Kan inte sluta

Profile picture for user Drickamindre

Hej allihopa!

Jag är ny på forumet och tänkte att jag skulle dela med mig lite av mina erfarenheter och min problematik. Det känns stort för mig att skriva här. Jag har varit medveten om att jag har ett problem ett tag men har inte tagit tag i det tidigare.

Jag är 26 år gammal och har som många andra druckit alkohol sen tonåren. Jag har så länge jag kan minnas haft problem med att sluta dricka när jag väl har börjat. Det enda som får mig att vilja sluta dricka när jag väl har börjat är att jag kräks eller somnar. Jag blir alltid mycket mer berusad än vad jag egentligen vill, jag blir sluddrig och kraftigt påverkad. Varenda gång jag dricker har jag dåligt samvete över att jag inte kan kontrollera mig, varje fylla blir dagen efter ännu ett misslyckande. Jag gör dumma saker som jag ångrar djupt, jag blir personlighetsförändrad.

För inte så länge sen vaknade jag upp av att jag låg och kräktes i sängen, som tur var låg jag på sidan. Jag får ofta minnesluckor och jag min riskbenägenhet ökar avsevärt till följd av mitt drickande. Jag som annars är lugn och lite feg.

Min tolerans har ökat mycket de senaste åren, sedan är jag dessutom ganska stor. Vilket gör att jag enkelt kan sitta och dricka i en ganska hög takt i flera timmar innan jag blir så berusad att jag kräks.

Det är svårt att säga nej till alkohol också. Jag har ett gäng vänner som jag har känt sen högstadiet och när vi träffas är det i princip alltid alkohol inblandat, kanske en middag, kan någon som fyller år etc. Det är så svårt att säga nej, även fast jag vet att mina vänner aldrig skulle tycka något negativt om det. När man väl dricker är det ju tyvärr alltid så kul.

Men jag vill inte det här längre. Jag har gjort så mycket jag ångrar och det har alltid varit i samband med alkohol.
Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva, det enda jag vet är att det känns väldigt skönt att få skriva av sig.

Må bäst allihopa!

Profile picture for user Mitti80

Jag känner igen mig i vad du skriver. Jag började nog utveckla ett riskbruk precis innan jag fyllde 30. Nu några år senare så har det sakta men säkert eskalerat till att kunna dricka varje dag och inte bry mig om jag är själv eller inte. Du har tur att du så pass tidigt fått insikt om att du dricker för mycket. För mig tog det några år att erkänna för mig själv.

Du har tagit första steget här och nu och jag tror på dig! Kämpa på och läs andra trådar här så kommer du se att du är långt ifrån ensam och allt det du går och tänker på är något som är vanligt hos oss med olika former av förhållande till alkoholen.

Har hållt upp i perioder men när hjärnan vill stänga av så har vinet varit ända lösningen. 2021 kommer bli annorlunda för mig och jag hoppas det blir detsamma för dig!

Styrkekramar ??

Profile picture for user Cupcake123

Så bra att du har skrivit här i forumet. Jag tror att det är en bra start, att du rullat igång en boll mot en positiv förändring. Jag skrev själv här första gången i torsdags och jag känner mig så välkommen och stöttad, det tror jag du också kommer att uppleva.

Själv är jag 37 år och har också haft problem i många år med att det blir för mycket alkohol som lett till tråkiga konsekvenser... Minnesluckor, ångest etc... Inte roligt alls, och man kommer nog till slut till en gräns när man känner att det inte är hållbart. Åtminstone känner jag så. Du är "bara" 26 år och jag tycker det är så modigt av dig att skriva här, och insiktsfullt som Mitti80 skriver. Önskar också att jag vågat göra det för länge sen.

Det finns många erfarenheter, tips och råd att ta del av i andra trådar, så läs gärna. Förutom att skriva lite själv så har jag också tagit del av andras trådar. Det gör att man inte känner sig lika ensam, och att det finns hopp!

Som sagt, modigt att du skrivit här, och fortsätt gärna. Det kommer jag att göra.

Tillsammans är vi starka ?

Profile picture for user Kontentan

Nu är det ett par veckor sedan du skrev här. Hur går det?
Jag är själv 28 år och känner igen mig i det du skriver.
Jag blev förälskad i alkoholen vid min debut när jag var bara 12 år. Sedan det tillfället har jag aldrig kunnat dricka måttligt.
Jag var känd på skolan för att jämt spåra ur på fester och göra bort mig.
Spyor, bråk och dumheter.
Jag började dricka mycket ensam hemma om nätterna när resten av familjen sov i 16-17 års åldern.
Jag har aldrig velat haft det såhär och gjort så många försök med vita perioder osv bara för att kunna dricka som andra.
Men det är först nu som jag har insett att jag kommer aldrig lära mig. Jag är alkoholist och därmed allergisk och mentalt besatt av alkohol.
Nu har jag för första gången i mitt liv sökt proffesionell hjälp på vårdcentralen, beroendemottagningen i min kommun och AA möten.
Jag trodde aldrig att det skulle vara så effektivt som det är, jag trodde som alla andra att det går att sluta själv.
Men man klarar det inte utan stöd.
Så mitt råd är att sök och ta all hjälp du kan få för det finns fantastiska människor där ute som vet vad dom pratar om.
Även om det känns jävligt skrämmande så är det värt det.
Nu har inte jag en evighet som nykter I ryggen och är fortfarande väldigt skör men det gäller att kämpa varje dag för sin egen skull för det blir lite ljusare för varje dag och livet får en mening.
Hoppas att vi får läsa mer från dig här inne.
Ta hand om dig vännen. Vi vet hur det känns och ingen dömer dig här.

Profile picture for user Kuddas

Det verkar som om jag har demoner, dricker varje dag och mår skit. Jag vill sluta men det verkar omöjligt.
Detta kan inte vara meningen med livet!
Hur gör ni för att lägga av?

Profile picture for user Kontentan

Som svar på av Kuddas

Alkoholen är demoner, det gäller att möta dom och kriga mot dom.
Det kan som du säger verka omöjligt men det är det inte.
Bara det att du är här nu och säger att du vill sluta bevisar att du har styrkan.
Det finns många fina trådar här där folk skriver ner sin resa om hur dom gjort. Ta dig tid att läsa runt.
Rekommenderar dig att starta en egen tråd också där du kan få stöd och peppande ord.
Du behöver inte skriva några spaltmetrar, det behöver inte vara sammanhängande och fint. Det är det som är fint med det här forumet.
Lycka till och hoppas att jag får följa dig och din resa .

Profile picture for user Bubbeltrubbel

Hej, är ny här. Vill sluta dricka pga att jag inte orkar med att vara så trött som alkohol gör en. Dricker för att fly vardagen och för att orka, men vet att det är en tillfällig lösning och att jag blir tröttare i längden..

Profile picture for user Solkatt 2021

Som svar på av Bubbeltrubbel

Jag kände precis som dig och för ca 8 år sedan kände jag att jag måste sluta dricka mängder med alkohol, men förs i år var det som en skänk från ovan att jag äntligen tagit tag i mig själv och beslutat för att försöka minska alkoholintaget. Jag tycker inte alkohol är gott längre utan jag dricker för att varva ner och bli berusad, där känner jag att gränsen är nådd. Varför ska jag dricka och lägga en massa pengar på alkohol om jag inte får ut något av det. Alkohol skadar kroppen på riktigt och som du skriver så sover man så mycket sämre när man dricker.
Jag kan rekommendera dig att googla ”The Alcohol experiment ” där man genomför en gratis ”behandling” under 30 dagar online. Jag är inne på dag 15 och tycker att det ger mig stöd och verktyg för att lyckas. Lycka till och kämpa på!

Profile picture for user Bubbeltrubbel

Tack för tipset! Googlade och beställde en liknande bok som heter tänka klart. Har försökt jobba med drickandet i ca 1,5 år nu och haft som längst en sju veckor lång nykter period i våras. Tänkte sluta 1 januari igen. Det höll 2 veckor. Så nu ska jag försöka igen. Märker att jag dricker mer och mer. Köpte en box vin i torsdags och tänkte att den skulle räcka några veckor. Nu är den snart slut. Har druckit ca en flaska per dag 3 dagar i rad. Trött idag så klart och så besviken på mig själv. Vet att jag behöver sluta, vet också att jag efter några nyktra dagar tänker annorlunda. Tycker tyvärr fortfarande att vin är gott men framför allt är det ett sätt för mig att tillfälligt må bättre och fly vardagen.

Profile picture for user Bor Utomlands

Jag känner delvis igen mig i beskrivningen. Jag dricker öl i små mängder under vardagarna. Men när fredagen och lördagen kommer så händer det att jag får i mig ett par shottar, ett par öl och en flaska vin. Och sen slutar jag inte förrän min ranson är slut, vilket betyder att jag är så trött dagen efter