Hej på er!
Vill bara säga tack för att ni finns och allt ni delger med och motgångar.

Tycker ändå att det saknas prat om hur det blir att vara nykter i ett förhållande. Kanske för känsligt att prata om, speciellt den intima delen? Så nu släpper jag det jag känner här, är jag ensam om det?
Jag har mycket svårt att kyssa och vara intim med min särbo nykter.
Vi har alltid haft, ca 4 år under helger, ca varannan, haft en eller flera öl i systemet när vi är intima.

Kan säga att vi haft ett stormigt förhållande från dag 1. Vi har haft flera uppbrott. Det har lugnat sig sen i somras.

Vad tänker ni när läser det här?
Känner ngn igen sig?

Tycker det är en bra frågeställning. Det är ju mycket man "vågat" i och med alkoholen. Som man blir inpräntad med från barnsben att en luring innanför västen. Då gör man si eller så. Bara det att man blir ju avtrubbad av alkohol och sinnen domnar av. Kommunikation med sin partner är nog åt helsike med om man nu behöver en innanför västen så snart något ska ske. De banar väg för missförstånd och missade möjligheter. Sex är väl på många sätt kommunikation även om det inte sker verbalt?

Det blir lite som att lära sig på nytt igen. Som att starta om i 16- årsåldern på nytt och utforska. Med stapplande steg ibörjan. Jag tycker det är helt ok. Det underlättar om man vågar smyga fram med att det är läskigt i början. Att våga prata om det och sedan utmana sig själv hela tiden i diverse obekväma situationer. Låta det vara ok att det är svårt.

Att gå på fest bland nya bekantskaper, ha sex, våga sjunga inför folk, ta för sig i olika sammanhang mm mm.

Jag har sett det som en resa. Utmanar mig själv hela tiden. Det är helt grymt spännande. En sak är nog säker. Att vara intim med människor, oavsett beröring eller ej, blir så mycket mer givande bara man vågar. Att ha alla sinnen öppna. Det är bara att träna säger jag och lite våga skratta åt det hela. Steg för steg blir det bättre 🤗

@FriNu Eftersom jag slutade dejta samtidigt som jag blev nykter så har jag inte ställts inför faktum. Jag kan bara gissa att det skulle kännas pirrigt. Å andra sidan har jag levt i en relation i 24 år, så jag har haft sex nykter back the days.

Jag har hört två saker: 1) om partnern har druckit luktar det apa 🤮, 2) det ska vara så mycket häftigare att ha sex nykter eftersom man är mer lyhörd och inte är bedövad i sina sinnen.

Go for it!

Kram 🐘

Intressanta tankar. Håller med om att man blir avtrubbad.
Sen finns det andra tankar som jag haft. Lätt hänt att tro, bara jag tar nåra öl så får jag lust, istället för att fråga sig: Varför infinner sig inte lusten naturligt? Är det ngt fel på mig?

@FriNu Jag har snarare funderat på om det handlar om en blockering? Allt runt sex är så väldigt mystiskt i vår galna värld. Man ska hålla det för sig själv. Typ helst inte låtsas om det. Fina flickan ska man va. Händerna på täcket.

Allt det blockerar och man vågar inte prata med sin partner. Jag ställer mig tom frågande kring om inte det är en anledning till alla övergrepp? Alla sexuella trakasserier som sker? Att vi som människor inte kan ha en mer avslappnad inställning till det. Låta lusten styra utan blockeringar kring fina flickan etc etc. All denna mystik när det vi egentligen pratar om är ganska tekniskt.

Vi missar massa genom att inte prata och lära här. Man kan fråga sig till vilket syfte? Kanske behövs en grad av mystik? Kanske inte... Kanske handlar det mer om tekniker än mystik?

Jag tror på att avdramatisera det hela. Vända på steken. Mer teknisk framtoning snarare än all denna inlåsta mystik. Likväl som man måste lära sig om sina känslor även lära om lust. Det är ju ändå ett grundläggande behov. Kan vi inte bara börja därifrån och göra något vackert av det?

Att sätta krav på sig själv tror jag är fel väg. Det är inget fel på en. Snarare handlar det nog om låsningar som gör att man inte vågar prata med sin partner och tillslut blir det så stora låsningar att allt blir rätt ointressant. Så våga. Bara kör säger jag med.

Många intressanta tankar. Låsningar, blockeringar mm. Och ja, tror att det är så många gånger.

Sen finns det en annan aspekt, som att fly, att man egentligen inte älskar sin partner, men klarar inte av att bryta upp. Inte så i mitt fall, men det kan ju bli så, att man börjar se klarare på sig förhållande och inser att det är över.
Bara en tanke. Hade nämligen en bekant som hade det så, och drog i sig en vinare innan hon kunde ha sex med sin man och få det överstökat, så fruktansvärt tragiskt.
Frågan är dock återkommande, varför man dricker. Alla här brottas med ngt där drycken blir ngn form av osund tillflykt

@FriNu Där har jag ytterligare funderingar. I början av min resa hade jag kontakt med en person som agerade sponsor till flera. Han sa att man kan gräva och gräva men det finns inga anledningar kring varför man tagit till flaskan. Spenderade själv massor av tid länge för att hitta förklaringar. Nu har jag nog landat i att det fanns inga. Mer att jag tog för lätt på det hela alldeles förlänge och inte ville inse att dricker man så mycket och ofta som jag gjorde är det förenat med risker att bli beroende.

Visst jag kan skylla på massa saker. Anledningar kan jag hitta men det blir lite långsökt. Hade jag lärt mig tidigare att hantera mina negativa känslor så hade jag kanske använt de sätten snarare än att ta till flaskan. Däremot drack jag ju mer än just bara vid negativa känslor. Drack ju varje dag i princip så den håller inte riktigt. La till mig med en dålig ovana helt enkelt.

