av Murphy

Murphy
tis, 2022-12-20 - 19:41

Jag blev just medlem här och startade på min första vecka i programmet. Jag orkar inte hålla på med alkoholen mer just nu. Jag önskar att kunna ha ett normalt drickande så småningom, men ska testa vara nykter så mycket jag kan. Jag skäms över mitt beteende och min önskan att dricka alkohol. För mig har det varit en flykt från min ångest och mina tankar. Jag har betett mig dåligt genom att dölja mina dryckesvanor för mina vänner och min familj. Alkoholen har varit största Orion nästan. Men jag vill inte hålla på såhär, känns som jag tar död på mig själv och relationer. Jag och mina relationer är viktigare. Men nu känns ångesten och en familjemedlem som inte är så glad på mig pga att jag dricker för mycket och somnar, är trött å mår dåligt. Jag vill bara ställa allt till rätta och visa att dom är viktigast för mig. Men svårt när någon knappt vill titta på en, vilket jag förtjänar.. jag får sån ångest och vill bara dämpa den med ett glas. Hur gör ni när ångesten kommer över er?

vår2022
tis, 2022-12-20 - 21:21

@Murphy Välkommen hit! Att dricka alkohol blir en ond cirkel och det som kommer ur det är ångest som man försöker dämpa med mer alkohol och som ger ny ångest och som man vill dämpa med alkohol…Det som kan dämpa ångesten är att sluta dricka. För mig var det jobbigt de första 4-5 dagarna, sedan lättade det och ångesten som alkoholen orsakar dämpades. Jag var aktiv, tog promenader, tränade fysiskt och drack massor av bubbelvatten. Åt också mycket godis första tiden, det dämpade suget. Sedan behöver man komma åt det som gör att man vill fly bort från sina tankar och som skapar ångest som man vill dämpa med alkohol. Men en sak i taget. Bara att sluta dricka hjälper långt och dämpar ångesten. Att ta djupa andetag med djupt långsam inandning och sedan långsam utandning hjälper också. Ångesten är inte farlig i sig, den kommer till en topp och sedan klingar den av. Det är kroppens sätt att säga att något inte står bra till. När ångesten kommer kan du bara uppmärksamma och notera att den är där och sedan försöka låta den passera.

Kämpa på, det är så värt att leva livet som nykter💪❤️

Murphy
lör, 2022-12-24 - 01:17

Jag har gått i kbt för panikångest som jag fick för ett år sedan. Vet vad jag borde göra men har inte orkat. Varje gång jag försökt så blir jag bättre sen sämre. Det går upp och ner så. Kanske fick jag paniksyndrom pga alkoholen, min kropps sätt att säga nog är nog.

