Idag tog jag den. Jag har haft burken en månad, oöppnad.
För jag tänkte att det kommer funka utan. För jag tänkte:
Den här veckan ska jag bara dricka 3 dagar och bara 1 flaska vin och då under lång tid.
Jag lurade mig själv. Igen. Och igen. Och fler gånger på det.
Magsäcksoperation. Mamma får cancerdiagnos. Mamma dör. Skilsmässa. Vin varje helg. Vin varje helg och ibland mitt i veckan. Vin varje helg och ett par gånger mitt i veckan. Vin varje dag. Olyckor. Minnesluckor. Ensamhet. Glömt gå ut med hundarna. Ge dem mat. Ångest. Jag säger att jag dricker för att mina barn inte bor hos mig så ofta. Jag dricker när mina barn är hos mig...?! De reagerar i det tysta, men jag vet och jag skäms men något bara driver mig vidare. Något egocentriskt. Känner också att jag VILL vara själv. Att jag vill hem när jag är borta. Jag vill inte åka bort. Väljer bort saker. Hittar på ursäkter och uteblir. För jag tänker att jag vill bara sitta i soffan och mysa med ett glas vin. IGEN. LURAD. AV. MIG. SJÄLV. För det blir inte ETT glas vin. Liksom när " jag köper en box så räcker den över helgen". Det gjorde den aldrig, för jag kan inte sluta när jag börjat. Så igår, en box GW:vita, pratar m kassörskan på Systemet om kvaliten på vinet som jag aldrig druckit. Som om hon skulle tro jag är sommelier med uppgift att smaka viner 7 dagar i veckan! Eller hur?! Precis lika osannolikt är det att boxen ska räcka hela veckan🤣🤣🤣 jodå, jag ska dricka 4 glas under loppet av timmar. Sen inget drickande tis och onsdag. Torsdag 4 glas inget fre lö sö sen 4 glas på måndag. Bra plan! Min dotter som kommit till mig för att bo lite ser på mig o frågar om jag ska bli onykter? Va neeehej då, det ska jag verkligen inte. Ehh? Jag kunde hantera första glaset, tog en halvtimme att dricka ur i hennes sällskap. Därefter vatten. Sen...Ja Sen balkonghäng o oj vad sofistikerat o mysigt med serie och vin. Naturligtvis onykter. Noterade att GW låg i diskhon, tom... Min dotter hade tömt boxen. Såklart var det synd om mig men kunde också känna lättnad. Dagen efter. Vi pratar, jag blottar mig att jag sökt hjälp och får hjälp men missköter för jag tror på mina egna lögnerna, jag gråter, hon är klok, hon stöttar. Jag hämtade den. Burken. Klick. Öppnad. Tar en tablett o sköljer ner med vatten när hon ser på. (Nu var det brustablett vilket jag missade)
Ska jag sluta ljuga för mig själv nu när Antabus klivit in i mitt liv?

@våren23 Du har druckit beroendeframkallande alkohol och blivit beroende.
Så inget du skriver är konstigt eller "onormalt". Så tänker man när beroendehjärnan tagit över och vill ha mer bedövning, mer alkohol, mer sprit.
Jättebra att du tar tag i det. Ta all hjälp du kan få, inte bara antabus.
Här finns Alkohollinjen att ringa (anonymt). Kanske kan de tipsa dig. eller prova AA om det finns nära dig.
Gå igenom Alkoholprogrammet här också. Lyssna på boken Skål tamejfan, så bra och full av insikter.
Du kan klara dig och sluta dricka om du ger dig katten på det.
Skriva här och läsa andras trådar hjälper också. Lycka till! :)

Amanda L, jag har en tid haft hjälp och stöd men det var inte förrän i tisdagsmorgon som det blev ordentligt skarpt läge tack vare min kloka dotter. Jag har varit här inne och kikat läst och tagit del av andras erfarenheter och registrerat mig för programmet. Har även pratat med en kollega och några vänner vilket är skönt.
Tack för din uppmärksamhet!