@FriNu Jag håller med Lora. Det är klart jag kan gräva i det förflutna och hitta anledningar till att jag började dricka, ”skylla på dysfunktionell uppväxt” mm.

Men nu när det gått 7 månader snart tänker jag att det inte var därför. Det blev något att dricka för att få trevligare medan jag hade tråkigt, det blev att dricka för att inte vara sugen på onyttig mat, det blev att dricka för att få extra ork efter jobbet till att greja hemma. Sedan blev det att dricka för jag tyckte dagen på jobbet hade varit tråkig, ville puffa upp vardagen inte bara vänta på helgen. Efter det blev det perioder då jag behövde dricka för att mildra ångesten för att jag druckit för mycket dagen innan. Det blev sakta mer och mer tills jag sista tiden bara drack för att mildra ångest som jag hade för jag drack för mycket.

@Lora @FriNu Jag tänker att man formas mycket i barndomen till den man blir som vuxen. Vi får med oss sätt/verktyg att hantera livet beroende på uppväxt. Vissa flyr ifrån känslor, andra går i försvar, andra utövar makt osv. Alla sätt framkallar ändå något slags tryck och alkohol kan vara ett sätt att lätta på detta tryck, dämpa, ge lindring och avslappning för stunden. Det kan också ge mod så att man agerar på ett annat sätt än man gör som nykter. Tror att det är mycket därför man tar till alkohol. Någonstans mår man inte bra. Om man blir medveten om sig själv och synliggör varför man inte mår så bra och varför man tar till alkohol, kan man hitta andra verktyg än alkohol. Sedan har vi olika sårbarhet för att hamna i beroende, vissa är sårbarare än andra. När man blivit beroende har man kommit in i en ond spiral och nu dricker man för att man får abstinens om man inte dricker. Det blir också en vana att dricka, en normalitet. Det går på autopilot. I detta läge får man knappt lindring eller avslappning av alkohol längre, man matar bara på.

För min del har jag hittat andra verktyg att hantera livet på som nykter. Jag har synliggjort tankar om hur jag tänker om mig själv. Synliggjort hur dessa tankar skapar känslor som gör att jag vill dämpa dessa känslor med alkohol och varför. Jobbat med att tänka positiva tankar om mig själv och det skapar positiva känslor. Då behöver jag inte alkohol för att dämpa känslor. Med lång nykterhet blir det också nya vanor att hantera livet på utan alkohol.

Sen har jag också förhöjt känslor med alkohol, tex på fest och släppt på hämningar, dansat och skrattat ”utanför mig själv” en stund, en slags flykt ett tag. Som nykter kan jag inte släppa på hämningarna på samma sätt, men jag tycker att det är skönare att vara ”inom mig själv” och att inte fly, för nu behöver jag inte göra det längre😁

@vår2022 När man är nykter - och verkligen trivs i situationen och sällskapet - så blir känslan av eufori maxad 🤩 Jag har i vissa sammanhang haft så trevligt och roligt att jag nästan studsat av glädje. Vad fan? Är jag onykter eller? Och det är jag ju inte - men jag studsar nästan fram som på moln ändå.

Många gånger när vi har festat onyktra så har vi skapat en fejkad glädje och uppsluppenhet. Att skapa de situationerna nykter - med äkta känslor - är så himla mycket häftigare. Just därför ser jag verkligen fram emot att få uppleva sex helt nykter någon gång i framtiden 🤗

Kram 🐘

Intressant diskussion! Jg träffade min man under en period av nykterhet, och föll för honom delvis för att han var den första jag dejtat som inte försökte bjuda mig på alkohol när vi sågs. Allt jag kände när vi träffades var helt och hållet sanna känslor, inte bara som jag var fyllekåt. Så småningom började jag dricka igen, men det blev inget bra så nu håller jag igen.
Jag tror att alkohol lurar oss med vad vi känner för andra, och hur vi tänker kring sex, har dock inget belägg på detta som är vetenskapligt, det är bara mina egna erfarenheter. Det har ju hänt ett par gånger att en har vaknat upp med någon som absolut inte skulle tilltala mig i nyktert skick, men som jag under berusning tyckte var supercharmig.
Mitt bästa tips kring detta är att om det inte funkar när en är nykter så är det ett tecken på att inte hänga med den personen.

När jag under de första dagarn på min behandling fick höra att alkoholism (allt beroende) är en kronisk sjukdom så föll en stor sten från mitt bagage. Att acceptera det och gå vidare var så skönt !

I början av min aktiva alkoholisttid så var jag ständigt kåt....tyckte jag :O Men allteftersom jag sjönk ner i alkoträsket så tappade jag lusten mer och mer och på slutet var jag helt impotent. All lust bjöd jag ut till spriten.

Jag följde rådet att hålla byxorna på det första året för att kunna hitta mig själv i mitt nya liv som nykter, och ja, jag var gift då. Att sen få uppleva det första sexet som nykter, faktiskt dagen efter min första nykterhetsdag, var lika misslyckad som det första tonårssexet. Vi fick liksom börja på nytt med att återupptäcka varandra och det var en ljuvlig resa ! Och sen blev det bättre och bättre ända till hon kastade ut mig :(

Att tänka på mig själv och finna min plats i livet utan press från omgivningen att jag ska göra si och så har varit helt avgörande för mitt tillfrisknande. "Di Gamle" har pekat ut vägen utan krav, men jag har fått gå den själv och göra mina egna erfarenheter. Och jag är grymt glad för att jag lyssnade på "Di Gamle" !!