett hyfsat bra försök 2010, men gled tillbaka och det tog mig tre hela år att återvända. Gläds då åt dig, och är tacksam att jag då småningom hittade min väg som nu hållit fint i över 3,5 år. Önskar dig en fantastisk sommar!
//PP

Profile picture for user miss lyckad

Jag läste din tråd när jag fortfarande var aktivt beroende. Du har hjälpt mig mycket.. Att det faktiskt går att sluta dricka alkohol. Att det inte är så svårt att leva utan alkohol. Att det finns ett friskt fint liv efter alla år i alkoholdimman! Fortsatt gott liv till dig.. Kram <3

Profile picture for user santorini

Det slår mej när jag läser lite här att grunden till en bestående nykterhet är att sluta tycka synd om sej själv. Att sluta se sej som ett offer. Att man slutar tänka på allt man missar (då är det bara det positiva man minns). Allt man inte kan göra längre. Att man inte får dricka. Vänd och se på allt man slipper. Baksmälla, ångest, skam, black outs, köer till systemet. Hur mycket som helst. Fokusera på vad man får istället. Friheten är enorm. Att alltid vara klar och redig. Körbar. Pålitlig. När man slutar tycka synd om sej själv så har man heller inga problem med att förklara varför man inte dricker. Man vill helt enkelt inte. Och jo, det går att komma dit. Och vara där, med korta glimtar av saknad ibland efter vad man minns som det goda. Fast det nog inte var så gott de sista åren då missbruket tog över hjärnan.

Profile picture for user Evigt ung

..att sluta tycka synd om sig själv har du helt rätt i! ?
Jag har inte sett det på det viset innan, men börjar förstå att det är sant.
På midsommarafton drog jag en "vit lögn" om att jag åt penicillin och inte kunde dricka alkohol.
De andra tyckte så synd om mig men JAG tyckte att det var så skönt att "slippa". Ingen fylla och ingen bakfylla, underbart! ?
Stort Grattis till fem nyktra år!
Det är så bra att ni som kommit så långt fortsätter att hänga här på forumet. Det ger oss nya hopp om att det går och att det ger mer livskvalitet att leva nykter. TACK! ?

Profile picture for user PP

Hallo Santorini!
Trevligt att se dig. Allteftersom vi gör vår alkoholkarriär går vi oftast igenom en ganska lång utveckling. Det kann ju -som i mitt fall röra sig om årtionden med ganska häftigt festande och stor konsumtion innan problemen gör sig tydliga, och det som i efterhand blir klart för oss blir en tydlig resa ner i mörkret av missbruket. I mitt fall handlar det om totalt dryga 30 år, där synonymer med att han kul, resor, romanser, lyx, njutning har varit direkt kopplat till att jag druckit alkohol. Det är lätt förståeligt att processen med att se det positiva i att välja bort alkoholen tar rejält med tid, det är ett otroligt starkt invant mönster. Samtidigt tycks det som om hela världen delar den synen. En lycklig person är en person som tar en drink, en paraplydrink på en palmstrand vid ett azurblått hav. Hade det varit med måttligt jag njutit av detta idet förgångna, hade det ju inte blivit något problem. Nu blev det ett problem, och skulle jag fortsatt hade det inneburit sjukdom, ensamhet och ett raserat liv på sikt. Så valet har varit både lätt och svårt. Jag har överkonsumerat alkoholen. Levde intensivt och mycket under många år - jag har med råge fyllt min kvot.
eftersom "glädjen" med alkoholen med tiden blev allt mindre, och de negativa konsekvenserna allt större, ter sig valet att ta bort detta som en självklarhet idag. Efter ett antal år är det viktigt att påminna sig varför beslutet fattades. Ibland kan det ju fortfarande de invanda tankarna dyka upp, och en längtan att återuppleva den ungdomliga sorgfria berusningen gör sig påmind. Men det är inte så det skulle vara. Det skulle snabbt, mycket snabbt bli lika illa, eller förmodligen värre än när det var som värst. Den insikten är guld värd för mig.
Önskar dig en härlig sommar!
//PP

Profile picture for user santorini

och min första tanke var "det är i alla fall inte baksmälla". Så slog det mej att det är det nog! Jag åt en hel massa choklad igårkväll i ett anfall av sockersug! Har inte hemma men med lite ansträngning går det att få tag i. Det var annars en välbekant känsla, att vakna med huvudvärk. Så var det nog rätt ofta förr. En trög känsla som satt i hela morronen. Kanske hela dan? Det här med socker har ju inte de konsekvenser som alkoholen har men ger mej en påminnelse om hur svårt det kan vara att stå emot sug. Jag är väldigt glad att det bara gäller glass och choklad ändå. Även om jag inte kan tänka mej att dricka vin igen så är det bra med en påminnelse om vilka krafter som ligger bakom. Att jag aldrig blir fri från det begäret. Att ett glas skulle dra igång hela karusellen igen.
Idag är en ny blank dag med alla möjligheter att göra rätt.

