Jag kommer från "andra sidan" och har anhöriga med utmaningar med beroende, just nu spel och alkohol.
En del har bara slutat höra av sig.
Får inte tag på dem heller.

Kanske är de inne i sin beroendebubbla. Under tidens gång har det hänt saker.

Om man är i en bättre period tänker jag, hur vanligt är det att känna skam för saker som hänt så att man eventuellt bryter kontakt med anhöriga utan ett ord? 🤔
Som anhörig har jag försökt göra klart att jag finns där. Känns bara så trist att bli bortkastad.
🌺