Vad krävs?

Profile picture for user Charleen

Jag har ofta funderat över vad det är jag väntar på... Jag ska sluta dricka men jag vet inte vad jag väntar på. Det är bara att bestämma sig och så sluta. Jag har världens bästa man, dotter, hund, bra vänner och en allra bästa vän som är min syster. Jag har ett bra jobb. Vad väntar jag på? Jag läser ofta i dessa forum att man gör saker för att få tiden att gå - till vadå? Vad är det som tiden ska gå till? Jag vill ju leva här och nu och inte bara rädda mig från en dag till en annan. Jag vill ha ett syfte med det jag gör och en mening. Jag är en person som behöver ha mål, se fram emot saker. Jag älskar att resa, nya platser och nya människor. Nu finns inte ens det. Kärlek till alla som kämpar ?♥️

Profile picture for user 2021 nykter

För min del är det för att min kropp och själ ska må bra, alkoholen gör bara skit med mig. Ångest och sömnlös osv. Tycker verkligen du ska sätta upp en mål med en ny resa eller varför inte några nyktra dagar? Jag ska belöna mig med någon snygg tröja efter 15 dagar osv. Är bara på dag 3 och 15 dagar känns ju inte så långt bort. Kram och kämpa på ?

Profile picture for user TappadIgen

Det är en bra fråga. Det börjar närma sig 5 månader sedan jag slutade och jag vet att det var en fråga jag själv brottades med. Jag vet faktiskt inte exakt när jag insåg att jag måste sluta. Det kändes så skrämmande och jag ville ju dricka bara ett litet tag till. Inte sluta riktigt än. Med facit i hand så skulle jag ju bara slutat med en gång när jag visste.

På något sätt vet man ju. Det blir bättre på andra sidan, när man väl har slutat, men ändå är det så svårt att släppa taget. Det är ju som att säga farväl till en vän som man varit genom så mycket med men som man vet att man nu bara har ett destruktivt förhållande med.

Dock känner jag ingen som har sagt att de tog steget att sluta för tidigt.

Profile picture for user Charleen

Tack för alla stöttande ord och allt pepp. Idag har jag ångest för att jag drack igår igen. Idag blir min första nyktra dag igen och jag har bestämt mig igen men jag är rädd att när det har gått 2-3 dagar så faller jag dit igen som jag brukar. Då känner jag att ja men det går mig bra, jag tar bara 2 glas men det stannar inte vid 2 glas eftersom jag inte dricker för att det är gott längre. Jag dricker för att bedöva och glömma för en stund och då räcker inte 2 glas. Ibland känner jag hopp och tro men oftast känns det hopplöst. Jag har förut tänkt att alkoholister är svaga som inte kan sluta, nu är jag en av dom och nu förstår jag alkoholens makt. Idag ska jag klara det för jag vill må bra igen! Jag har mått så bra nykter men klarar inte av att hålla mig nykter. Nu vill jag bara att det ska gå några månader och att jag håller mig nykter, helt nykter. Jag kan inte prata med min man om detta då han skulle döma mig då jag lovat och ljugit. Jag vill först klara en lång period nykter och sen kan jag berätta för honom. Jag ska klara det från idag!

Profile picture for user Charleen

Måste även säga att det känns bra att kunna vädra sina problem utan att någon vet vem man är, då kan man vara helt ärlig. Jag bor i en mindre stad så att söka sig till AA är absolut inte aktuellt. Jag önskar att jag kunde prata med min man och få stöd och det skulle jag säkert få men han skulle kräva att jag aldrig mer dricker, han skulle inte lita på mig. Jag skulle känna sån skam och ett självförakt. Först måste jag klara en lång nykter period.

Profile picture for user 2021 nykter

Synd att du inte känner att du kan prata med din man, är både viktigt och skönt att ha stöttning av sina närmaste.
Om du inte ännu känner att du kan säga hela sanningen så dra till med att du vill testa en nykter period ett tag eller att du startar upp en träningsperiod. Så kan han väl stötta dig i det.
Skönt att vara nykter och det är helt klart värt det för min del. Jag har druckit klart nu. Kram och lycka till ?

