Festade nyss i tre dygn. Varje morgon som jag vaknade upp i en ny lägenhet, i någon annans säng, så frågade jag om det fanns mer att dricka. Drack alltså så fort jag vaknade. Tredagarsfyllan slutade med att jag förstörde ett fint förhållande till två vänner, kommer hem klockan 5 med trasiga skor och minnesluckor. Mår så otroligt dåligt! Nu har det gått flera dagar men jag har fortfarande ångest. Det sjuka är att det blir ALLTID såhär. Alltid. Varenda pojkvän har till sist fått be mig välja mellan honom och alkoholen. Två gånger har jag hamnat i fyllecell. Jag kan verkligen inte bete mig normalt när jag dricker, och ändå dricker jag minst tre dagar i veckan så jag blir asfull.
Orkar inte mer. Har sån sjuk ångest.
Men det är bara det att jag kan inte vara social utan alkohol. Träffade en underbar kille för ett tag sedan men våra två första dejter slutade i katastrof (jag blev för full såklart). Ändå vill han träffas igen (om jag lovar att vara nykter) men det vågar jag inte! Jag vet inte hur jag ska vara då, vad jag ska säga... Vad gör man ens nykter?
Min dröm är att må sådär bra, träna, vara social och plugga. Just nu känns allt som en kamp, jag klarar skolan men det blir problem även där med mitt drickande eftersom jag väljer att supa och vara bakis istället. Vet inte vad jag ska göra för att kunna sluta?? Känns som om jag aldrig träffar en kille/kompisar om jag inte dricker, men jag vet ju att jag aldrig kan behålla honom OM jag dricker. Nu har jag mått dåligt i flera dagar... jag vågar knappt gå ut för det känns som om jag skämt ut mig för så många...
Kan någon säga att det BLIR BRA? Kan någon skriva att om hundra år så minns ingen det här? För jag orkar inte mer nu.