av Valkyria_@@

Valkyria_@@
tis, 2023-10-31 - 13:31

Jag har alltid varit det svarta fåret i min släkt. Men när något behövs göras så vet de att jag ställer upp.När någon mår dåligt så är det till mig de vänder sig till, för de vet att jag varit/är i det oxå.Men nu det senaste så märker jag att de inte litar på mig. Tex..min bil gick sönder och jag behövde låna bil för att ta mig till jobbet. JAG får inte köra den, utan min mamma går upp mitt i natten och skjutsar mig fram o tillbaka. Många mil att åka varje dag.
Och det första de säger när jag väl berättar att bilen är sönder är : hade du druckit alkohol ??
Det gör mig så ont.
Min son kommer flera gånger i veckan o "hälsar på". Vet att det är för att kolla o jag är nykter och mår bra.
kanske jag som är paranoid, men sen jag pratade med dem och sa att jag ska ta kampen, börja om på nytt och fixa detta så har de blivit en plåga, tyvärr.
Innan så var det som att när jag inte sa något så visste de inte heller o det var bra. Fast de visste..
Jag vill dricka måttligt, nån gång ibland bara. Och jag kommer klara det, som allt annat pissigt i livet.
I våras gick jag in i väggen o blev sjukskriven, va inne på akuten, poliseskort till psykakuten mm...
Allt föll o jag med det. Efter ett tag med psykologhjälp satte jag mig en dag o skrev upp hur jag ville mitt drömliv skulle vara. och sen hur jag kunde ta mig dit.
Kastade ut min dåvarande pojkvän som är alkoholist och knarkar, köpte gård på landet och letar nytt jobb.

Valkyria_@@
ons, 2023-11-01 - 20:26

Ångest idag, men min mamma stöttade mig faktiskt i det idag. Hon kom förbi en sväng och tittade till mig.
Hon kunde ju inget göra, men det va skönt att veta att hon fanns...
Jag ska visa att jag kan ta mig upp ur dettta mörka hål som alkoholism är. För min egen skull, bli hel o ren, slippa ångestoch oro för att man har gjort bort sig inför vänner el familj. :)

Kennie
ons, 2023-11-01 - 22:15

Vad starkt av dig att ta tag i detta. Det finns ju ett annat liv där man slipper skam och skuld, och vi är många härinne som lagt ett destruktivt drickande bakom oss. Det går, och är så värt det. Får du något stöd av vården? Eller vill du sluta på egen hand?