Behöver jag hjälp?

Profile picture for user 1.2.3.4.5

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men jag antar att jag börjar med idag. Igår var jag som vanligt ute och drack och glömde en tröja i en bar. (Även om jag nu började detta med ”igår”) Så idag skulle jag bara gå dit snabbt påvägen hem för att hämta den. Jag hade när jag vaknade imorse bestämt mig för att det verkligen var dax att ta en nykter period, eftersom att jag börjat känna mig så extremt distanserad från allt, vet inte längre vad jag känner, tycker, tänker eller när jag senast var nykter en hel dag. Jag skulle verkligen bara hämta tröjan och gå hem, men när jag väl står där och har fått min tröja, kl 13.00 på förmiddagen, så frågar jag om jag skulle kunna krita en öl tills jag fått pengar (eftersom jag söp upp mina sista pengar igår), och då börjar det såklar med att jag verkligen verkligen bara ska ta en enda öl och sen gå hem, men ni har väl redan förstått hur det slutar , självklart sitter jag fortfarande där nu och dricker, och frågar mig själv om det kan vara så att jag faktiskt har ett problem, som så många människor sagt till mig de senaste åren. Jag har sen jag var 17 år och kom ut från behandlingshem, druckit lite för mycket, och lite för ofta. Jag började när jag var 18 att hänga på en bar dagligen , 1-3 öl om dagen. Jag ska ju tydligen inte heller dricka på min medicin, så jag ljuger ju också om min alkoholkonsumtion, eftersom att det skulle kunna orsaka att de slutar skriva ut min medicin. Undankommer blodproven pga extrem nålfobi. Men när jag var vid 18 år ålder så blev jag alltid alledeles för full , jag hade inte kontroll på hur mycket jag drack och vaknade dagligen upp utan att veta hur jag kom hem, vad som hände igår, och många gånger visste jag inte ens vart jag egentligen var. Det fick konsekvenser, genom att folk inte längre ville umgås med mig för att jag alltid blev för full, var otrevlig och elak, o kunde inte ens komma ihåg att jag hade varit det. Så jag ansträngde och de tog mig 3 år tills jag fått nån typ av balans på mitt drickande, med det menar jag mindre blackouts, mer sällan jag totalt skämt ut mig och varit otrevlig och elak, men fram tills idag var jag helt övertygad om att det faktum att jag lyckades ”minska” dom sakerna innebar att jag inte har något alkoholproblem. Men jag har sagt till mig själv, varje dag, i flera år att ”nej nu ska jag nog vara nykter ett tag” och inte klarat att vara nykter i mer än några timmar efter det. Jag är berusad just nu, och jag tror inte att de finns en chans att jag att skrivit detta nu om jag inte var berusad. För jag kan inte längre göra någonting utan att dricka först, för att träffa släkten, träffa en vän, gå på ett möte, jag dricker inför varje social situation , jag skulle helst inte ens gå utanför dörren utan alkohol i kroppen. Och nu vet jag inte längre vad jag ska göra, eller vart jag ska ta vägen, eller vem jag kan vända mig till, så anonymt känns som ett bra alternativ att öppna upp sig för nästan första gången någonsin skulle jag tro, som jag kan komma ihåg i alla fall..

Profile picture for user Kennie

Hej, så bra att du vill förändra detta, av det du skriver låter det som att ditt missbruk hållit på länge och att du dricker dagligen nu. Du kan må så mycket bättre, men först behöver du bli nykter. Jag tror du skulle ha god hjälp av en vårdkontakt, kanske antabus första tiden för att bryta vanan? Och att läsa och skriva här är en god hjälp. Många här har lyckats bryta långvariga missbruk och hittat livsglädje och energi som nyktra, det kan du också.

Profile picture for user 1.2.3.4.5

@Kennie Jag har haft tanken på antabus mer än en gång, men det skulle innebära att jag riskerar att bli av med min medicin, eftersom att jag helst inte ska dricka alkohol på min medicin över huvud taget, och absolut inte dagligen.

Profile picture for user Kristoffer

Hej 1.2.3.4.5!

Vad modigt av dig att vara så här öppen och ärlig med hur du har det. Du har under de senaste åren förändrat ditt drickande för att dra ned på de tillfällen då du dricker alldeles för mycket, får minnesluckor och beter dig illa. Nu är du i ett läge där du istället upplever att du inte klarar dig utan alkohol i vardagen och har svårt att vara nykter även om du bestämmer dig för det. Det låter som en tuff sits att gå och bära på det här ensam, klokt att du skriver här.

Du har funderat på att söka vård men är orolig för vad det skulle betyda för din medicinering. Även om det såklart finns bra hjälp att få av vården så finns det även andra sammanhang som har hjälpt människor att sluta dricka. Vad skulle kunna vara nästa steg för dig? Finns det någon i din närhet som du litar på som du skulle kunna prata med? Skulle det kunna vara hjälpsamt att gå på ett AA-möte? Kanske har du andra idéer? Skriv gärna mer om hur du tänker!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen