Litet blir bara stort, större och större. Strukturen faller sönder när rutinerna inte stämmer samman. Allt kan förändras så fort. Över en natt, från en dag intill en ny..allt rasade samman för mig. Allt det fina dog. Pappas självmord. Jag dog, Allt det fina och själ klara med familj spolades bort. Idag våndas jag med sorg, så enorm och stort. Jag befinner mig i en ny värld, den är stor grå och intet sägande. Själadöd. Här står jag fast och begrundar det som nu är ofattbart.

Ta hand om dig nu! Väldigt svårt att förlora någon i suicid. Eller att förlora någon plötsligt över huvud taget. Finns det personer runt dig som du kan ta hjälp av? Sorg ser så olika ut och jag tror det är viktigt att veta att alla känslor är tillåtna. Det första vacuumet, chocken när allt är tomt och grått och definitivt. Det är så extremt svårt att förstå och acceptera att inget går att ändra. Finns det någon du känner dig trygg med så gråt ut med den personen. Gråt, gråt och gråt. Det blir bättre, sakta men säkert. Saknaden och frågorna finns kvar, men det går att återvända. Vad du än gör så drick inte. Det är bättre att känslorna får finnas och tillåtas precis som de är. Kramar!