Efter en karatefylla på midsommar som slutade i kris och katastrof bestämde jag mig för att nu får det vara nog.
Rättare sagt, det har jag bestämt mig för hundra gånger innan men nu var botten nådd.
Har genomlidit alla möjliga kval sedan dess. Har faktiskt inte en enda gång varit sugen på alkohol, men de fysiska besvären var otroligt jobbiga i början.
Första dagarna hade jag så mycket ångest över hur jag betett mig så då överskuggade det allt annat, men dag 4-6 trodde jag på riktigt att jag skulle dö.
Blodtrycket sköt i höjden, hjärtat slog, jag var så trött, ville bara sova.
Kom ut på andra sidan av detta och har sedan dess mått riktigt bra, förutom de dagar min man druckit. Jag sa att han får dricka om han vill men jag kommer inte att gå in på bolaget och köpa något åt honom. Ångrar detta uttalande djupt. Han behöver också tänka över hur mycket och hur ofta han dricker men framförallt har det varit superjobbigt att han sitter och dricker i soffan bredvid mig.
Jag klarade 18 dagar. Idag övertalade han mig att nu har jag varit så duktig så jag förtjänar ett par glas vin.
Bingo för alkoholhjärnan.
Nu är jag på dag 0 igen. Och jag känner mig varken nöjd eller glad efter två glas vin. Bara besviken på att jag gick på det och därmed rättfärdigade hans behov av alkohol.
Bara att börja om från början igen då. Och semestern börjar på fredag.
Stålsättning som gäller.

@sommar2022 Bakslag kommer alltid. Känner ingen som bara kunnat sluta och sedan aldrig mer dricka igen. Det beror ju på hur långt det har gått givetvis. Men 66% av alla som genomgått någon form av behandling för alkohol tar minst ett återfall. "Google" Sen vet man ju inte om mörkertalet. 18 dagar är inte dåligt. Du kommer ju inte lägre än 0. Så nu är det bara att ta nya tag. Sen tycker jag att han gör väldigt fel när han övertalar dig när han vet att du försöker sluta. Var inte där nästa gång om han tänker dricka. Hitta en ursäkt eller säg som det är. Det bästa hade ju varit om ni kunde peppa varandra i att låta bli istället. Men alla är ju olika.

@sommar2022 Hej, tittar in här och läser lite och kan relatera till detta med att dra ner på alkohol samtidigt som man har en partner som dricker.

Eftersom jag tror på att resan ut ur alko-träsket måste bygga på en egen kraft (med hjälp av fakta och andra människors berättelser) så aktar jag mig för att påpeka att även min sambo dricker för mycket.

DOCK har jag märkt att mitt eget arbete liksom smittar av sig på honom.. Och när jag inte dricker så dricker han mindre - hoppas att det kanske kan bli så för er i längden!

Bra att du är här och skriver :) ☀️