tja skrev förut i en annan tråd men skit samma nu gör jag en egen. den 2 januari, är fortfarande lite bakfull sedan nyårsafton/dagen (vi drack till kl6) är 18 år och har "länge" funderat på att sluta dricka. som vilken ung man som helst så tycker jag om att dricka mig berusad. det började väl i 7an i högstadiet med någon gång i månaden, nu dricker jag tillsammans med mina vänner kanske 2 gånger i veckan. vi är alltid två grabbar i gänget som alltid dricker mest. och ibland känns det som att det finns en förväntning som jag måste leva upp till, att jag ska bli svinfull och underhållande. en anledning till att jag vill sluta dricka är pga den jag blir på fyllan. otrevlig, högljud. något sliskig mot kvinnor/tjejer, och det är inte så jag vill se mig själv. jag märker själv att min tolerans mot alcohol blir större specielt sen jag började på 3an på gymnasiet. (6 månader) jag har svårt att dricka rimliga mängder också och det är något som verkligen tynger mig, på nyårsafton drack jag mellan 15-20 starköl (sprängde nästan av mig handen) och minns inte tolvslaget överhuvedtaget. dagen efter mår jag skit, minns systers pojkvän är nykterist och det verkar vara en tillfredställande tillvaro han lever i, jag vill vara som han, jag vill leva mer! utan alchohol! någon som känner igen sig. vad ska jag göra?

Zorro

Hej viktor97. Välkommen hit!
Tycker din sista mening i ditt inlägg säjer allt och du har ju egentligen svarat dig själv. Du vill inte dricka och du har hittat hit!

Alkoholen är lurig. Jag vet att jag mår så mycket bättre utan, men ändå har jag under så många år fortsatt. Vi är också väldigt olika i vår relation till alkohol. Jag själv har kommit till insikt med, och förlikat mig med tanken att jag aldrig mer ska, eller kan dricka.

Kan tänka mig att det svåra är att få andra att förstå om du väljer att avstå. Men oftast är det något man själv målar upp för sig. Förklara för dina vänner att du tycker det blivit lite för mycket sista tiden och att du, för att må bättre väljer att avstå. Riktiga vänner har inga problem med att acceptera det.
/Z

Mysan

Vill berätta lite om mitt X....

Han började dricka när han va 13-14 år, är 50 idag och grov alkoholist.
Han är en utåtriktad och rolig person nykter (sålänge du inte har sett hela hans register, dvs även när han är onykter ) så kan tänka hans roll varit som din blivit...den som blir fullast, den folk skrattar åt pga alla grodor som görs och sägs...
Hur mycket betyder dina vänner för dig, dom du super med???
Har du vänner du inte dricker sprit med???

Om du inte vill dricka en helg så säg att du inte mår bra till dina fylle polare, bli hemma....tillåt dig låta bli!!!! Va ego där....va rädd om dig själv.
Du måste inte dricka för att andra gör det....prata med ngn vuxen (18 år är inte vuxet ) dina föräldrar om du kan...

Framför allt, va rädd om dig!!!!
Bryt ditt mönster om du kan, va tråkig när folk ber dig följa med på fest el dyl...
Byt vänner.

En alkoholist är ingen 'vacker' människa....inte mot sig själv o inte mot sin omgivning.
Du vill inte bli en av dom, prata med någon på riktigt!!!