Vet inte varför jag loggar in och läser fortfarande?
Jag har ett lugn i kroppen som jag inte känt på flera år.
Livet känns så enkelt och fantastiskt just nu.
Jag håller på att trappa ner citopralanen.
Tog dem för att orka lämna mitt destruktiva förhållande med mannen som gjort så mycket illa som påverkade både mig och sönerna så länge utan att förändra sig ett dugg trots alla löften.....bara Svek hela tiden......
Sonen har fortfarande ont i magen.
Men har börjat gymnasiet och han trivs jättebra.
Nu känns det som livet bara blir bättre och bättre.
Bokat resa med min nya kärlek.
Vi ska resa bort till värmen en vecka,ska bli så skönt.
Imorgon kräftskiva med gamla vänner.
Dom festerna har alltid spårat ut med min fd man.
Ser fram emot att få gå med min nya kärlek som kan hantera alkohol på ett normalt sätt.

Ebba

Underbart att läsa en glädjefylld historia som har slutat på ett lyckligt vis, så lyckligt som möjligt.

Starkt jobbat, tack för att du delade med dig och Grattis till en värdig och glad tillvaro :)

/Ebba

konstnären

Tack för att du delar med dig. All värme och lycka till dig och din nya kärlek.
Konstnären

FAAAN kan inte säga annat.
Börjat få lite ångest igen.Slutade med medicinen och är rädd att jag gjort det för snabbt.Känns som jag börjar oroa mig igen fast jag inte behöver det egentligen.Men det är jobbigt att vara ensamstående med en tonåring som inte mår så bra efter allt som varit under åren.Jag ska försöka kämpa utan medicinen och hoppas det ger sig.Idag har tårarna varit mära hela dagen...men jobbar så jag biter ihop.Phuuu ge mig kraft o styrka igen idag kändes livet väldigt tungt

Varje dag gör dig starkare. Du fixar detta. Harcdu skuldkänslor för att din tonårong mår dåligt så är ju inte detta ditt fel. Bor man med en missbrukare och har känslir mm så kan dessa inted bara stängas av. Är inte ditt fel att han drack och satte er som 2a. Kämpa på

Tack för ditt kloka svar.
Ja det är väl tiden som kommer göra att man mår bättre.
Men ilskan att han svikit och fortfarande sviker sina barn är så frustrerande.

Hej Sorgsen,

Jag har ätit Citalopram under många år. Fick dem för att bättre kunna hantera mina smärtor som jag hade i kroppen + depression. Jag bestämde mig för att trappa ner under förra våren 2013. Sedan slutade jag helt i juli. Milde tid. Det var helvetet på jorden. Förlåt att jag säger, men det var verkligen skitjobbigt. Jag råder dig att trappa ner väääääldigt långsamt, vilket jag inte gjorde (är en otålig själ). Vad jag fick veta senare är att det tar ungefär 6 månader innan kroppen börjar producera serotonin själv igen. Det är inte förrän efter ett halvår som du alltså kan börja utvärdera hur du mår utan medicinering. Jag hade en absolut botten efter ca tre månader. Månad tre och fyra var tuffa. Men sedan började det vända och livet blev ljusare för var dag. Tyvärr passade jag då på att medicinera mig med vin istället. Jag insåg i slutet av våren i år att drickandet istället höll på att glida mig helt ur händerna. Nu händer det säkerligen inte dig, men var vaksam.

Jag vill absolut inte skrämma dig, så du inte vågar sluta med medicinen. Bara att du ska veta och förstå att det INTE är konstigt om du inte mår bra. MEN DET BLIR BÄTTRE - JAG LOVAR! Det finns ljus i tunneln. Dessutom behöver det heller inte bli alls så jobbigt för dig som det var för min del. Jag var riktigt sjuk och i botten när jag började med medicinen och åt dem under många år. Nu, när jag är medicinfri så kan jag äntligen känna mig själv igen. Det är underbart - jag är en människa som lever igen. Men man får så klart klara av både topp och dalar själv, vilket kan vara jobbigt.

Jag önskar dig lycka till med allt! Kram från mig