Varje gång jag är ensam och känner ångesten som vill ha alkohol så har jag börjat läsa här istället, det hjälper.
Har funderat mycket på varför det blivit såhär och vad som triggar min ångest. Jag får ofta höra subtila kommentarer hemma. ”Maten var inte god”, ”nä, jag vill inte hjälpa till”, tystnad när man vill lösa konflikter.. så du har råd att också ha en ostbit på mackan, ”du misslyckades med dethär.. ”vilket jag svarar på:”va bra du säger till mig så kan jag försöka komma ihåg det till nästa gång (snäll ton)”, får som svar att på dens jobb får folk sparken som misslyckas.
Allt jag gör blir fel, det var fel mackor på sängen på födelsedagen och tragiskt att jag inte visste det. När den personen blir sur varje gång jag är i köket på morgonen när personen ska göra frukost.
Jag försöker göra mitt bästa men är sällan bra nog. Får sån ångest över dom kommentera att jag kan spricka. Allt är såklart inte dåligt. Men minsta felsägning eller förändring kan göra att flera dagar är förstörda. Total tystnad, som jag inte finns i dagar. Personer som träffar mig ser han att dom alltid ser fel på mig, vad jag sa eller om jag drack eller var för sprallig. Med åren har alkoholen blivit den som tröstar mig för det kan jag inte räkna med hemma. Nu har jag på senaste året verkligen uppfyllt en profetia då jag började dricka varje dag nu i slutet, allt för att dämpa ångesten. En anledning att verkligen ha något mot mig.
Vi kan ha så fina stunder tillsammans tills jag gör något fel. Det ger mig ångest, att trots orken tryter så har jag haft fullt upp på jobbet ( vi är ca 70 st varav jag var en av tre som kunde allt, detta gjorde att jag stundvis hade 5 personer som pratade i munnen samtidigt och ville ha hjälp, jag var tvungen att fixa saker för ingen annan kunde, kunde varit fråga om liv å död om jag inte stannade och fixade det som behövdes), kommer i sista stund å hämtar från förskolan sen snabbt hem å laga mat så personen har middag när personen kommer hem, annars blir det fel. Jag för höra att jag hämtar för sent från förskolan.. men jobbar heltid. Så såg min vardag ofta ut för ett år sen när jag kraschade.
Nu funderar jag om jag bara vill skylla ifrån mig allt och jag är dum som gör allt fel?
Detta är förstås min version.
Men ifrågasätter om jag är en idiot som bara misslyckas med allt. Gör allt fel. Får ju bekräftelse ganska ofta att jag gör fel.
När jag blev medlem här så hade jag totalt kraschat, min katt som jag haft i nästan 16 år dog av cancer. Katten var min trygghet, min ständiga positiva bekräftelse, min bästa vän. Men jag har fått nog av alkoholen. Även fått höra att jag är hemsk som låtit det gå såhär långt (vilket jag håller med om) så vi inte kan njuta tillsammans av något med alkohol då vi gärna testade nya saker tillsammans.
Fick ångest över att jag hamnat här, är verkligen ingen ängel. Vi har varit tillsammans sen jag var 17, är idag i 35 års åldern. Alkoholen som tröst började väl smyga sig på för 2-3 år sedan. Men före det festade jag gärna och inte den som var nyktrast precis. Alltid gillat alkohol.
Låter som jag bara försöker lägga all skuld på personen, men försöker bara nämna kommentar som jag personligen aldrig skulle tänka mig att säga till någon.
Försöker jag lägga bort all skuld istället för att inse att det är mig det är fel på? Jag är den som orsakar problemet?

Kennie
lör, 2022-12-24 - 10:10

Hej, vill bara säga att det inte är normalt att säga sådant som den du lever med gör. Att hitta fel och anmärka och gå runt och vara tyst utan att säga varför , det låter som psykisk misshandel i mina öron. Visst kan man ibland säga till sin partner att hen gjort något dumt, men då med viljan att hjälpa. Jag tycker du ska söka samtalsstöd för detta. Fundera på om denna relation går att förbättra, och vad du ska göra om det inte går. Ens partner ska spela på samma lag som man själv, inte vara ens motståndare. Ta hand om dig!

Lora
sön, 2022-12-25 - 23:24

Håller med föregående talare. Det låter inte som en sund relation. Lätt i din situation att ta på sig allt. Det fina med att sluta dricka är att det blir lättare att vara sann mot sig själv och vara mån om egna gränser. Den där personen borde bli varse om dina. Det är inte ok att gå på andra på det sättet om man inte avser hjälpa.

Börja med att fundera över ditt eget värde och sätt gränser kring hur du vill bli behandlad. Det kan du börja med direkt. Inte heller någon som dricker är värd att kasta skit på.
Alkohol är fö en ångestdrog så genom att sätta gränser för hur du vill bli behandlad och att sluta dricka så tror jag du ganska snabbt kan känna stor skillnad.

Majaela
mån, 2022-12-26 - 12:02

Så mycket jag känner igen från din historia. För att orka ta emot så mycket kritik och klara av alla krav så drack jag, sen överkompenserade jag för jag fick dåligt samvete för att jag drack. Jag tog mycket skit för jag kände mig som en dålig människa . Jag var ju inte värd mera. När jag slutade dricka så kunde jag också få bli arg och stå upp för mig själv. Det var en skön känsla. Bara det att få lov att bli arg och inte få dåligt samvete för att det kanske är alkoholen som gör dig arg . Någon här i forumet har skrivit ..”att sluta dricka är en kärlekshandling till dig själv”
Nu har jag själv en liten julsvacka när stressen ökade igen men jag vet att jag går mot lugnare och ljusare tider 2023
Att ta hand om sig själv. Vila, sova äta istället för att jaga och kämpa. Det är mottot för 2023, häng på!
Kram

