Hej fina människor!
Skönt att kunna få ur sig detta efter att en extremt lång tid gått då jag helt ignorerat det faktum att jag inte har kontroll längre.
Jag har alltid sagt: det är rålugnt, jag är ju aldrig dräggfull, jag har sällan minnesluckor och jag super inte så jag spyr.
Men jag har i 5 år jobbat i en bransch med mycket mingel, fester och andra tillställningar där det är fullkomligt normalt att dricka på veckodagar.
Sedan blev jobbet stressigare, mer press från alla håll gick till att "ett glas vin själv efter jobbet är ju ingen Big deal"
Problemet är att det har fortsatt så till den punkt där jag druckit i princip varje dag i 6 månader, och istället för ett glas är det 3-5. De dagar jag inte druckit någonting tänker jag det som en någonting ovanligt och inte tvärom som det var från början.

Nu försöker jag hitta ursäkter till att dricka och börjar skämmas inför min sambo som även han dras med i det. Och många gånger döljer jag för honom att jag dricker.
Jag tänker läskigt mycket på alkohol i mitt vardagsliv och vill stoppa detta innan det går utför totalt.

Jag veeet att det handlar om självdisciplin och om att göra ett val. Men jag känner att jag behöver hjälp för att komma dit. Någon sommar något förslag?

Tack för att ni finns

Rosen

Ja, det är nog så att när man upptäcker att alkoholen påverkar för mycket i livet är det dags att bromsa. Tyvärr insåg jag inte detta i tid,vilket innebär att jag inte alls kan dricka med någon koll på läget. Om jag skall råda dig så är det att ta en längre paus. Se vad det bär med sig.

Leverjag

Tyvärr är du en av väldigt många med den historien som sakta druckit sig till ett beroende liknande ditt. Bra att du tar tag i nu. Det blir bara värre annars. Läs, skriv och fundera. Stålsätt dig nu. Första 3-4 dagarna svårast och sedan kommande månad lite lättare men tufft. Tycker det blir betydligt lättare sedan. Finns många tips och råd här som återkommer i forumet.

Lycka till!

Bra att du reflekterar över ditt drickande. Om du kollar i faktafliken ovan så finns gränser för riskbruk. Ligger man ovan denna är risken större att det utvecklas till beroende och senare missbruk. Så fundera på hur du ska göra för att undvika drickande.

Dante

Hej Smygande! Tack för din berättelse – känner igen mig själv i den. Just detta att man håller sig lagom vid gränsen för att inte bli uppmärksammad som alkoholpåverkad eller på något annat sätt avvikande. Känner också igen förvåningen, i efterhand, över att ha upplevt en helt nykter dag. Till skillnad från dig har jag hållit på med samma sak i många 10-tals år. Och den nyktra dagen, som du förvånat nämner, blir numera, för mig, mest en dag med lite ångest och sug. Dag två är enklare och dag tre förstår jag att det inte är någon fara – utan jag öppnar min ölburk, tar mitt glas, och fortsätter med mitt reglerade smygsupande. Kanske inte alla till glädje – men jag mår bäst.
På måndag skall jag påbörja ett experiment (psykologunderstött) där jag delvis eller helt skall minska mitt smygande. Det tog lång tid att komma till det beslutet.
Bästa Smygande – om du håller dig till den konsumtion som du berättar om och har en bra kroppskonstitution och inga större fysiska eller mentala defekter kan du säkert hålla på i 30 till 40 år utan andra problem än om det att du får mer och mer ångest om du inte har tillgång till ditt glas med lugnande och energigivande dryck.
Rådet från en äldre smygare är helt enkelt – lägg av. Lägg i varje fall av i några månader – se sedan om det är värt att börja smyga igen. Den första dagen blir kanske hemsk, dag två mindre hemsk och dag tre tänker du kanske – det här gick ju bra, kan ju fortsätta…
Om du genomlever dag ett och två har du inget att vinna på ifall du testar med ett glas dag tre. Eller hur ser dina förväntningar ut dag tre – nu har jag varit helt nykter i tre dagar – vad vinner jag på att ta ett glas nu?
Det här var väl inte riktigt svar på din fråga om hur du skall komma till den punkt där du kan bestämma själv – eller jo – vänta till dag tre med att ta ditt nästa glas. Jag tror inte att det finns några snabba fix utan det är som du skriver – självdisciplin som det handlar om. Självdisciplin i sig vet jag inte riktigt vad ordet egentligen har för betydelse i detta sammanhang, kanske att du menar att du saknar motivation?
Dante

Mattias

Finns läkemedel som ska minska suget, Campral och läkemedel som tar bort effekten av alkoholen, Naltrexon.
Rent medicinskt skall man nog trappa ner,
jag slutade tvärt och började med Antabus och blev deppig.
Min hjärna ville ha alkohol..

Lycka till.:-)

Dante

Förlåt Neje att jag i min tidigare kommentar antog att ditt nickname var Smygande. Det blev så för att jag ännu inte är van vid detta forum och så klart, glaset mitt, när jag skrev, var varken halvfullt eller halvtomt - utan ständigt påfyllt.

Tänker på Mattias råd. Verkar vara en allmän uppfattning hos några/många att man gradvis skall trappa ner. Själv tänker jag testa med kamomillte på måndag. Kan gå åt så mycket som 9 liter kamomillte på måndag för att motsvara normalvolymen öl. Inser att jag tycker att den som dricker nio liter kamomillte om dagen kanske inte är helt frisk .....

Neje - lycka till med Ditt projekt!