3 år

Hej

Det gick inte att logga in på mitt gamla och jag fick inte heller ett lösenord skickat till min mejl.

Skit i samma.
Jag ville bara skriva lite...
Tre år utan alkohol och det är som det ska vara. Så jävla skönt.
Kroppens naturliga tillstånd är att vara nykter och det är så det ska vara. Det går.

Min vän hade en stor fest på midsommarafton - jag var inte där. Dagen efter ringde hon och mådde dåligt. En person på festen hade blivit för full och stött på sin kompis fru. Hon ringde mig för hon ville ha råd vad hon skulle göra. Mannen som blivit för full är ju en underbar människa, vi alla tycker mycket om honom, sa hon. Hon var bestört och enligt henne har liknande händelser inträffat tidigare när denne man har druckit alkohol.

Ska vi ringa honom?, undrade min vän. Ja gör det, sa jag.

De ringde honom, han var förtvivlad, skämdes och avskydde sig själv.
Min vän sa: "Nu kanske han har lärt sig något?"

Eller inte, sa jag.
Att ha alkoholproblem innebär att man gör om det igen och igen och igen trots att man mår dåligt av sitt eget beteende. Tillslut har man ingen tro på sig själv kvar, man inser inte att det är alkoholen som är problemet. Eller det gör man ju, men man är så nedkörd mentalt att det är svårt att se klart på det hela.

Tre år har jag varit fri och varje dag inser jag något nytt. En sådan enorm lycka att vara fri från alkohol.
Går regelbundet på AA och det är grejen för mig. Älskar AA och alla människor världen över som berättar om sina liv, hur det var och hur det nu är.

Minns att jag tänkte en gång att ingen skulle hälla vin eller sprit i sitt husdjur. Tänk den tanken! Att tre dagar i veckan hälla en flaska vin eller 7 öl i sin hund eller häst. Hur skulle djuret bli att må? Ostabil, trött, orolig, sömnbesvär.....
Men vi människor, oss är det helt ok att hälla alkohol i.

Puss & Kram!

Profile picture for user anonyMu

Men Ebba?? Är det verkligen du??? Så otroligt roligt att höra ifrån dig! Jag har tänkt jättemycket på dig ska du veta. Stort och jättevarmt grattis till dina tre år! Du är fantastisk!

Puss och kram i stora lass <3<3<3

Profile picture for user PP

Så kul att det går fint för dig, för det är väl du?! ?
Vill minnas att du raderade allt? Var det inte så? I så fall inte så konstigt att det försvann. Njut av livet i nykterhet!
Hälsar PP

Profile picture for user Sisyfos

Grattis Ebba till tre år. Kul att du hör av dig och berättar. Ich du har nog rätt hoppas jag... skulle vi nånsin få för oss att hälla i våra husdjur alkohol skulle vi förfäras. Det har väl gjorts djurexperiment som är helt förfärliga egentligen. Jag är nog bra korkad som ändå inte vill släppa helt.

Profile picture for user Gunda

Till dina tre år ??
Önskar att jag om tre år kan skriva samma som dig.
AA har också blivit något verkligen viktigt för mig, träffar så fina människor där och nu har jag dessutom en sponsor som jag hoppas ska bli ett riktigt bra kontakt. Just nu känns det bara bra i alla fall.
Ha en fin nykterhet framöver. ??????❤️❤️

Profile picture for user skogsfrun

Det är så roligt att läsa om någon som hållit upp i tre år och mår så bra :)

Jag har hållit upp i tre veckor nu, och det känns helt ok. Hoppas kunna skriva 3 år en dag! Som du!

Profile picture for user sessi

Jag måste bara gratta dig. Strongt gjort du är jätteduktig. Själv så är jag anhörig till en alkolist och jag fann tröst i dina ord "att ha alkoholproblem innebär att man gör om det igen och igen trots att man mår dåligt av sitt beteende"

Profile picture for user ebbaebba

Vad glad jag blir av dina ord.

Det är verkligen en sjukdom.
En hemsk sådan, det betyder INTE att man ska dalta eller pyssla om den med alkoholproblem men det kan hjälpa en att förstå det obegripliga och kanske även förstå varför inget man gör tycks hjälpa.