Liten72
mån, 2022-12-26 - 18:47

@Murphy Ditt inlägg berör mig verkligen! Du var så ung när ni träffades! Att leva med någon som förminskar, ignorerar och får sin partner att känna sig värdelös är inte sunt och det är inte så det ska vara. Det är psykisk misshandel och det är inte du som gör fel. Att ni har det bra tills ”du gör något fel” känner jag så väl igen! Det är så en manipulerande person gör för att få dig osäker. Jag har själv på nära håll sett vad ett sådant förhållande gör för en ung människa och över tid. Läs om psykisk misshandel och ta hjälp! Och bra att du läser här när du vill dricka alkohol. Du kan ta dig ur det här och det finns många här som kan stötta dig.

Murphy
tis, 2022-12-27 - 00:46

Tack för alla stärkande kommentarer!
Det är mycket att fundera över, jag vill ha en förändring men det är svårt när man genast möts av mothugg eller tystnad.
Jag har bestämt mig för att ge upp alkoholen för nu, ett bra tag framåt (minst 100 dagar har jag övertalat migsjälv). Ska fundera under tiden om jag vill börja, vilka tillfällen isåfall och varför.
Har trots alla mothugg varit helt nykter i en vecka. Men varit tufft, direkt kommer kommentarerna om jag gör något fel eller förändring i en plan blir det tråkigt här hemma. Senast var det om en pizzadeg… Men efter hur jag varit så spelar det ingen roll hur konstruktiv jag försöker vara, jag har ju redan skapat en dödssynd genom att dämpa min ångest med alkohol. Ångesten smyger sig på om kvällarna och jag försöker söka mig in här för att dämpa min ångest.
Genom åren är det en kommentar som ofta cirkulerar i min skalle..
När vi träffades var personen den mest omtänksamma, snällaste, givmildaste personen jag någonsin har träffat. Fanns alltid där för mig oavsett vad.
En gång sa personen en sak jag inte kunnat släppa när jag nämnde hur jag ansåg att personen brukade vara. ”Jag är inte den personen, jag spelade den för att jag var uttråkad.”

Samtidigt så låter allt så hemskt när jag radar upp det. Jag gör fel och haft dåligt självförtroende, lätt kunnat bli upprörd och ångrat mig sen och bett om ursäkt såklart.
Det är lätt att peka fingrar, men jag undrar ofta om jag är den dumma. Senast ikväll fick jag höra att jag suger allt gott från jorden. Men det var bara en pizzadeg..
vill bara fly till min gamla vän som jag försöker säga upp bekantskapen med (alkoholen).. känns oftast bättre på morgonen, kvällarna är värst..

Sisyfos
tis, 2022-12-27 - 05:47

Det gör ont att läsa det du skriver. Om personen till och med säger att hen spelade. .. jag tror att det du beskriver inte är helt ovanligt ändå och att du lever ihop med en Person som inte är riktigt frisk. Man kan läsa om de här personerna som överöser med beröm och kärlek initialt för att sedan när de fått kontroll sakta bryter ned. Det är inte så konstigt att du har ”löst problemet” genom att dricka, men nu har du ju förstått att det inte är någon lösning.
Du beskriver ett liv som skulle göra vem som helst utmattad. Jag började dricka när jag hade järnbrist och blev extremt trött. Alkoholen blev bränslet. Helt galet såklart eftersom den sabbade sömnen etc.
Du jobbar heltid, hämtar barn på förskolan, lagar mat, troligtvis en massa annat. Vet inte om hen du lever med tar sin del av ansvaret, men det låter inte som att ni jobbar tillsammans med att komma framåt och tar gemensamt ansvar.
Det låter nästan som hen också dricker och har riktigt dåligt ölsinne? Blir arg, elak och bitter? Eller är det även utan alkohol. Oavsett har du levt med någon sen du var 17 år som inte lyfter dig alls, utan som sakta bryter ner dig. Det låter som om du börjar hitta den där kärnan av ditt eget värde och att du börjar fatta att det inte är du som gjort fel när någon tjafsar om en pizzadeg. Du är en av 5 på jobbet som kan allt. Ok du har druckit för mycket de senaste 2-3 åren, men nu vill du sluta. Det är ett oerhört bra beslut att ta och du kommer att greja det. Tycker att du låter beslutsam och att du har en strategi. Låt ingen trycka ner dig. Du är värd allt stöd och eftersom du inte får så mycket sånt utifrån får du berömma dig själv och hänga här. Allt lycka till, till dig!

