Så trött på alkoholen

Jag är så trött och arg på mig själv, trött på alkoholen, trött på att vakna bakfull varje lördag och söndag.

Jag vill verkligen inte supa bort mitt liv mer än jag redan gjort. Alkoholen har varit en stor del av mitt liv sen unga år.. var 13 första gången, känslan kommer jag aldrig glömma. Det var förälskelse från första stund. När jag var 16 självmedicinerade jag med alkohol varje kväll för att kunna somna och slippa ångest och panikattacker.

Idag 28 år gammal känner jag helt enkelt att livet är för tråkigt utan att få " supa till det" lite på helgerna. Jag längtar efter nästa fredag och ölen såfort bakfylla och ångest släppt. Men varje gång jag dricker får jag minnesluckor, dricker till all alkohol är slut, flippar över, gör saker jag aldrig skulle gjort nykter. Har provat att dricka mindre när jag dricker men det fungerar bara någon gång sen faller jag tillbaka på de stora mängderna igen.
Jag vill inte slänga bort mitt liv på att supa, vara bakfull med ångest och må allmänt skit. Jag är så trött på skiten och suget efter drickandet. Hatar mig själv för att jag inte kan stå emot.

Nästa helg ska jag vara nykter.

Profile picture for user Sisyfos

Välkommen hit!
Det där med att livet blir tråkigt utan supande är det många här som har trott, men omprövat. Många blir mer ”levande” utan alkohol och det väger upp en hel del.
Lycka till!

Profile picture for user Charlie70

@Ninni93 Välkommen hit! Häng här med oss så mycket du bara kan. Om du vill. Det hjälpte mig, särskilt i början, att läsa, skriva och få feed back på allt det som rör sig i början av nykterheten. Jag har snart två nyktra år tack vare forumet.
Kram!

Profile picture for user Ninni93

@P-A jag har slutat självmedicinera för många år sen. Nu är det mest beroendet som spökar och suget efter berusningen. Vill aldrig dricka så jag blir redlös men blir det majoriteten av gångerna. Visst sen dämpar det ångesten för stunden. Jag äter antidepressiva också.

Profile picture for user Ninni93

@Charlie70 tack så mycket! Det låter hoppfullt. Har fortfarande mycket ångest sen helgen så än är jag inte sugen på alkohol men desto närmare de blir mot helg desto mer sug kommer de bli.

Profile picture for user Ninni93

@Sisyfos jag tror också att i längden blir det så men i början känns de som att allt kommer kännas tråkigt och meningslöst när man inte kan unna sig ett glas vin eller en öl på helgen.

Profile picture for user lillis90

@Ninni93 Hej Ninni! Hur har det gått? Jag är ny på forumet. Känner igen mig helt i det du skriver. Blir alltid för mycket för mig med. Jag tänker varje gång är det den sista men så blir det inte. Senast var nu på nyår och jag orkar inte en dag till av att vara bakfull och ha ångest.

Profile picture for user Snart medelålders

Jag känner igen mig. Jag var också så less på att vilja dricka så fort jag fick chansen. Helg=vin semester =vin ledig dag i veckan=vin. Och så lite skakig och svettig på morgonen efter med ångest eftersom att jag gett efter för suget ännu en gång.

Men jag fick campral och naltrexon utskrivet och då försvann suget. Så nu slipper jag vilja dricka vin. Så jäkla skönt.

Profile picture for user wacci

Känner också igen mig i allt detta och måste verkligen göra något åt det. Speciellt det där med att vakna bakis varenda lördag och söndag, för att sedan få den där ångesten som äter upp en
Nu ska jag försöka mig på att få bort detta elände som alkohol faktiskt gör med en!!

Kämpa på alla ni!!

Profile picture for user Vimsan

Känner igen mig... Jag är också 28 år och känner att alkoholen tar alldeles för mycket plats i mitt liv. Dricker jag ett glas så är karusellen igång. Jag blir upprymd och glad, nästan manisk. Dricker i en hög hastighet, får massa idéer, ringer folk, är ute till 05:00 på morgonen, vill aldrig gå hem. Nästkommande dag är jag förstörd och känner att jag tappat kontrollen. Det är en så obehaglig känsla att känna att någon annan/något annat styrt en.

Profile picture for user Liquide

@Ninni93 Stoppa det redan nu medans du är ung. Jag håller på att förlora mitt livs kärlek, och jag är 56. Förlorar jag henne har jag ingenting kvar. Alls. Jag väljer henne framför allt i hela världen och har själv nu (förmodligen för sent för att kunna behålla henne), sökt hjälp. Du är fortfarande ung. Det finns hjälp för dig!

Profile picture for user Lärare43

När man läser denna tråden och andra tänker jag direkt: Tänk om man skulle haft några stycken att kunna ringa eller facetime:a i grupp när man har som mest sug. Hjälpa varandra att komma över den värsta tiden. För mig är tex fredagskvällar värst när jag jobbat en hel vecka. Det skulle hjälpa mig sjukt mkt. Tipsa varandra

Profile picture for user BEATNGU

@Lärare43 jag kan gärna prata i telefon om någon vill. Lättare att förklara och att beskriva i tal. Jag kan svara på tidig kväll på vardagar och på helgerna. Lämnar ut mitt nummer om någon vill ha kontakt eller bara släppa ut lite tankar och känslor.

Profile picture for user BEATNGU

@LauraE Om du vill höra av dig till mig och prata, fast vara anonym så kan du slå #31# före mitt nummer när du ringer. Då syns inte ditt nummer. Annars kan du skriva sms eller på msn tex. Hör av dig!

Profile picture for user Rosette

Hej BEATNGU och LauraE, på grund av att vi värnar om anonymiteten här på forumet har vi redigerat bort inlägget med kontaktuppgifter.

Om personer här på forumet vill ha kontakt med varandra ber vi om att båda parter kontaktar oss under frågor så kan vi hjälpa till att förmedla denna kontakt.

Hoppas detta ändå känns okej för er.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen