Hej alla

Jag har smugit omkring här i många år i stunder av förtvivlan (och hopp) men känner nu att det är dags att delta.
Har ett ca 15 årigt drickande bakom mig, senaste 10 har nog varit vad man skulle kalla missbruk, några perioder av nyktra veckor/månader då och då när jag försökt själv eller blivit tvingad (anhöriga vänner etc) Jag dricker varje dag och har gjort det senaste året, har sen många år ett skiftarbete så när jag jobbar blir det 6-8 folköl för att få sova och för att kunna vara nykter när jag ska till jobbet. Ledig tid är det gasen i botten. Det finurliga är ju att jag har ledigveckor då och då, och ja… gissa själv. Dom flesta vet ju, ingen säger något och jag låtsas som ingenting.

Jag är singel bor själv har en fin bil klär mig snyggt och allt sånt svammel vilket ju såklart bara en fasad, allt handlar egentligen om att kunna kröka och se till att sköta jobbet så man kan fortsätta kröka vilket liv va? Har helt slutat delta i sociala evenemang (krogen äta ute osv) för jag vet vad som händer jag super mig redlös och det blir konsekvenser. Stannar hemma å krökar, mycket enklare.

Nu är det så att jag efter förra 6 dagars racet mådde jag så fruktansvärt vidrigt dåligt, sjuk anhörig och andra problem + abstinens ja ni fattar så sjukskrev mig och gasade på 6 dagar till vilket slutade med att en kvinna hittade mig sovandes utomhus.

Blev ambulans till iva jag hade en kroppstemp på 30 grader vid ankomst hjärnskakning (trillade nog och bankade i skallen) och 3.5 promille. Man uppskattade att jag legat 4-6 timmar så jag var uppe och valsade med 4-4.5 promille träning ger färdighet!

Dom gjorde sin grej med slangar och filtar, avgiftade mig och slängde ut mig med en lvm anmälan till soc. Nu blev det allvar vill jag lova. Min arbetsgivare blev medveten om vad som hänt. Så jag bestämde mig där och då nu får det fan vara nog så jag gav upp. La mig platt och berättade, han visste ju såklart sa direkt att nu fixar vi det här men jag svarade att nej, nu fixar JAG det här. Har en så fantastisk arbetsgivare. Jag gick till soc och utredningen lades ner, min chef drog igång hela maskineriet och nästa måndag blir det ett första mötet med en drog och alkohol terapeut för bedömning och handläggning. Jag är taggad!

Jag är inte hundra på vad det blir för behandling men vill helst till ett behandlingshem, komma bort och få verktygen och köra stegen på riktigt. Kostar ju såklart och investeringen måste ju ge avkastning. Jag har gjort det förr, inte på något hem men i öppenvården men då gjorde jag ju det för någon annan, inte för mig. Sa vad dom ville höra, ljög och körde alla knepen lingvistiken har att erbjuda vilket jag är en mästare på (som alla missbrukare) jag var inte ”klar” då. Men denna gången är det fan dags att göra det för mig.

Det blev att långt och svävande inlägg det här brukar inte skriva så grammatiskt inkorrekt men skriver på telefonen och jag har varit vaken i 1.5 dygn så skallen är luddig.

6 dagar nykter - väl mött!

@varulv Ja, nu är det dags! Det märks att du är beslutsam, och det behövs verkligen. Att sluta dricka klarar de flesta, men för att inte börja dricka igen krävs benhård vilja i botten. Sen handlar det till 80 procent om att skapa nya, nyktra, hållbara vanor.

Skönt att din arbetsgivare stöttar dig till hundra procent! Det ska bli oerhört givande att följa dig på resan 🤗 Själv har jag passerat treårsgränsen, men jag hänger här på forumet nästan dagligen fortfarande. Forumet är min flock.

Kram 🐘

Härligt att höra din beslutsamhet! Och som du säger, att själv välja nykterheten är något annat, då har man goda förutsättningar att klara det. Vi är många här som insett att nykterheten är en gåva som ger oss våra liv tillbaks. All styrka till dig!

Tack för fina ord allesammans!

Idag känns verkligheten en aning mer verklig, efter 8 timmar (nykter) sömn och ett all-in pass på jobbet. Hade nästan glömt bort hur det känns att vakna pigg och utvilad.
Kvarstår ändock lite symptom som svettningar, aningen hög puls och sådant, det som kan förväntas helt enkelt. Sömnproblemen är utan tvekan värst.

Imorgon tänkte jag, om vädret tillåter, spänna på mig pjäxorna och se om benen fortfarande bär några pudersvängar. Har inte lagt laggen mot snön än i vinter, tragiskt. Samt jisses vad hungrig man blir när man inte längre häller i sig 1500+ kalorier om dagen!

Hoppas nu att man får åtminstone några timmar i stillhetens.

7 dagar - väl mött!

En vecka, bra jobbat och bra insikter och grym beslutsamhet. Häng kvar här, läs och skriv, ta rygg på några som är ungefär där du är (möjligen enklare under Alkoholfri-delen av forumet)
En dag i tagen! Vad tvungen att kolla min app nu och jag har tydligen varit nykter 1 156 dagar.
Heja dig! 💪🏻✅

@varulv Om din ambition är att vara just alkoholfri så skulle jag råda dig till att be admin flytta din tråd till delen ”Vara alkoholfri” här i forumet. Den nyktra resan blir lite enklare om man slipper läsa trådar med ”måttligt” drickande. Man ska inte heller ta lätt på återfall. Att ta ett återfall är otroligt knäckande för självkänslan. Tar man upprepade återfall finns risken att man helt tappar tron på sin egen förmåga. Och den självtilliten är grunden till allt. Att man på djupet känner: ”Jag klarar detta!”

Själv hänger jag dagligdags i forumdelen ”Det vidare livet”. Dit flyttade jag efter 6 nyktra månader, och nyligen passerade jag 3 nyktra år, tjoho! Alkoholen är nämligen ofta bara ett symtom. När vi tar bort alkoholen ur ekvationen måste vi ta itu med misären där under. Sakta flytta alla pusselbitar på plats, kanske till och med slänga ut några pusselbitar som visar sig omöjliga att knö ner i pusslet.

Efter några nyktra månader kände jag frustration över att man aldrig kände sig klar liksom. Efter ytterligare några nyktra månader kände jag istället tacksamhet över att jag aldrig blir klar. Att det hela tiden finns saker att jobba med är en gåva. Nykterheten och allt vad den innebär blir en livsstil.

Kram 🐘