Har tyvärr inte läst något du har skrivit så jag känner inte till din situation. Jag vill ändå säga: Glöm inte dig själv. ❤️
Alkoholen fördärvar din anhörige och den ska INTE få dig också.
Det blir ju lätt så eftersom att alkoholproblem drabbar många runtomkring på olika sätt.
Sömnproblem.
Oro.
Övervakande.
Stress.
Och så vidare.
Inte en härlig tillvaro. ?
Ta hand om dig. Det är det viktigaste du kan göra.

Kram

Profile picture for user ebbaebba

Tacksam över att vara nykter.
Tacksam över att jag inte längre behöver vakna darrande och rädd.
Tacksam över att jag vågar leva och ta för mig.
Tacksam över att jag inte längre är så väldigt rädd.
Tacksam över att alkohol inte längre styr mig.
Tacksam över att kunna känna glädje utan alkohol.
Tacksam över att aldrig behöva säga något under påverkan av alkohol.
Tacksam över att jag vågat gå på AA.
Tacksam över alla fantastiska människor jag mött och möter som delar med sig av sig själva.
Tacksam över att jag har slutat att fly.
Tacksam över att jag får uppleva det jag inte trott - att jag kan må bra på riktigt.
Tacksam över att jag inte låter mina rädslor vinna.
Tacksam över att man kan förändras.
Tacksam över att jag fick en till chans och att jag klarade och vågade ta den.
Tacksam över att jag är jag.

Profile picture for user Gunda

Att du skriver detta.
Känner också tacksamhet att du går före med dina tre år och jag följer dag för dag efter.
Gläds med dig. ??⭐️?❤️?

Profile picture for user napalosrot

Hej ebba, tre år sedan jag hittade hit och kommer ihåg dig. Var här med alias tor på den tiden. Kör mina vita perioder varvat med icke vita perioder. Många kloka inlägg från dig.

Profile picture for user ebbaebba

Hej
Jag kommer självklart ihåg dig.
Tack.
Hur mår du?

Profile picture for user ebbaebba

Jag kommer ihåg när jag hade varit utan alkohol i ett år.
Det var som att det kändes stort och speciellt med ett år.
När dagen väl kom hände något - ingenting.
Ingenting hände.
Allt var som vanligt och det gjorde att jag fick blandade känslor.
Vad hade jag väntat mig?
Att det skulle ramla ner en miljon, konfetti och en bukett blommor från skyn?

Jag insåg att det bara "är" och att det är så det ska vara och fortsätta att vara.

Jag tror att det är en liten fälla det här med "belöning".
Jag känner det själv.
När jag har kämpat och slitit med att tänka rätt och gå emot rädslor och våga utvecklas, kommer jag ibland på mig själv med att vilja sparka i en lyktstolpe eller vara sur mot en kassörska (?) för att jag inte tycker att jag får lön för mödan direkt och här & nu.

Det är just det.
Det är ett långsiktigt arbete många gånger.
Där belöningarna visar sig på olika sätt och ibland dröjer det innan man märker det.
Och som jag brukar säga: Det handlar inte om att sluta upp med att dricka alkohol, det handlar om att börja skapa ett liv där man mår bra på riktigt, utan alkohol.

Det går.

❤️

Profile picture for user miss lyckad

I aa-grupper får man medaljer när man uppnått viss tids nykterhet.Sen äts det tårta för att fira..Det tycker jag är fint.Jag går inte på aa så jag fixar egna belöningar åt mig själv.Unnade mig hjortron när jag varit nykter 2 veckor.Köpte en fin iitala glasskål när jag varit nykter 1 år..Så man kan ju belöna sig om man tycker det är en bra ide..Ebbaebba , du är verkligen värd en medalj..Kram❤

Profile picture for user ebbaebba

Men det är det som är så jä*la skönt, att jag varken behöver tårta, medalj eller applåder för belöningen jag får känns inom mig och det är det härligaste jag har varit med om. Det går att må bra.

Tankens kraft alltså, är enorm.
Det är både skrämmande och hoppfullt. Det enda jag har gjort är ju att sakta men säkert lära in ett annat tankesätt som leder till andra handlingar.

Tack AA.
Tack mig själv för att jag går på möten.
Tack för att jag gått emot mina rädslor, krossat dem av vilja till förändring.
Nu känner jag när jag är påväg in i feltänkt och rädslor och jag har andra alternativ idag.
Det var som att jag hade brist förut.
Som att det var brist på bra tankesätt som kunde bromsa feltänk. Feltänkstankarna var så starka och mörka och de rätta tankarna, de ljusa och bra, små och svaga.

Profile picture for user ebbaebba

på det här med att tvivla på sig själv. Det handlar för mig mycket om att det är svårt, när man har varit van vid ett sätt, att börja våga lita på sig själv och sitt eget omdöme igen.

Mina anhöriga tror fortfarande att jag är en "i sista sekunden människa." Jag blev helt paff häromdagen när en anhörig till mig ringde för att kolla om jag hade koll på en grej till en släktgrej. Jag blev helt full i skratt för jag tyckte att frågan hon ställde var galen. Det jag skulle fixa hade jag ordnat för tre veckor sedan.
Men så slog det mig, herregud, så var det ju förut. Jag var alltid ute i sista sekunden. Var det bröllop var det som att jag kom på det dagen innan och svor för att jag inte hade fixat present eller något att ha på mig och det blev såklart jobbigt för alla runtomkring att ha att göra med en yr höna som mitt i deras egna förberedelser ringde i panik och typ var sur på de som skulle gifta sig för att JAG inte pallat vara ute i tid med MINA förberedelser.

Kanske låter harmlöst men ett jobbigt liv var det och det är inte konstigt att det tar tid både för mig och för andra att förstå och våga lita på mig.

Profile picture for user PP

Är fortsatt lite av en sista minuten kille i många avseenden. Måste jobba vidare på det!

Profile picture for user Bedrövadsambo

Idag hämtade jag ut mitt nya körkort, två dagar innan det gamla gick ut ? Alltid ute i sista minuten! Jag tror att det är journalisten i mig som behöver en deadline att jobba mot ? På något sätt planerar jag ju ändå, för jag är aldrig för sent ute.

Profile picture for user ebbaebba

Att man gör om det igen och igen och igen. Trots vad det orsakar en. Det är så jävla märkligt. Det är en sjukdom. Det är inte friskt. Det är verkligen som att man skulle lägga handen på plattan, bränna sig riktigt rejält. Det luktar bränd hud och blir en blåsa och så fort det har slutat värka gör man om det igen.

Vad händer i hjärnan?
Varför slås ens överlevnadsinstinkt helt ut?
Om man t ex en gång druckit för mycket, spytt i skogen, vaknat livrädd och blåslagen?

Hur i helvete kan det komma sig att man vill ta den risken igen?

Alltså - vad händer i hjärnan?
Det är ju som det här med att föda barn på något sätt.
Många som har gjort det minns att det gjorde så fruktansvärt ont att de just då aldrig någonsin vill vara med om det igen. Och vid nästa förlossning är det som att man påminns om hur ont det gjorde, man hade glömt, faktiskt.

Jag blir inte klok på det här.
Jag vet också att jag skulle kunna glömma bort igen, varför alkohol och jag inte är en bra kombination. Det är läskigt. Det är sjukt. Jag vill verkligen aldrig någonsin dricka alkohol igen. Det händer att jag drömmer att jag gör det. Jag har vaknat och gråtit för att jag i en dröm varit så full att jag inte kan gå och i drömmen var det så verkligt. Jag var lealös och mina ben bar mig inte.

Att vakna och inse medan tårarna rann, att det bara var en dröm, var underbart.

Profile picture for user ebbaebba

Är det skamligt att ha problem med alkohol?
Jag önskar innerligt att det inte vore det för just skammen hindrar ens tillfrisknande.
Min hjärna var så inställd på försvar och att dölja mina problem att rätt tankar och hjälp blockerades från att ta sig in.
Som en mur.
Jag känner att på AA hände något. Där kunde jag släppa på försvaret, mitt huvud kunde ta in och på så vis har jag kunnat inse väldigt mycket.

Bara en sådan sak som att det är jobbigt att tacka nej till alkohol i början, för att det då känns som att man blottar att man har problem.

Så skamligt är det att det kan bli en jobbig situation att tacka nej till ett glas vin "då förstår ju folk att jag har problem."

Att tacka nej är att vara ansvarsfull och klok och att ta makten över sitt mående.
Att tacka nej betyder inte att man döljer något.
Att tacka nej visar att man vill må bra.
Kom ihåg det.

❤️