Jag VET så så så mycket att jag har ett beroende & inte ett missbruk. (Min farfar visste sitt beroende, min pappa förnekade allt hela sitt liv) Båda har idag tyvärr gått bort pga skador A har gjort & jag är väldigt medveten om mina risker, gener, annat!

Men jag missbrukar inte längre, jo absolut att jag gör allt för att stilla mitt beroende dagligen då mina abstinens är så obehagligt starka. Men behöver inte längre dricka mig full eller tömma flaskan & det tror jag nog väldigt mkt har med min senaste medicineringar att göra.

MEN sen enligt mig så är det ingen skillnad på kaffe, cigg, godis, FB, internet, träning eller annat. Ett beronde är ett beroende, vad samhället än skulle säga är ”normalt”

Jag har haft & stått för detta otroligt frustrerande beroende i 20år & då är detta mer än halva mitt liv. Jag är även 4år drogfri nu i Juni & bara det är en daglig kamp, hand i hand med ohälsa & ensamhet.

Men fan det är otroligt påfrestande när man inte kan göra någon mer förändring, skillnad än vad man faktiskt gör just nu. Jag vill så mkt mer än vad jag orkar & klarar av just nu, jag kan inte bara sluta med ”allt” men jag har iallafall börjat. Jag tar allt DAY BY DAY & det är så mkt bättre & modigare än allt annat.

Men nu då så tar jag varje morgon en tablett Naltrexon som då ska ”minska” intaget A när man väl börjat dricka, sen tar jag Campral 3 gånger om dagen för att minska sug (dock får jag mega diarré) läkaren sa lite att man får typ välja om det är värt det eller inte.

MEN jag gick med på att prova dessa tabletter för jag vet att jag inte kan fortsätta leva som jag gör, jag vet också att det inte kommer hålla i längden, varken psykiskt eller fysiskt. MEN jag gör varje dag ett försök, en förändring eller typ tänker efter en extra tanke på hur jag vill, önska, borde ha det.

Just nu kan jag inte göra mer än att fortsätta kämpa & försöka.

Värme och styrka till dig som kämpar och gör vad du kan. Som du skriver, Day by Day, det är så vi tar oss vidare. Kan en målbild hjälpa? Du på en plats du tycker om, fri från beroenden, lugn i själen. Det önskar jag dig.