Profile picture for user Kaffetanten88

Dag 9 nykter för mig. Varit helt slut och trött. Massor av ångest osv. Men! Jag har mål. Mitt mål är att orka springa igen. Vill klara att springa lopp igen. Jag vill spring tjurruset och kanske Stockholm maraton igen. Andra mål är en mer närvarande mamma, flickvän och matte. Har mål att bli piggare och må bättre. Kanske få bort mycket av ångesten jag redan har. Lycka till!

Profile picture for user Charleen

Jag kan prata med min man men är säker på att han inte kommer att lita på mig då jag lovat och sen ljugit. Därför måste jag först visa att jag har blivit nykter och idag känner jag mig stark eftersom jag mår så dåligt och vill bara må bra igen.

Profile picture for user Jullan65

Välkommen hit. Ett bra och första steg i rätt riktning. Om du verkligen vill vara nykter kommer det fungera för dig oxå. Det som hjälp mig och många andra är att ta en dag i taget. Alltså 24 h klarar man oftast ganska lätt. Därifrån tar du ytterligare 24 h igen. Du puttar nykterheten framför dig och blir förhoppningar sporrad av dina framgångar. Att lova för alltid kan vara ödesdigert, för alltid är ofta kravfyllt och skrämmande. Försök dig på en inre målbild som varar i ca 3 månader. Och så dag för dag. Om du blir jättesugen, försök ta reda på varför? Är du hungrig, trött, ledsen , arg? De är triggers. Du kan oxå vid svåra tillfällen bara vara jävligt envis, att klara sig på ”vita knogar” som de kallas. Allteftersom dagarna går kommer du känna mer glädje och livslust. Just nu har a greppet om dig och det mesta känns omöjligt. Men det är inte sant, prova du har inget att förlora. Jullan

Profile picture for user Charleen

Även dag 2 gick bra, har varit så aktiverad båda dessa dagar. Hade en dispyt med min man idag och fick sådan lust att ta till A men gjorde det inte - så nöjd. Jag har inte haft sug men längtan.

Profile picture for user Charleen

Känner mig som en vinnare, har klarat 3 dagar utan problem eller större sug och idag är det nyårsafton men jag känner mig stark. All lycka till er alla!

Profile picture for user Charleen

Jag klarade av att vara nykter i nästan en månad men tog ett återfall i helgen och senast igår så idag är ångesten total. Jag orkar inte leva såhär. Jag har i alla fall lärt mig att det inte går att dricka lite grann. Jag trodde verkligen att jag kunde det, att jag var annorlunda mot andra med alkoholmissbruk. Så nu börjar jag om på dag 1 igen och det måste bli den första dagen i mitt nyktra liv. Jag vet att jag klarar det, det gick lätt att avstå fram till denna helg och jag vet inte ens varför jag drack, jag var inte vidare sugen ens. Nu är jag bara besviken på mig själv och drunknar i ångest.

Profile picture for user Charlie70

Vi måste alla göra oss våra erfarenheter för att inse våra förmågor och begränsningar. Toppen att du kommer tillbaka hit! Försök att inte begrava dig i ångesten. Klappa dig själv på axeln i stället, för att du faktiskt beslutat dig göra något åt saken!

Kram!

Profile picture for user Vin Santo

Var inte så hård mot dig själv - en månad gör under för alkiskroppen/hjärnan :)
Någon sa till mig att man tänker sig en stor glasskål - varje kväll lägger man i en kula - har man druckit blir det en röd kula och annars en grön.
I din skål ligger nästan 29 gröna kulor och en röd - den syns knappt :)
Se till att fylla på med fler gröna nu bara - upp i sadeln - det är inte antal vita dagar i sträck som kroppen räknar utan dina vanor sammantaget över tid. Du kommer klara detta! Kram!

Profile picture for user Charleen

Som svar på av Vin Santo

Tack så mycket för kloka ord och pepp! Det känns bättre när jag läser vad ni skriver, så mycket klokhet. Jag längtar tills jag har fått ihop några vita veckor igen, då blir man nästan äcklad av att ens tänka på alkohol. Jag hade så mycket energi och livslust när jag var nykter under lång tid. Jag levde utan ångest. Jag vill och ska komma dit igen.

