Hej. Heter Mia. Är 38 år. 3 barn. Gift. Och inser att jag är alkoholist.
Skam. Skuld. Rädsla.
Är ett så kallat maskrosbarn. Min mamma har kämpat med nerverna hela sitt liv. Pappa är just nu nykter sedan 1 år tillbaka. Alltid varit älskad. Ensamt barn. Skött mig så bra! Fram tills kanske 5-6 år sen. Då det började drickas mer. Gick in i en livskris och äktenskapet kändes vinglig. Drack bort mkt ledsamhet skuld och skam.
Redde upp äktenskapet men drickandet höll i sig. Dricker inte alkohol dagligen men alltid för mycket och blir alltid en helt annan människa. Är jätterädd. Att de ska va försent. Har tagit kontakt med beroendemottagning och vc. Väntar på tid.
Vill ha all jävla hjälp jag kan få. Men vet att de handlar om mig själv. Jobbar som barnspecialist sjuksköterska på en Barnkliniken och har världens bästa jobb o kollegor. Men vågar inte berätta. Men innerst inne tror jag de vet för blir ju alltid lite för glad. Mina barn är ledsna och trötta på mig. Orkar inte mer. Vill bara vända på skiten. Nu .

Kram Mia

höstlöven

Hej. Vad modig och stark du är som kommer hit och som har sökt hjälp. Det här kommer gå bra.
Jag.är också 39 tre barn gift och bra jobb. Men under en livskris och depression självmedicinerade jag med vin utan att förstå att jag kunde utvecköa ett beroende..så de senaste två åren kämpar jag. Nu har du tagit steget. Här finns många i liknande sits. Vi lyssnar och peppar.
Kram

Ingan80

Är själv snart klar ssk. förstår inte hur jag lyckats eftersom vinet har varit mitt sällskap vid tentapluggandet osv...Nu har jag bestämt mig att vara utan ett bra tag. Bröt ihop inför min sambo för 2 veckor sen. Såklart han visste och har påtalat för mig att jag dricker för mkt, men det har jag skakat av. Nu berättade jag precis som det var. Känns skönt att han vet hur jag nu mår.

linn

Välkommen och ett bra steg för att försöka vända på skutan. Är också 3-barns mamma som så många andra mammor som tar till vinet för att för stunden må lite bättre, koppla av lite mer. Är i början av min kamp och har hjälpt mig mycket att skriva här och läsa andras trådar. Det är aldrig försent att må bättre! Kram!