Profile picture for user santorini

Var nåt i nyheterna igår om att äldre dricker allt mer alkohol. Pensionärer. Det är inga nya nyheter, jag ser om jag googlar på det att såna rapporter finns tidigare men det stämmer säkert. Inga tider att passa eller jobb att sköta, visst blir det lättare att dricka mera då. Och dom som tillbringar längre tid i Spanien eller Portugal där alkoholen är billig och lättillgänglig dricker säkert mer. Det fattar jag ju hur det skulle gå för mej. Jag går i pension i höst och min nykterhet känns återigen som en stor förmån. Att jag slutat i god tid. Tacksam för det.

Profile picture for user Mysan80

Som svar på av santorini

Exakt så har mitt liv sett ut..fast då med två barn oxå. Skäms varje gång man går på systemet. Mån ons fre..en dunk varje gång! Fy fan! Bakis varje morgon..hatar det livet! Varit nykter 2 veckor nu..men jag ska aldrig mer dricks. Inte ens alkoholfritt

Profile picture for user Gunda

för många äldre att vi dricker mer än förut.
Jag blev pensionär förra året och mitt drickande har eskalerat.
Jag skyller inte allt på pensionen, men på min magsäcksoperation det mesta i alla fall.
Jag har nyttjat alkohol i hela mitt vuxna liv, men jag har kunnat behärska det och druckt
med måtta.
Men för 3 år sedan eskalerade det kraftigt, det var efter gbp.
Nu är jag här och kämpar för att bli a-fri.
Vi kämpar tillsammans, det känns skönt.
Nu nykter i 5 veckor förutom en dag, du är också lika långt som jag.
Kram på dig!

Profile picture for user santorini

Jag har varit på utlandssemester för några veckor sedan. Den första på ett och ett halvt år, av olika anledningar. Jag kände skillnad nu mot tidigare. Just semesterresor kunde väcka lite alkoholtankar men nu känner jag att alkoholen verkligen hör till det förflutna. Det är helt naturligt för mej att inte dricka alkohol. Inget sug, inget tycka-synd-om. Det enda jag reflekterar över är att jag inte vill åka på nån utfärd som inkluderar vinprovning. Där skulle jag känna mej udda men sånt går lätt att undvika.
En sak jag tänker på är att folk inte dricker så mycket. Jag såg inga berusade människor, folk verkar väldigt måttliga. Det tänkte jag inte på förut. Jag hoppas att det inte märktes hur mycket vi faktiskt drack på den tiden! Nu när jag är nykter drickar min man betydligt mindre, förr höll inget honom tillbaka. Tvärtom, jag tog gärna en hutt på morronen, "för magen", och så drack vi på lunchen.
Jag har gått i pension och det är tydligen en tid för eftertanke, nån sorts bokslut. Man får mera tid att tänka, på gott och ont. Jag är väldig tacksam för att jag är nykterist för riskerna att drickandet skulle eskalera skulle vara stora annars. Jag har tänkt igenom mycket av mitt liv hittills. Vad jag gjort rätt och vad som blev fel. Det verkar som om felen framträder tydligare. Det känns som att jag försonats med det förflutna, jag har bestämt mej för att låta det gamla vara. Jag börjar om med rent blad. Det är ju faktiskt så att varje dag är ny, det förflutna är det onödigt att grubbla på.
Jag har lärt mej väldigt mycket av allt som hänt och det är det viktigaste. Att ta tillvara lärdomarna."Your past was never a mistake if you learned from it". Inte bara kring alkoholen förstås men allt som händer. Jag utsattes under 1,5 år för trakasserier och förtal av en narcissist, en person jag inte kan avfärda eftersom mina barnbarn blir inblandade. Jag har ofta tänkt på vad jag kunnat göra annorlunda som skulle besparat mej både lidande och pengar. Men det har också lugnat ner sej nu och jag har lärt mej väldigt mycket. Om mej själv också.

Profile picture for user Stingo

Många inlägg med djuphet, eftertanke och vändpunkter från gamla vänner här just nu. Du, Mulletant, Aeromagnus... Eller så är det bara så att man ser sånt som är aktuellt för en själv. Att lära av livet, ja om det finns en mening med livet så är det kanske just det.

Profile picture for user anonyMu

Hej på dig,

läste precis ditt inlägg från 8 november och funderar över det där med att andra inte dricker så mycket. Jag har märkt både och. Självklart har jag förstått hur mycket jag självklart bälgade i mig. Vida över mina tjejkompisar till exempel. Gärna samma takt som männen i sällskapet. Jag tänkte också att jag drack ungefär som alla andra, men det förstår jag ju nu att det gjorde jag inte. Samtidigt, nu när jag inte dricker, så ser jag också direkt hur mycket en del faktiskt också dricker. Jag känner direkt igen mönstret och kommentarerna och själva "törstigheten". It takes one to know one... Hua...

Jag är verkligen glad för din skull att du får gå in i pensionen som nykter. Jag ser på både vänner och kollegor som dricker för mycket och blir pensionärer. Alltså, om det inte var illa innan, så blir det gärna det... väldigt illa... Jag kan också tydligt se att det hade hänt mig också. Liksom ingen verklig anledning till att vara tvungen att hålla igen längre.

Ha en jättefin dag Santorini! Bamsekram

Profile picture for user anonyMu

Hej på dig,

läste precis ditt inlägg från 8 november och funderar över det där med att andra inte dricker så mycket. Jag har märkt både och. Självklart har jag förstått hur mycket jag självklart bälgade i mig. Vida över mina tjejkompisar till exempel. Gärna samma takt som männen i sällskapet. Jag tänkte också att jag drack ungefär som alla andra, men det förstår jag ju nu att det gjorde jag inte. Samtidigt, nu när jag inte dricker, så ser jag också direkt hur mycket en del faktiskt också dricker. Jag känner direkt igen mönstret och kommentarerna och själva "törstigheten". It takes one to know one... Hua...

Jag är verkligen glad för din skull att du får gå in i pensionen som nykter. Jag ser på både vänner och kollegor som dricker för mycket och blir pensionärer. Alltså, om det inte var illa innan, så blir det gärna det... väldigt illa... Jag kan också tydligt se att det hade hänt mig också. Liksom ingen verklig anledning till att vara tvungen att hålla igen längre.

Ha en jättefin dag Santorini! Bamsekram

Profile picture for user santorini

Och skriver för att hålla min tråd kvar. Inte för att jag särskilt ofta tittar in här. Det är ett passerat kapitel i mitt liv. Visst är det nästan otroligt att det kan bli så. Att nykterheten blir nåt alldeles självklart och enkelt. Det trodde jag inte då jag kämpade. Att det går att komma förbi både sug och tankar på alkohol. Som om jag aldrig varit nere på botten. Fast det minns jag ändå tydligt. Inte så ofta tänker jag på det men skammen poppar upp ibland. Minnena. Jag antar att det är ganska bra för jag får aldrig glömma vem jag är. Att jag inte klarar av att ta ETT glas. Nykterheten är en naturlig del i mitt liv men bara så länge jag aldrig tror att jag kan dricka alkohol igen. Jag har en alkoholallergi, på samma sätt som en med nötallergi aldrig kan äta nötter. Det går bra så här.

Det jag saknar ibland är de första årets stolthet och eufori, då nykterheten var ny och jag gladdes över att jag lyckades motstå sug. Att jag brutit mitt beroende. Kände mej duktig! Svårt att förklara men den som varit nykter några år kanske förstår vad jag menar. Nu har nykterheten blivit självklar. Visst är jag stolt ännu ibland för att jag klarade det men det känns inte särskilt märkvärdigt längre.
Snart sex år och det har blivit mitt val, min livsstil. Skönt.

Profile picture for user mulletant

att känna sig fri! Det gör jag också och njuter storligen - alltid när jag kommer ihåg det. De flesta dagar är livet bara naturligt som det är idag. Jag läser ändå rätt så regelbundet här, i textmöten med dem som sitter fast i missbruk eller medberoende kan jag mycket väl känna igen hur det var. Minnen som ibland sitter i kroppen och berör på djupet. Dit vill jag aldrig mer.
Allt gott? / mt

Profile picture for user Pi31415

santorini. Det är alltid trevligt att ta del en trygg veterans text.

Jag har också kommit en bit på den säkra nyktra stigen. Säker av flera skäl; jag har inte haft något sug på över ett år, jag kan inte provocera fram sug ens med frestande tankar, jag är trygg i vetskapen med att jag aldrig kommer att ta ett första glas, etc. Jag närmar mig två nyktra år.

Lycka till med ditt fortsatta nyktra liv, santorini.

Profile picture for user miss lyckad

Underbart att vara fri..Du var en av de första jag läste om på forumet..Så skönt för dig att bara vara och bara leva. Utan kamp..Kram✨

Profile picture for user santorini

Sommar är en tid med mycket alkohol för många, så var det för mej. Ledighet, sol och värme, härligt att förstärka känslan med rosevin i solstolen. Eller så är det regnigt och kallt, då kan man trösta sej med vin inomhus. Ibland väcks tankar på alkohol, såhär vissa helger som midsommar då det är självklart att det ska drickas. Om man ser till alla tips i tv och tidningar. Traditioner och förväntningar.
Rubriken kunde nu vara "Sex år sen jag slutade". Jag känner mej verkligen som nykterist. Finns inte på kartan att jag skulle dricka nåt med mer än 0,5% alkohol. Sällan ens det. Ändå finns tankarna i bakhuvudet ibland. Tänk om jag får för mej att det är säkert!! Att jag plötsligt tror att jag kan ta ett glas!! Därför är det bra att ibland gå in här på forum och läsa. Det påminner mej om varför jag inte dricker.
Det går vanligtvis alldeles utmärkt utan. Jag gillar verkligen att alltid vara nykter. Det bästa är att jag alltid är klar och vet vad jag gör. Mina galna beslut är tagna på nyktert huvud. Jag är pålitlig barnvakt och chaufför om det behövs. Jag är stolt över mej själv och väldigt nöjd. Som relativt nybliven pensionär skulle jag förmodligen supit ihjäl mej om jag fortsatt dricka. Med obegränsad tid och inga tider att passa. Det skulle inte ha gått bra och jag är varje dag tacksam för min nykterhet.
Ändå finns det lite reflektioner kring det. Jag har haft några tuffa år, nu har det lyckligtvis lugnat mer sej. Å ena sidan är jag så stolt att jag klarat det utan att döva med alkohol. Periodvis sömntabletter, det är det enda. Å andra sidan kan jag ibland sakna möjligheten att tillfälligt bedöva känslorna, oron, med alkohol. Min tillfälliga flyktväg, att gå in i dimman. Det skulle ibland vara skönt men jag vet också mycket väl hur högt priset var. Vilken ångest som sen slog till mångdubbelt på morrontimmarna. Så länge jag minns det finns det ingen risk och trots sex års nykterhet så minns jag allt sånt mycket väl. Skam, skuld, ångest, black outs. Nej jag klarar mej bra utan det tillfälliga ruset och den långa baksmällan. Ja den fysiska har jag nästan glömt. Ångesten och skammen var värre.
Så jag trivs bra med mitt nyktra liv. Det slog mej bara igår att egentligen har jag inte valt att bli nykterist. Jag skulle förmodligen inte vara det om jag kunde dricka måttligt. Jag är tvungen att vara nykterist och lära mej att gilla det. Och det går bra men det finns kanske en viss skillnad mellan att välja det som livsstil eller som nykter alkoholist? Skillnaden är kanske att jag aldrig kan ändra mej.
Det känns mycket bra att vara nykterist. Jag kallar mej inte så, jag dricker inte alkohol helt enkelt, och alla jag känner vet det. Ett livsavgörande beslut. Det vet alla som kämpat och kämpar mot beroendet. Det räddar livet att bli nykter. Och det går alldeles utmärkt att vara utan alkohol. Man hittar andra sätt att slappna av. Det är bara korta ögonblick jag saknar just den möjligheten. Och konstaterar direkt att priset skulle vara alldeles för högt.
Trevlig midsommar!

Profile picture for user mulletant

och så roligt med ett inlägg från dig. Jag tror att jag ’firar’ lika många år som du som helt alkoholfri. Jag tillhör kategorin som valt att inte dricka i och med att mannen valde sin nykterhet vilket i sin tur var avgörande för ett fortsatt liv tillsammans. Han är med i samma klubb som du. Han har gjort helt klart att jag kan dricka a om jag vill men för mig var nöjet mest gemenskapen, att ’fira och festa’ tillsammans och det nöjet tog slut när han började förändras på ett tråkigt sätt. Det hade säkert att göra med en betydande och ökande smygkonsumtion.
Just nu tänker jag att den bristande respekten för den som valt nykterhet många gånger beror just på önskan om gemensamt drickande, att ’släppa taget’ tillsammans. Och den som är nykter blir en icke önskvärd observatör.
Lyckligtvis verkar alkoholen bli alltmer öppet ifrågasatt och de a-fria alternativen ökar. Vi har dock blivit bortvalda av en del tidigare vänner vilket känns av så här vid storhelger. Då får man trösta sig med att tänka som mannen sa i början av vårt nyktra liv: om vi inte passar som gäster utan att dricka var det väl något annat än vår närvaro som var det viktig i gemenskapen. Kanske lite ’surt sa räven’ men något ligget det nog i det. Ärlligt är min känsla dubbel, jag kan känna sorgen i att vara bortvald samtidigt som jag inte längtar efter att umgås med mänskor som blir lulliga och pratar i munnen på varandra. Mixed femlings verkligen. Viktigast är ändå att vi har ett lugnt och bra liv idag och efterhand hittar vi nya gemenskaper där alkoholen är en icke-fråga. Skönt!
Önskar dig god fortsättning på sommaren☀️? / mt

Profile picture for user santorini

Vi hänger kvar bland alla nykomlingar och syns ibland. Jag läser ibland men skriver sällan.
Intressant det där du säger om att dricka för gemenskapen, så är det nog. Det är lite det jag kan sakna ibland när vi är utomlands. Lite trist att sitta där med mitt sparkling water istället för att dela en flaska vin. Men det är priset jag får betala. Maken dricker nog ensam, mera blir det till honom:). Han dricker mindre nu när inte jag är med på det. Han som sett konsekvenserna av mitt drickande är nöjd ändå och jag bryr mej inte om att han har hemma eller dricker. Men i sällskapslivet kan det säkert vara ett problem. Plus att man blir lite besvärlig då man kan observera allt och man kanske påminner om de egna problemen med alkoholen. Fast man inte bryr sej om vad andra dricker. Visst, nyårsafton t.ex som är en lång kväll, då blir jag nog trött på folk som hinner dricker för mycket. Vi har nog själva begränsat umgänget.
Tråkigt att ni blivit bortvalda men det var nog inga riktiga vänner. Det finns fördelar och nackdelar också med alkoholen men vi som druckit oss till ett beroende har inget annat val än att sluta. Visst kan jag erkänna att jag haft mycket roligt under alkoholens inverkan, man släpper loss och kopplar av på ett annat sätt. Synd att det gick över styr. Sånt är missbruket. Och man kan aldrig komma tillbaka till den tiden.
Nykterheten ger möjlighet till frihet och utveckling. Jag är väl inte glad att jag druckit mej till ett beroende men det här är en ny tid som är riktigt bra.

Profile picture for user FinaLisa

Santorini ?

Så skönt att höra människor som lyckas hålla sig nyktra till slut.
Det är sådana berättelser vi som är i början av kampen behöver så väl.

Man får tänka att fördelarna med att avhålla sig från alkohol, är så mycket större på sikt än att gång på gång hamna i alkoholsugets grepp.

För min del funkar det inte att dricka 2 glas vin, jag vill alltid ha mer och det är då det går över styr

Så nu siktar jag på 21 vita dagar i rad, det har inte hänt sedan jag var gravid senast och det är 36 år sedan!!

Profile picture for user miss lyckad

Riktiga vänner ställer upp för varandra, finns för varandra..Kompisar är folk man umgås med lite ytligare tycker jag..Mina sk. Festkompisar och släktingar som dricker, umgås jag knappt alls med..Jag mår inte bra av dom..Frågan är mulletant om det var riktiga vänner, dom som ni inte har kvar? Var glad att ni slipper umgås med ”vänner” som inte accepterar att ni vill vara friska och närvarande..Deras förlust..Både du och maken verkar vara ett par fina och härliga vänner..Santorini, dig önskar jag en fortsatt fin sommar, och du är ett föredöme, glöm aldrig det?

Profile picture for user santorini

FinaLisa och miss lyckad för era hälsningar! Så bra det känns att jag kan vara ett föredöme, det har minsann inte alltid varit så! Visst är det viktigt att visa att det går att bryta ett alkoholmissbruk och framför allt att det är ett fantastiskt liv utan! Det är inte alltid solsken och lycka för det men det är så mycket bättre när man är nykter. Man får helt andra möjligheter att växa och utvecklas. Då man inte kan fly in i dimman är man tvungen att hitta andra lösningar.
Håller man bara ut så är det inte så svårt. Det blir lättare undan för undan med vissa svackor. För mej är det avgörande att jag bestämt att aldrig dricka alkohol igen. No matter what. Enkelt och tydligt. En dag i taget skulle inte fungera.
Man kan också komma ihåg att sug inte är farligt. Det är helt ok att vara sugen ibland. Sug går över och är inte nåt man behöver agera på. Det är en sorg att inse att man druckit sej till ett beroende. Man får sörja det fast man vet att det inre var bra. Jag föreställer mej att det är som ett destruktivt förhållande.

Profile picture for user santorini

Gamla vänner som jag mindes då jag kom in på en tråd här. Personer, bland många andra, som betydde mycket för mej för sex år sen då jag var nynykter och vi kämpade tillsammans. Sen finns många andra som jag följer och som fortfarande är aktiva här ibland men just dessa tre har jag inte sett till. Åren går och jag hoppas det gått bra för alla. Det tror jag. Vi är nog ganska många som kan bevisa att det går att bli nykter och det går utmärkt att leva utan alkohol.

Profile picture for user miss lyckad

Det är många som klarar sig om man skriver och läser..Det blir en slags självterapi..Samtidigt så hjälper vi varandra..Läste din tråd Santorini långt innan jag tog nykterhetsbeslutet..Så bra att vi hittar våra nyktra vägar och ett gott liv i frihet..Kram

Profile picture for user mulletant

Stigsdotter har jag kontakt med, vi blev vänner på Fb. Jag har också träffat henne på konvent. Hon mår fint och har ett bra liv med sina flickor. Om du minns victoria så vet jag att även hon är fortsatt nykter och har ett bra liv. Och när jag tänker på ’oss gamlingar’ är det ju omöjligt att inte sända en tanke till Dompa.... Ack ja, så många människor som mötts här och följt varandra en kortare eller länge bit på vägen.
Blir alltid glad att se ett avtryck från dig här och numera finns ingen vibb av oro (för en Holknektare)- det inser jag just nu.
Ha en skön sommar ☀️? / mt

Profile picture for user santorini

Men det är bra att titta in här ändå och påminna sej varför inte. Dompa ja, det var en trevlig tid mitt i all bedrövelse eller vad man ska säga. Synd att man tappar kontakten. Alltid trevligt att se dej här mulletant.

Profile picture for user santorini

Bra att du är tillbaka. Jag läser här ibland för att påminna mej om varför jag slutade dricka. Hur starkt missbruket är. Det är faktiskt redan drygt 6 år för mej nu.
Kram till dej!

Profile picture for user santorini

Jag läser sällan på forumet men det händer ibland att jag tittar in och läser nåt intressant. Nåt som berör extra.
Av egna och andras erfarenheter av alkoholberoende finns det sånt som jag är absolut säker på. Det viktigaste är att den som druckit sej till ett beroende, missbruk, inte kan lära sej att dricka måttligt och balanserat. En tid, absolut, men inte i längden. Och ska man leva sitt liv så att man ständigt ska kontrollera sitt drickande? Jag har provat det också. Tankarna ständigt ockuperade av när, var, hur mycket jag får dricka. Och ständigt risken att det går överstyr. Det gör det. Vi som sökt upp detta forum och skriver här vet att vårt drickande inte är normalt. Det kan aldrig bli det igen när man gått över gränsen till beroende. Jag vet ingen som klarat det. Under åren här på forum har många försökt. En del kommer tillbaka efter ett tag och berättar att det inte funkade. De flesta faller bort härifrån. Jag vet ingen som klarat det.
Läste ett inlägg om att det är tråkigt att vara nykter. Ja i början försöker vår missbrukspersonlighet intala oss det. Det är tråkigt men det blir bättre. Man får se det som ett sorgearbete. Det är som en destruktiv relation. Man saknar det som var bra men om man tänker efter så var det längesen man hade roligt med alkoholen. Man får en massa tid som man inte vet hur man ska fylla.
Låt det ta tid. Sörj, det är på sitt sätt en sorg att det blev så här. Men jag lovar att allt blir så mycket bättre. Man måste våga känna, inte döva.

Profile picture for user FinaLisa

Santorini, nu har jag läst båda dina trådar och är så tacksam för att du hjälpt mig att komma in på rätt tankespår.

Att våga känna och inte döva, är ett motto jag ska hålla fast i.

Eller att känslan av sorg över att inte få dricka egentligen handlar om sorgen över att inte kunna välja.
För valet är ju redan klart; jag kan/vill inte dricka för då blir jag sjuk!

Så, tack igen ? kära Santorini för verkligt nyttiga timmar jag spenderat i dina trådar.
Och självklart tack till alla ni som också varit med länge och skrivit i trådarna, ni vet vilka ni är och vilka förebilder även ni är! ?????

Kramar
???

Profile picture for user miss lyckad

Alla vi som har ett alkoholberoende har nog försökt att minska, räkna glas, byta mot svagare, bara dricka i sällskap osv osv..Det är som pi på forumet lärde mig..Det kvittar hur lång tid det tar..Beroendet sitter inkapslat i våra hjärnor..Så fort den får en chans som vi går på, så lurar den oss så småningom igen. Vi sitter snart lika fast som en mask på en metkrok. Och då är vi på ruta ett igen..Kram

Profile picture for user HSM

Som svar på av santorini

När jag försökte lägga in mitt meddelade som nytt så fick jag bara felsvar. Försöker här.

HSM
Dricker mig ur ett äktenskap
Jag dricker för att jag inte trivs i mitt liv, i mitt äktenskap. Vi har varit gifta i 15 år.

Jag har ett bra jobb och har varit relativt framgångsrik i det. Min man är vd på ett stort företag och vi har två barn i hop.
Vi har väldigt olika värdegrunder och det har jag jobbat med i många år med honom. Till inte så bra utkomst.
Jag är ganska djup, han inte. Han tycker om att vardagen flyter på. Det gillar jag med men, det är jag som får den att flyta.

