Jag har skrivit här till och från vid flera tillfällen, jag har slutat dricka och jag har börjar igen. Jag har bestämt mig och jag har fallit tillbaka.

Just nu har jag hittat en hyfsad nivå, där jag känner att jag kan jobba vidare och nå min målsättning. Att sätta in ett förbud, det fungerar inte för mig... alls. Senast jag skrev här gjorde jag som många andra jag räknade dag 1 som nykter, dag 2 och så vidare, insåg sen att det var bara en uppräkning till nästa tillfälle jag skulle dricka. Att bli 100% nykter fungerar inte för mig och jag tror inte jag vill det heller.

Min historia är att jag under flera års tid druckit minst en flaska vin varje kväll. Oavsett vardag eller helg. Jag har ett riktigt bra jobb med mycket ansvar och jag har fina barn, är separerad och lever ett varannan veckas liv. Under ett par år var jag tillsammans med en man jag älskade högt. Men på grund av mitt drickande och den ångest det gav mig så förstörde jag förhållandet.

I februari 2019 tog jag några avgörande beslut. Jag valde att göra slut, jag kopplade min ångest till förhållandet och kände att jag drack ännu mer när vi inte sågs. Det var fruktansvärt smärtsamt att lämna honom. Jag skaffade ett årskort på gymmet och bokade in mig på personlig träning, jag bokade en träningsresa 3 månader framåt i tiden. Jag skrev även dagbok i blogg-form, bara för mig själv. När allt blev som jobbigast, skrev jag ner mina tankar.

Så startade jag min må-bra-resa, en viktig del i det hela var att jag hade ingen alkohol hemma. Det var trögt till en början, både med träningen och att avstå alkohol. Jag grälade med mig själv om att det kostade för mycket med pt för att kasta bort på att dricka. Jag gick promenader varje kväll, när klockan passerat 20 (då stänger bolaget) då pustade jag ut för denna gång. Sen en ny dag att kämpa igenom. Efter några veckors kamp och flera misslyckanden, så tänker jag att jag vänder på det och bestämmer när jag får dricka och hur mycket. Funkar sådär. Jag vässar till det lite ytterligare, jag kollar över hur mycket det kostar att dricka 100 kr/dag ca om jag dricker en flaska vin varje dag. Det är 2800 kr/månad ca. 33600 kr varje år. En rätt schysst resa eller flera småresor super jag alltså bort?! Nu börjar det hända något och jag tänker att jag sätter undan 2800 kr varje månad, om jag ska dricka så måste jag ta av rese-pengarna. Då blev det plötsligt skit-jobbigt.

Jag började snåla och när jag stod där på systemet och skulle handla min numera tillåtna vinkonsumtion... så ville jag ju inte ta av rese-pengarna. Så jag började dricka max en cava för 79 kr (med låg sockerhalt) ca 1 gång i veckan. Ofta på fredagar... jag sparade den så länge jag bara kunde och ibland öppnade jag den inte förrän vid 22 och sen bara njööööt jag. Lördagen var hemsk och en inre kamp om rese-pengarna. Klockan 15, puh... andas ut och inte bry sig förrän måndag. Vägra kolla instagram på hela kvällen, fatta hur mycket vin-uppdateringar folk lägger ut?!

Jag åkte på min träningsresa, själv, livrädd. Jag tänkte att på resan ska jag bara dricka vatten... men hamnade i ett gäng som gärna drack vin till lunch och middag. Jag hängde på. Den största skillnaden var att jag kunde dricka ett glas och sen va nöjd. Begäret var borta! Jag var såååå galet stolt! Jag tränade massor, drack måttligt med vin, hade ändå så vansinnigt roligt och kom hem full av energi. Jag gick tillbaka till min begränsning av vin av ekonomiska skäl. Nu hade jag ju dessutom sett att rese-kassan ökat och ville inte nalla mer än nödvändigt. Jag älskar ju att resa. Dessutom märkte jag plötsligt att min kropp reagerat otroligt positivt på mindre alkohol och mer träning. Jag har ju plötsligt en kropp som var på väg att bli riktigt snygg! Magfettet börjar försvinna, även dubbelhakan och resten av kroppen börjar se slank och smidig ut. Så nu ger den förvandlingen mig ännu mer push i rätt riktning.

Det senaste som hänt i mitt liv är att mannen som jag fortfarande älskar, är tillbaka i mitt liv och vi har startat om på ett otroligt fint, positivt sätt. Jag är lycklig, fri från ångest och med en känsla av kontroll när det gäller alkohol. Jag är även vansinnigt stolt över mig själv!

Jag har under så många år druckit och trots att jag är beslutsam och tuff på jobbet, så har jag haft noll makt över mig själv. Jag har haft så otroligt stor vilja att sluta, men inte lyckats trots otaliga försök. Det är väl bara att bestämma sig?! Så har jag sagt såååå många gånger. Nej det är det inte! Jag är nöjd över mitt resultat, vansinnigt nöjd, men oxå på min vakt eftersom jag absolut inte litar på mig själv och alkohol-djävulen dyker upp när jag minst anar det.

Sommarflickan2018

Jag gillar din raka och nakna berättelse och tycker det är fantastiskt hur långt du har kommit. Grattis också till att mannen är tillbaka i ditt liv och att att du är lycklig och stolt. Klart du ska var stolt över dig själv. Vi alla här inne vet hur svårt det är. Hade det inte varit svårt hade vi inte varit här.

Ska bli intressant att följa din resa. ?

Du har gjort det riktigt bra!! Jag vill gratulera dig till att du uppnått många av dina mål. Alkoholdjäfvulen dyker inte upp. Han smyger sig på, tyst och vänligt. Det är därför han är så svår att upptäcka i tid. Någon liknade honom vid en ninja, och det är en bra beskrivning.
Jag önskar dig all lycka framöver. Fint att läsa om din väg och tack för tipset om reskassan.