av Se klart

Anonym15366
sön, 2020-03-01 - 21:13

Mycket intressant att få läsa om era tankar! Förstår så väl den där känslan av vaaaardaaaag hela tiden. Har dock lärt mig gilla lugnet.
Frontalloben kan man väl utveckla främst med träning, gärna springa några gånger i veckan. (”Hjärnstark” - Anders Hansen)
??‍♀️?

Se klart
sön, 2020-03-01 - 21:36

Mitt gnäll här hemma resulterade i ett gräl- som jag vill beteckna som ett BRA gräl. Och alldeles relevant och sant. Jag har inte grälat m någon på snart två månader.
Det gick rätt snabbt över och det var väldigt skönt att gräla nykter och utan överdrifter.
Andrahalvlek- jag förstår, min känslohjärna behöver komma ut och rastas.
Eller snarare springa- joyo, jag längtar efter att komma igång, idag har jag tvättat mina träningskläder, så nu är det nära.
Tror just Hansen-hormonerna fattas mig. ?
Kram på er!

Se klart
mån, 2020-03-02 - 07:03

Från mitt fönster.
God morgon alla kämpar och livsnjutare, båda ryms i mig,
Idag bestämmer jag mig för en bra dag, med kraft från 8 veckors nykterhet i ryggen.
Det är någonting, kanske större och viktigare än jag anar!
Ha en fin måndag. ?

Torn
mån, 2020-03-02 - 07:38

Bra där Se klart, positiva tankar! Det blir en bra dag, så gott med blå himmel. Den här vintern
har varit bedrövlig vädermässigt, men nu är det vår!

Se klart
mån, 2020-03-02 - 10:01

För påminnelsen!
Ja, bra dag idag är beställd.
Jag tror att jag i helgen liksom tappade bort detta att nykterheten ÄR ett arbete. Jobbigt att tänka på men några andra alternativ finns inte för närvarande.
Vi ska ha något att brottas emot för att lära känna oss själva, hörde jag på radio i helgen.
Det vill jag! Nykter idag, ska göra mitt bästa.

Se klart
mån, 2020-03-02 - 13:39

”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.”
Hittade raden i en Tomas Tranströmer-dikt.
Jag tänker på hur mycket jag har önskat mig vilse i livet.
Hur jag längtat efter vilse, och ibland lyckats.
Men oftare vaknat upp till ordningen ändå, nån sorts ordning.
Stökig ordning, men inte vilse.
Jag undrar om det ”vilse” jag sökt.
Om det istället finns något annat vilse,
en annan glänta, på någon helt annan plats, där jag ännu inte letat.
Mitt i dikten läser jag:
”På något sätt har jag varit här förut, men måste gå nu.
Jag dyker in bland snåren. Det går bara att tränga igenom med ett steg framåt och två åt sidan, som en schackspringare.”
Vilse, ordning, som en fläta. Mysterium att bekanta sig med en måndag.

Se klart
mån, 2020-03-02 - 21:35

Kanske inte att minnas.
Men att behålla som bevis på att livet är föeänderligt!
Idag träffade jag min mkt gamla och skröpliga pappa, hade lovat att hjälpa honom m några saker.
Det var en stund mindfulness att vara bara med honom. Glädjas åt att han finns en stund till.
Vi har haft en knölig relation men nu känns den slät och fin och enkel.
Han kramade mig hårt och pussade mig på kinden när jag gick. Jag tänkte att den här kramen kommer jag minns hela livet.
Jag är nykter idag och det känns självklart, imorgon ska jag knyta ihop några olika trådar med visst mått av strategiskt tänkande. Så skönt att inte vara en promille bakis då.
Kram till er alla som gör mina nyktra dagar lättare.

Se klart
tis, 2020-03-03 - 12:56

Eller snarare igår var det 60 dagars nykterhet här i min ryggrad.
Det känns som ett stadigt lod i kroppen.
Nu är det snart endast en månad kvar av mitt ”löfte” om tre månader. Så jag kommer att behöva en strategi för framtiden.
Den ska jag börja med i veckan, och jag tänker gå grundligt till väga. Läste Berras tråd (starten alltså!) igår och blev otroligt inspirerad. Tack!!
Jag ska gå så noggrant tillväga. Det känns som jag behöver göra listor och följa tankar till slut.
Ett uppdrag helt enkelt.
Vid sidan om de tusen andra i vardagen men de flyter på utan alltför mycket krångel just nu, undrar varför ??

Torn
tis, 2020-03-03 - 13:24

Hej Se klart! Hmm, har för mig vi låg på samma dagar? Min dag 60 infaller i alla fall på torsdag :)
Den sjätte januari var min första dag. Nåja det är många dagar i vilket fall, Grattis!

Ha det bra!