Murphy
ons, 2022-12-28 - 23:47

Tack. Det är tufft, allt jag gör blir fel. Kommentarerna är elakare när hen dricker men även utan det. Inget jag gör känns som det duger. Maten är dålig, för smaklös, för enformigt. Jag försöker påpekar att jag skulle va lycklig om jag ens slapp laga mat och tacksam om någon gjorde den. Får en ond blick och höra varför ska man vara tacksam över det här!?!
Jag vill inte påstå att jag är en matlagare av världsklass, men om folk kommer förbi eller jag kommer till dom brukar dom ofta önska mat från min matlagning. Vilket jag inbillar mig är ett gott betyg på min ”kassa” matlagning.
Jag städar, sorterar, lagar mat, handlar, mm.. han kontaktar min kusins man ifall något behöver fixas med bilen. Sen jag blev sjukskriven har han blivit tvingad att ta mer ansvar, helt utan klagan dom två första månaderna och massor med pepp. Sen efter det får man pikar hur man är hemma å inte jobbar. Jag gjorde allt rätt då och efter 2 månader. Drack inte, tränade osv. Men jag tog väl för lång tid på mig.

Jag är en väldigt känslosam människa som styrs mycket av känslor och empati på gott och ont. Men när någon konstant säger saker jag inte ens skulle säga till någon annan och dumförklarar en gång på gång så är det tufft. Jag försöker göra saker rätt men blir alltid fel. Hen ser allt jag gör fel men sällan det jag gör bra. Tex. Är sjukskriven, var på jobbet å jobbade, tog mig fram å tillbaka (gick inte för ett år sedan), kom hem, hjälpte till å duka å göra det sista gör middagen. (För första gången på jag vet inte hur länge slapp jag göra mat, var sååå tacksam, sa det med.)
Sen försökte jag laga dragkedjan men misslyckades. (Det fick jag höra…) spendera resten av kvällen med att laga x antal trasiga kläder, trasigt skydd till studsmattan. Men det var inte så märkvärdigt enligt hen som fortfarande är sur över dragkedjan. Fick veta att jag snarkar för mycket så får inte sova i sängen.. så nu ligger jag på soffan. Känner mig ledsen.. imorgon hoppas jag på en bättre dag.

Nsr-rider
tors, 2022-12-29 - 02:19

@Murphy Hej! Jag lider med dig. Men, jag håller med ovanstående forummedlemmar. Det känns inte som att du mår bra i er relation. Sen kan du ta tag i alkoholen... Från en som blivit lämnad pga alkoholmissbruk♥️

Sisyfos
tors, 2022-12-29 - 07:40

Du gör inte saker fel. Det är inte dig det är fel på. Om man har ett behov av att hacka på nära och kära är det något annat som är fel. Du säger själv att normala människor skulle vara tacksamma för att nån annan lagar maten och så är det. Jag växte upp i ett hem där det grälades rätt mycket. Blev medberoende och försökte se till att alla mådde bra. Det är inte lätt att parera andras känslor och känsloutbrott. Du tar åt dig, trots att du egentligen vet att hen har fel. Hen ska vara glad att du lagar mat. Hen ska vara glad att du plockar, fixar och lagar. Då kan man inte anmärka på det enda som blev fel. Det är helt galet. Det skapar dåligt självförtroende hos den man lever med. Gör hen likadant med barnen? Gör barnen likadant mot er och varandra? Det hen ägnar sig åt är psykisk misshandel. Antingen är hen sån och då borde du fly, eller så är det ett inlärt beteende. Hur som helst så ligger inget av det här hos dig så ifrågasätt inte dig själv. Om man har ett behov av att klanka på nära och kära mår man inte bra eller så njuter man av att få andra osäkra. Det är inte du som är fel, det är hen.