I två år har jag druckit för att överleva känns det som. Jag kommer inte ifatt mig själv och när jag känner "nu mår jag äntligen bra" så inser jag att "nej, det gör jag inte".
Alkoholen har alltid funnits där, som en tillflykt från verkligheten. Relationer förstörs av den, men den finns där trots allt.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill verkligen sluta dricka, eller vill jag det? Jag vill bara att mitt liv ska bli bra. Jag önskar jag kunde gråta...
Vad ska jag göra?
Jag är så ledsen och arg hela tiden.. jag vill bara må bra.