Detta har nu lett till att jag är sjukskriven sedan 6 månader tillbaka och min man tror att det handlar om mitt jobb medan jag försöker förklara att det är vår hemmamiljö som gör att jag inte fungerar...

Jag känner mig vilse och osäker. Där vi bor idag har jag inte heller några vänner och jag orkar inte heller skapa nya relationer.

Finns någon där med liknande situation?

?

Profile picture for user HSM

Som svar på av santorini

När jag försökte lägga in mitt meddelade som nytt så fick jag bara felsvar. Försöker här.

HSM
Dricker mig ur ett äktenskap
Jag dricker för att jag inte trivs i mitt liv, i mitt äktenskap. Vi har varit gifta i 15 år.

Jag har ett bra jobb och har varit relativt framgångsrik i det. Min man är vd på ett stort företag och vi har två barn i hop.
Vi har väldigt olika värdegrunder och det har jag jobbat med i många år med honom. Till inte så bra utkomst.
Jag är ganska djup, han inte. Han tycker om att vardagen flyter på. Det gillar jag med men, det är jag som får den att flyta.

Detta har nu lett till att jag är sjukskriven sedan 6 månader tillbaka och min man tror att det handlar om mitt jobb medan jag försöker förklara att det är vår hemmamiljö som gör att jag inte fungerar...

Jag känner mig vilse och osäker. Där vi bor idag har jag inte heller några vänner och jag orkar inte heller skapa nya relationer.

Finns någon där med liknande situation?

?

Profile picture for user mulletant

Oj, vad jag fick leta efter din tråd! Är inloggad, och du är ju en av dem jag oundgängligen vill hälsa till. Ser dina inlägg ibland och att allt är väl, eller så där som livet är. Tänker med värme på dig, känns fint att veta att du finns ❤️
Kram och så.... (som vännen Dompa brukade avsluta) // mt

Profile picture for user FinaLisa

Vill också skicka en hälsning i din tråd.
Du är så klok på alla sätt och vis ?
Nu väntar jag på en härlig nykter vår och du finns alltid i mina tankar när det börjar svaja.

Kramar
???

Profile picture for user Adde

Det blir vindstilla och solsken det datumet träffen är :-)) Nåt annat är otänkbart när vi träffas !!

Profile picture for user Adde

vet hur det är : Om man tänker för mycket på nästa steg blir man ståendes på ett ben :-))) Gör't bara :-)

Profile picture for user Ledsen själ

Är ny fast ändå inte. Har i flera veckor läst alla forum som finns här och nu är det dags för mig att bli nykter. Santorini sådan förebild du är. Har läst mycket av det du skrivit här och blivit peppad av det. Ingen a i måndes men så tänkte jag igår jag ska ju ändå vabba idag men det blev inte bara ett glas utan 4 stora. Hur gjorde ni i början. Har ingen abstinens men är så rädd för natten att somna eller snarare inte:(

Profile picture for user Trolldruva

Skönt att höra det du skriver att man börjar se det "nya livet" som det normala livet. Själv är jag nu på dag 21 utan en droppe och detta livet känns inte alls som det "normala livet" för mig.
Jag är helt inne på att det kan bli så att jag måste avstå helt för att det inte ska spåra ur och bli "hela flaskan" vin om jag tar ett glas eller 2 flaskor...
Underbart att läsa detta
Kram

Profile picture for user Trolldruva

Som svar på av Ledsen själ

Ledsen själ
Jag fick ett läkemedel som heter Lergigan. Det brukar jag ta framåt kvällen. Det är då jag blir mest sugen på att ta ett glas vin (som blir oftast till bra mkt fler än det där enda jag tänkte från början). Det läkemedlet har tagit bort det värsta suget och gör även att iaf jag sover som en stock. Det man får räkna med är att man drömmer mycket, kanske bara bra för jag tror man reder ut saker i sitt undermedvetna då.

Profile picture for user Ledsen själ

Som svar på av Trolldruva

TROLLDRUVA? första natten inatt då jag börjar om igen utan a. Hjärtat hoppat lite hit o dit sen slutade det och jag har sovit ganska gott faktiskt mem ska ha lergigan i åtanke om det inte blir bättre? yes vaknade nykter ??hur går allt för dig?

Profile picture for user santorini

Första dan på mitt varaktigt nyktra liv var det den 11.6.2012 så det passar bra att logga in här idag. En ofattbart lång tid egentligen. Jag går ju inte vanligtvis och funderar på min nykterhet men 11 juni är så inpräglat i mej så jag tänkte på det idag. Som när man vaknar och det är ens födelsedag. På sätt och vis är det min födelsedag idag också.

Jag är alltså helnykter sen sju år tillbaka och så ska jag fortsätta. Det är ganska lätt men visst finns också inslag av saknad emellanåt. Fast mera sorg över förlorad tid, över hur mycket energi som jag lagt ner på alkoholen. Över vilken makt den hade, över hur jag lät den styra så mycket av mitt liv. Sorg över att jag inte lyckades sluta tidigare. Över att jag alls började.

Men det var då och det är över. Jag har lärt mej väldigt mycket om mej själv och hur starkt beroendet är. Hur det kapar ens hjärna. Det är ledsamt att se att så många kämpar mot missbruk. Jag läser här ibland och såg att nån undrade om man kan få samma kick av nåt annat som man fick av det goda ruset. Av de första två glasen. Och där måste jag säga nej, inte för mej. Den första tiden som nykter var jag euforisk men sen blev det också vardag. Ett mycket lugnare liv utan toppar kanske men också utan dalarna som blev allt fler och djupare. Och själva kicken av vinet blev allt svårare att uppnå ju mer som krävdes. Så jag trivs mycket bättre så här. Friheten jag har nu är värd allting.

Mitt bästa tips för att nå en nykterhet som håller är att sluta helt. Tro inte att du kan gå tillbaka till normaldrickande. Tro inte att du kommer att nöja dej med ett eller två glas. För en som druckit sej till ett beroende kommer det inte att fungera. Man har passerat den gränsen och det går inte att gå tillbaka. Tråkigt, absolut ibland, men så är det. Det går utmärkt att leva nyktert. Man får bara göra klart för sej hur och ligga steget före. Det gäller att vara så fast besluten i sitt mål att man på inga villkor tar ett glas.

Jag önskar er alla en hållbar nykterhet.

Profile picture for user IronWill

Nu får du gå över till att räkna årtionden i stället då ;)
Snyggt! Är det nån skillnad mellan de första åren och nu?

Förstår att inget ger samma kick. Det är väl bara att acceptera att den delen av ens liv är slut. Det goda med det dåliga. Sjukt eg att man räknar dagar och år sen man sist kunde droga sig, och fly livet med hjälp av lösningsmedel. Är väl iofs inte det mest konstiga i världen men ändå. Kanske därför.

Profile picture for user miss lyckad

Lång nykterhet-långt och fint liv..Det är ju det man ofta får när man slutar dricka..Jag minns när jag fortfarande drack och läste på forumet både nykter och ibland full..Kommer ihåg ditt nick och dina inlägg..Sen gick det en tid och jag lyckades också sluta..Superbra jobbat..Kram

Profile picture for user Adde

kramar Santorini !!
Din erfarenhet av det nyktra livet skriver jag under helt och hållet på !!
En mycket bra sammanfattning är när du skriver : "Friheten jag har nu är värd allting" !!!

Just friheten är så viktig i mitt liv nu så jag har väldigt svårt för att binda upp mig på vad det än kan tänkas vara. Bara tanken på att jag kan göra vad som faller mig in idag är så obeskrivligt underbart att inget kan jämföras !

Ha det gott och njut av din frihet på alla sätt du kan tänka på !!

Profile picture for user MondayMorning

Alltså 7 år! Stort Stort Grattis kloka människa. Miss Lyckad tog kanske rygg på dig och tog rygg på Miss Lyckad.
Ett bra nyktert tåg. Tut tut - här kommer vi och är nyktra.
Vill också tacka dig för kloka och värmande ord som så många gånger har gett mig styrka.

Ha en superfin sommar Santorini

Varm kram

Profile picture for user santorini

Det känns bra om jag kunnat hjälpa någon genom mina erfarenheter. Mitt skrivande har hjälpt mej själv att se klarare. Intressant kommentar av Ironwill, det sjuka i att man räknar dagar ”sen man sist kunde droga sej”. Visst låter det lite knäppt kanske. Men i själva verket räknar vi väl varje dag i frihet? Så ser jag det. Man är så glad och stolt över sej själv så man håller räkning. Jag såg filmen om Elton Johns liv, ”Rocketman” och där stod det på slutet att han varit nykter i 28 år. Så det tycks som om alla räknar. Men det skulle vara sunt att sluta räkna, faktiskt.

Vad är skillnaden mellan de första åren och nu? Ja det första året var jag glad bara över att ha lyckats sluta. En hel del lycka och eufori, tacksamhet. Också lite mera ”tänka till”. Varje nytt tillfälle där man tidigare druckit måste man aktivt gå igenom. Första semesterresan utomlands, första stughelgen, första personalfesten osv. Varje tillfälle krävde att jag bestämde strategi. Nu går det av sej självt. Att vara nykter är normalläget och det är skönt. Inga toppar, inga dalar.

Profile picture for user Adde

du har ett mess i din inkorg på din gamla nickadress :-)) Om du nu hittar dit efter så lång tid :-)))