av Abra

Abra
sön, 2019-01-27 - 15:51

Hej!

Jag har funderat länge på om alkohol gör mig nedstämd. Hur mycket och hur ofta jag dricker varierar. Oftast spelar inte mängden någon stor roll. Det som har hänt på senare år från det att jag var runt 18-25 år är att jag har minskat avsevärt på mängden. Effekten har blivit att jag har fått mildare bakfyllor. Fortfarande finns tankarna kvar om att jag kan dricka bort jobbiga känslor och tankar, bli gladare. Det har aldrig riktigt lyckats, det känns som ett svart hål jag sugs ner i och mörka tankar tar över.

Min största oro just nu är att jag förstör relationen jag är i, genom att bete mig som en idiot mot han på fyllan. Jag blir fast i mitt eget huvud, envis om att jag har fog för svartsjuka. Även fast han aldrig har gjort mig illa. En annan rädsla är att jag får tankar om att skada mig själv, att det skulle kännas lättare att inte leva. Känslorna blir outhärdliga och det går inte att komma ur den nedåtgående spiral av negativa tankar som startat.

Jag vet aldrig om det kommer att bli en bra kväll eller dålig, jag bagatelliserar de här tankarna genom att ändå utsätta mig för risken och dagen efter får jag ångest av vad jag har sagt eller gjort. Att bara gå ensam hem när det känns dåligt vågar jag inte och min sambo vill oftast vara kvar ute, då han alltid har roligt.

Sedan går det några dagar och jag har glömt bort hur jobbigt det kändes. Eller så har jag en bra kväll då jag dricker alkohol och har hur kul som helst. Ibland tänker jag att om varje gång hade slutat i kaos hade det varit så mycket lättare att helt undvika att dricka. Nu när det kan gå lite hur som helst så vet jag inte vad jag utsätter mig för.

Jag är rädd för att förstöra mitt nuvarande förhållande. Just att det går så upp och ner gör att jag inte vet vad jag ska göra. Min fråga är egentligen, vart ska jag vända mig och vilken typ av hjälp ska jag söka? Ska jag helt avstå från alkohol? Är det någon annan som varit i samma situation, hur gör du/ni för att vända en dålig kväll till en bra?

Sofia
fre, 2019-02-01 - 11:09

Vad fint att du har hittat hit och att du vill dela dina funderingar kring alkoholens olika konsekvenser och effekter och söka råd hur andra som upplever liknande problem gör. Vilket viktigt arbete du gör, som redan har dragit ner på mängden alkohol och som så öppet reflekterar kring alkoholens effekter på känslolivet. Du skulle vilja uppnå en effekt av alkohol där du blir av med jobbiga känslor och blir gladare och ibland så blir det så. Andra gånger upplever du att du sugs in i ett svart hål av negativa tankar, du hamnar i konflikt med din partner som du inte vill förlora, känslorna blir outhärdliga och du blir rädd för att skada dig själv. Det låter som att det är svårt för dig att förutse vilken typ av kväll det ska bli när du dricker alkohol och att du ibland tar risker som kan äventyra det som är viktigt för dig.

Du tar dig själv på allvar och tar ansvar för ditt mående, ditt beteende och din relation, du vill må bra och funderar hur du ska ta dig dit. Vilken kan vara den bästa vägen för dig? Är det att avstå alkohol helt eller att hitta strategier för att hantera känslor på ett annat sätt, eller kanske strategier för att dricka måttligt? På dessa frågor finns inget facit, utan du kan se det som ett långsiktigt experiment där du får prova dig fram. Jag hoppas att din tråd ska ta fart och att många forumanvändare vill dela med sig av sina tankar och erfarenheter, så att du får olika infallsvinklar på ditt problem.

Vill du bolla dessa frågor med någon i ett samtal, så kan ett första steg vara att ringa till Alkohollinjen på 020-84 44 48 (mån-tors 11-19, fre 11-16).

Läs gärna runt i andras trådar och skriv gärna mer! Hoppas att du hittar något som kan vara till hjälp för dig här.
Allt gott,
Sofia, alkoholhjälpen och anhörigstödet

Bobbo79
sön, 2019-02-03 - 08:14

Det va lite som att läsa om mig själv. Jag är oxå ny här. Jag skulle gärna vilja följa din resa och utbyta erfarenheter. Jag klarar inte att vända en dålig kväll och jag kan inte hantera alkohol för jag kan inte sluta dricka när jag väl börjat så för mig är enda vägen att inte dricka alls. Det känns sorgligt som om jag förlorar något, en del av mig. Men jag hoppas att det nångång förändras. Dag 2 för mig
Kram på dig

Abra
lör, 2019-02-09 - 15:49

Om jag förstår dig rätt så känner du igen dig i min situation som jag beskriver i inlägget och att du har kommit fram till att den enda vägen är att inte dricka alls, du var även på dag 2, när du svarade på inlägget, hur går det nu? Jag ser gärna ett utbyte av erfarenheter och vill gärna höra mer om hur det går för dig!
Du berättar även att det känns som att du förlorar något, vill du skriva lite mer om det?

Jag önskar dig all kraft till att följa den vägen du bestämt dig för!
Kram!

Abra
lör, 2019-02-09 - 15:51

Tack för ditt svar Sofia! Jag funderar på vad den bästa vägen är för mig och jag har funderat och testat de olika alternativen som du skriver om. Jag har experimenterat med att vissa kvällar avstå alkoholen, då fastnar jag inte i dåliga tankar och mitt självförtroende känns riktigt bra! Måttliga kvällar är helt beroende på omständigheterna, om jag är uttråkad, ledsen, glad, pratsam, tyst, stressad lugn osv. Är jag uttråkad så kan impulssvagheten som kommer med alkoholen leda till att jag vill dricka mer, oavsett, vad jag bestämt mig för innan.

Att gå på magkänslan och sedan bestämma mig för om jag ska dricka är en strategi. Magkänslan kan låta diffust, men innerst inne har jag ju en känsla inför kvällen som kan lyssnas till. En morot för mig är att planera något kul dagen efter, t.ex. träning, då vet jag att en fylla definitivt sabbar den upplevelsen. Plus att jag då tar ett dubbelt ansvar för mitt mående. Inför mina nyktra kvällar ute har jag märkt att de första 1-2 timmarna är som mest avgörande, en känner sig lite utanför, vill vara med i gemenskapen och en måste ständigt påminna sig själv om varför. Jag tänker att mina experiment får fortsätta och jag hade velat testa en sammanhållen tid då jag helt avstår att dricka.