Kaveldun
tis, 2020-03-03 - 19:11

.....hej igen
Känner igen mig i så mkt av det du skriver.
Hur kunde jag jobba så mkt? Och varför började jag dricka på ett problematiskt sätt?
Hörde ett intressant samtal som några chefer hade - och som lyfte det faktum att man fokuserar så mkt på leverans - och brist på leverans - när man misstänker missbruk av alkohol.
Men många som dricker presterar väl. Kanske presterar de ’ för väl’ för att kompensera för alkoholen?
Jag tänker att det varit så ( ofta ) i mitt fall.
Jag har liksom haft två jobb - ett krävande verkligt och ett ( hemligt) som handlat om att dölja min alkoholkonsumtion...
alltid leverera, stiga upp tidigt osv.
Att sluta dricka är ju ( också) att börja lyssna inåt.
Vad vill jag? Hur mkt vill jag jobba?
Att tänka dessa tankar ( utan skuld och behov av att dölja ngt) är nytt och stort

Se klart
tis, 2020-03-03 - 22:33

Här är en till Kaveldun. Som ofta tänkt som du att jag har ett till jobb, och som du, alltid levererat och i någon mån då över-presterat, som att simma med tunga stenar runt fötterna. Som att Ingen Ska Kunna Beslå Mig Med att inte fixa detta, oavsett omständighetens. Allt gilla för andra men inte för mig.
Sorgligt att tänka på och något att fundera över, vad en sån bestraffning haft för syfte.
Det berör mig mycket, att du känner igen dig. Tänker att det är något så viktigt att inte känna sig ensam, och udda. Det är en stor sak med detta ganska enkla forum. Man skriver och tänker och delar, och just nykterheten här är ju något mycket fint,
Vad vill jag? Stor fråga och den känns oroväckande nog ny.
Även om min omgivning aldrig skulle beskriva mig som varken velig eller osäker. Men lite samma där tänker jag. Stränga regler.
Ska straxt sova efter en bra dag. Den har glimrat till och skickat mig små meddelanden om vägen framåt,
Kram Kaveldun och alla som kämpar men också glädjs åt nya dagar, ikväll, nykter. (Minns inte om jag sagt det.)

Se klart
ons, 2020-03-04 - 21:56

Drömde hemskt inatt, en väldigt talande dröm för min situation, där ett ben hade råkat huggas av (gjorde inte ont...) men sen fick jag hoppa omkring på det där benet- kunde inte ringa 112, kunde inte be om hjälp.
Det där förlorade benet är - minst sagt- min akilleshäl och handlar förstås om mitt alkoholintag.
Att vara skadad och inte veta hur man ber om hjälp. Att vara skadad och göra så gott man kan, men att det ändå inte får märkas.
Tack mitt undermedvetna eller vem det nu är som pratar med mig i natten.
Idag; bra dag, slås ofta och fortfarande av allt jag hinner med. På vardagarna är det en lyx, helgerna jobbar jag med att få till.
Glädjer mig larvigt mycket åt minus 7 kilo på vågen. Kommer nu i min för lilla klänning jag köpte i januari, och firade med att köpa en alltför liten kavaj! Kämpa.
Men idag har jag inte kämpat. Dieten går enkelt. Att vara nykter är enkelt, just idag. Glädjer mig åt det.
Påminner mig själv om något jag skrev i en tråd för någon dag sedan.
Att vara nykter är inte jobbigt. Det är tankarna på att få dricka som är jobbiga. Note to self.
Idag- nykter. Utan att tveka.

Torn
tors, 2020-03-05 - 09:52

Jag tycker det är fascinerande med drömmar. Att drömma att man förlorar ena benet är ju en hemsk variant?, men det är ju som du skriver, det betyder något. Jag har nu under den "nyktra" perioden drömt en hel del om alkohol, och har sett ett tydligt mönster hur det undermedvetna bearbetar saker och ting. I förrgår natt drömde jag att jag flög, helt enkelt genom att vifta på armarna så kunde jag flyga vart jag ville. Konstigt så klart, men en otroligt härlig känsla!

Gött att det går bra nu, 7 kg är inte illa? en härlig bonus!

PS Grattis till dag 60! Nu kör vi vidare på den inslagna vägen.

Se klart
tors, 2020-03-05 - 12:09

Torn, en väldigt talande dröm, att så lätt kunna flyga! Lite som vissa dagar är i det nyktra livet.
Tack för grattis- och grattis tillbaka!
Det är skönt att dela dag med dig, dessutom håller du ordning när jag räknar fel.
Väl kämpat av oss tycker jag, och känner att jag nu blivit så pass erfaren att jag kan ge rådet: Håll ut, det blir bättre, till de som är precis i början. Så skönt att lägga två månader bakom sig. Känns i hela kroppen! Imorgon firar jag med nån överprisad juice eller så.
Kram!

Se klart
tors, 2020-03-05 - 21:56

Har jag klarat att vara nykter.
Så himla stolt. Och glad!
Inifrån-glad, som en urkraft.
Det är iaf 20 år sedan jag var nykter så länge, och just idag tänker jag att allt jag tampas med tankar och tråkighet- har varit värt, eller värdefullt.
Det är en randig väg framåt, som en trasmatta. Mörka dagar kommer. Men den är inte svart, vägen leder inte ner i katastrofen.
Precis just nu känns det, ja att jag har gjort något mäktigt!
Tack alla och även om ni tycker jag överdriver nu, för jag har inte bestigit Mount Everest men det känns nästan som jag skulle kunna! Om jag vill.
Kram alla kämpar, och alla glimrande, stöttande, fina och modiga människor.