Profile picture for user Charleen

Nu måste detta få ett slut!! Har druckit torsd-sön trots att jag egentligen inte vill, mer som ett tvångsmässigt beteende. Det är nästan så att jag skrattar åt mig själv och hur knäppt det är. Jag har aldrig haft abstinens och har inte heller direkt sug efter alkohol men jag bara gör det dvs dricker. Det är bara första supen som ger känslan jag vill ha men jag fortsätter ändå. Aldrig stupfull men smålullig. Jag vet inte längre hur jag ska hantera detta beteende, jag är så leds på mig själv! Snälla kom med bra råd och tips! Jag behöver motivation och stöd.

Profile picture for user Förändrande

Måndag. Ny vecka nya möjligheter att vinna över flaskan!

Jag känner precis igen den där första känslan vid första klunken/glaset som aldrig kommer igen. Trots det så fortsätter man tvångsmässigt/slentrianmässigt.
Det enda ENDA som funkar för mig är att inte ha något hemma.

Heja dig, den här veckan kommer gå bättre ?

Profile picture for user Vin Santo

Varför gick det som det gick i helgen?
Några triggers? HALT?
När du ser deina egna mönster kan du så smått formulera en motplan tänker jag.
För min del var det hunger, tristess och ren vana - det där går att bryta.
Lär känna din fiende :)
Lycka till!

Profile picture for user Charleen

Jaha, då var det dags igen för dag 1. Har druckit alko 4 dagar på rad fast jag inte hade tänkt göra det. Precis som nästan alla andra gånger. Funderar mycket över att allt blir tråkigare utan alko, människor blir ointressanta och vardagssysslor tråkiga. Jag funderar också över ångest och skam, följeslagarna. Har till och med tänkt att varför ska jag sluta nu om jag inte gjort det tidigare då jag borde ha slutat. Ja jag vet inte, många tankar blir det. Jag hade viljat söka stöd bara för att få älta med någon som förstår vad man går igenom. Bor i en liten stad och har så stark integritet så det är inte möjligt. Nu vill jag bara att vecka 1 ska gå eller bara några dagar.

Profile picture for user Kennie

Kan relatera till tråkkänslan, så kände jag också i början. Tror faktiskt att det har med beroendet att göra. Man har tillsatt kemisk glädje så att hjärnan glömt hur den skapar egen. Men det blir bättre och bättre ju längre tiden går tycker jag.. Svårt det där med att prata, saknar också någon att prata nykterhet med.. Men forumet här är bra tycker jag. Hoppas du orkar ge det en chans nu, det finns stora fördelar som märks vartefter...

Profile picture for user Kennie

Dit kan man väl ringa? Du har ju ringat in ditt problem rätt väl, det går bra några veckor, sen blir det ett återfall. Det är verkligen aldrig för sent att sluta. Jag slutade för ett år sedan och är så glad för varje dag med den nya närheten jag har till min familj när jag inte måste kämpa för att verka nykter och aldrig är bakis längre. Det är det fulaste beroendet gör, att det får en att tro att det man har inte räcker. Att man behöver alkoholen. Men det är beroendet som tar till alla trick för att finta bort en och få en att tro att den är den enda trösten/glädjen/ guldkanten. Men du skrev i ditt första inlägg att du har mycket fint i ditt liv, ge det en chans, det är du värd!

Profile picture for user Sisyfos

Har du kollat upp att du är frisk i övrigt? För mig blev det så mycket lättare att sluta, känna glädje, vara här och nu när jag höjde mitt järnvärde (ferritin) till bra nivåer. DÅ kände jag igen mig själv. Nu vet jag inte hur omfattande ditt drickande har varit, men om din man inte vet så kanske det inte är den allra största konsumtionen.
Det jag känner igen mig i är det där nästan tvångsmässiga drickandet.
Hjärntrötthet, depression? Jag tänker att alkoholen är en del av problemet, men om du inte får effekter av 28 nyktra dagar så kanske det finns nån annan orsak också. Kurator, kan det vara aktuellt? Ni kan ju prata om andra livsmönster du har också. Sömn, motion etc. Det är mycket som ska klaffa för att man ska må bra. Alkohol är en riktigt smutsig drog som påverkar så många delar i hjärna och kropp så det är egentligen inte så lätt att identifiera vad man medicinerar.